Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Det är kärnfrågan för den rapport som Institutet för mediestudier presenterade under ett webbsänt seminarium den 7 maj 2024.

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar.

Medverkande:

* Parisa Liljestrand, kulturminister

* Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local

* Hanna Stjärne, vd Sveriges Television

* Olle Lidbom, medieanalytiker och kommunikationschef Norstedts förlagsgrupp

* Leo Wallentin, ansvarig för Mediestudiers databas över landets redaktioner

* Olle Zachrison, chef för AI- och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.

Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG Göteborgs universitet, diskuterar utvecklingen av Medievalsundersökningen som påbörjades 1979 och hur den har förändrats med i och med övergången från traditionella medier till en ökad närvaro online.

Undersökningen syftar till att jämföra mediebevakningen online respektive offline av valrörelsen för att förstå om det fanns signifikanta skillnader i hur informationen presenterades. Resultaten visar att likheterna mellan de båda formerna av mediebevakning större än skillnaderna, trots den ökade online-närvaron. De övergripande temana är mycket lika.

De diskuterar även frågor som rör den framtida inriktningen av Medievalsundersökningarna, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen av digitala plattformar och alternativa mediekanaler. Diskussionen berör behovet av att balansera traditionell metodologi med innovativa tillvägagångssätt för att fånga upp nya trender utan att förlora förmågan att jämföra över tid.

Professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck samtalar med Institutet för mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis utifrån sin undersökning Valnyheter online och offline.

Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Kan skillnader i rapportering förklaras av vad som möter journalisterna på förstukvisten?

Att rapportera från krigs- och konfliktområden är en stor utmaning för journalister. Förutom konkreta svårigheter att bekräfta uppgifter och få tag på intervjupersoner så finns alltid en risk för informationspåverkan. Inför årsdagen för Rysslands storskaliga invasion av Ukraina återvänder medieforskarna Gunnar Nygren, professor i journalistik, och Andreas Widholm, docent i journalistik, till höstens undersökning om hur svenska medier rapporterat från Ukraina. 

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier

Debatten om svenska mediers bevakning av EU är extra angelägen när Sverige under första halvåret 2023 planerar och leder arbetet i ministerrådet. Det pågår ett krig i Europa och klimatmålen är hotade.

Välkommen till ett seminarium som debatterar vilken bild svenska medier ger av EU och unionens ökande inflytande över svensk inrikespolitik.

Medverkande:

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier

På Institutet för mediestudiers årsboksseminarium tar vi tempen på några centrala områden för den svenska journalistiken:

Några av slutsatserna från årsboken

I panelen:

Den 27 oktober presenterade Institutet för mediestudier rapporten Källkritik & krig – propaganda, desinformation och lögner, en granskning av svenska mediers krigsrapportering från Ukraina.

Några saker sticker ut:

I panelen:

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier