Mediespanarna

Tablåteve och informationsransonering. Det låter som titeln till en buskisproduktion, men samtliga fyller en funktion. Även buskis. Sociala medier svämmar över under kristider, och reguljära uppdateringar och mer eftertanke i skrivandet kan kanske minska informationströttheten.

I vilket den nyblivna doktoranden Jens Sjöberg berättar om kommande intervjustudier om den svenska polismyndighetens trygghetsskapande arbete. Vi konstaterar att forskningsintervjuer kan kompliceras av ett flertal olika faktorer.

I vilket mediespanarna tar en normaldos toapapper och pratar om Covid-19 och de framtida effekterna på samhället: Stängda gränser, förstatligande och ändrad syn på effektivisering.

Då var det dags igen. För fyra år sedan pratade Jesper och Erik om primärvalet 2016. Vad har förändrats? Vilka chanser har de nuvarande kandidaterna? Vilken form av medieteknik används för att nå potentiella väljare?

Auktoritär, frihetlig eller socialt ansvarstagande; vilket perspektiv har svenska politiker traditionellt haft på medierna? Mediespanarna utgår från Hutchinskommissionens definitioner av olika länders mediesystem.

I vilket Jesper och Erik diskuterar fackförbunden och strejkernas nya förutsättningar i de sociala mediernas tidevarv.

I vilket Jesper beskriver utfall och förutsättningar för det irländska valet och Erik jämför alltihop med frikyrkor och maffia.

I vilket Erik och Jesper följer upp intervjuer och seminarium genom att prata om lokaljournalistik, vita fläckar och kossor. Massor av kossor.

Erik och Jesper pratar om teknikfrustration. Det sägs att tekniken ska underlätta för slutanvändaren, men ett flertal olika externa faktorer brukar ofta krångla till det; allt i från att flera aktörer försöker slå sig in på en marknad, till byråkrati och sällananvändning.

OK Boomers: Erik och Jesper prövar olika metaforer för förståelsen av mediernas spelregler. Gjorde sociala medier läsare mer dumma eller visade de bara den känslomässiga sidan av människors politiska tillhörighet?