Meny

Tre experter förklarar varför matpriserna inte kommer sjunka. Vi måste börja betala för alla kostnader, som t ex jordbrukets påverkan på miljön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De tre experterna är:

Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning på jordbrukssektorns ekonomi, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Och Sara Sundquist, näringspolitisk expert med fokus på hållbarhetsfrågor på Livsmedelsföretagen.

De senaste veckornas matprisdebatt har mest handlat om livsmedelskedjornas roll. Men livsmedelsystemet är mycket större än så, och ganska komplicerat.

Klimatförändringar och en orolig omvärld påverkar priserna.

Dessutom har vi hittills inte betalat den verkliga kostnaden för maten. Jordbrukets påverkan på miljön har t ex inte räknats in i priset.

Dagens livsmedelsystem är tärande ur ett klimatperspektiv och vad gäller den biologiska mångfalden.

De kostnaderna måste börja räknas in i livsmedelspriset.

Det är obekväma sanningar som det inte pratas så mycket om.

En omfattande omställning har påbörjats och måste fortsätta. När den är genomförd kanske matpriserna kan komma att sänkas.

Den vita såsen. Som ingen skryter med. Men ändå är en av grundsåserna. Vad kan man ha den till? Vi jämför också tre köpta och en hemlagad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det var inte så längesen jag gjorde en béchamelsås, säger kocken Stefan Karlsson.

Han fick sin första stjärna i Michelinguiden för 25 år sen. Årets kock 2012. Och ligger bakom en handfull olika restauranger i Göteborg, bl a en-stjärniga SK mat & människor. Stjärnkockar talar sällan om den vita såsen. Så vad gjorde han med béchamelen?

– Det var stuvad vitkål. Den används ju ofta för sin konsistens.

Smör, mjöl, mjölk, salt och peppar. Enkel. Och kanske därför också lite svår. Att göra det milda riktigt gott kräver uppmärksamhet.

Béchamel är en av de fem franska grundsåserna, modersåserna som lärs ut på kockutbildningar. En byggsten i matlagningen. De fem såserna är: béchamel, velouté, espagnole, tomatsås och hollandaise. Och så finns den kalla majonnäsen.

– Béchamel är lite bonnig, säger Stefan Karlsson. Används ofta i stuvningar. Den kanske inte ligger i tiden, men det är klart att den går att utveckla och anpassa till dagens matlagning också.

Han föreslår att mixa den fluffig med mixerstav och smaksätta med örter eller citronskal.

På franskinspirerade Collage, en av Stefan Karlssons restauranger, finns béchamelsåsen med på menyn.

– Vi gör en klassisk toast, en Croque Monsieur.

Men kommer såsen spela huvudroll på stjärnkrogen SK mat & människor också?

– Jag är inte riktigt där än, säger Stefan Karlsson.

Vi provsmakar vår egen tjocka béchamelsås och tre köpta såser — en helkonserv (Dolmio) och två kylda (Knorr, Kelda). Skillnaden är stor.

De flesta kokböcker förutsätter att vi har förkunskaper. Men inte den här. Den berättar allt. Och är dessutom gratis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Läser man ett recept med korv stroganoff, så står det längst ner ”serveras med kokt ris”. Kan man inte det här med logistik och matlagning så undrar man ju ”hur kom riset in här?”

– Och sen står det ”servera med en god sallad”.

Det säger Eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet västra. Hon har varit med och tagit fram appen Matglad 2.0, en kokbok som beskriver alla moment i matlagningen. Från inköp av råvaror, till vilka redskap som behövs och i vilken ordning allt ska tillagas.

Den första Matglad-appen lanserades för tio år sen, som ett hjälpmedel för personer med intellektuella funktionshinder. Målet var att få fler att laga mat. Appen finansierades av Allmänna arvsfonden.

Användaren av Matglad 2.0 behöver ingen förkunskap. I takt med att man blir bekväm med matlagandet kan appen anpassas så att all information inte behöver visas.

Appen har nått ut till många fler än den primära målgruppen. Barn, ungdomar som flyttad hemifrån och pensionärer som tidigare inte lagat så mycket mat använder den.

Nu har en andra, uppdaterad och omarbetad version kommit. Matglad 2.0 finns att ladda ner till smarttelefoner, paddor och som websida. Gratis att använda.

Matglad har utvecklats av Hushållningssällskapet västra. Det första hushållningssällskapet bildades 1791 på Gotland. Hushållningssällskapet är en obunden, opolitisk medlemsorganisation som initierades av kung Gustaf III. Det var missväxt i Sverige och något behövde göras för att rädda livsmedelförsörjningen. Hushållningssällskapen bildades i varje län och uppgiften var att sprida kunskap.

Nedan finns en länk till ett Meny-avsnitt som berättar mer om sällskapet.

Idag jobbar man som konsulter inom lantbruk, landsbygd och mat.

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.

Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)

Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.

Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?

På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.

– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.

Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.

– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.

– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.

Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna.

Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.

Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Regnbågstårta, snöbolls-sushi och gurk-gran. Ylva Hällen supertipsar barnen i tv och får en marshmallow att bli en pingvin. Fantasi möter matintresse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många barn och föräldrar uppskattar Ylva Hällens Supertipset i SVT. Men bakom det glittriga pysselprogrammet finns ett allvarligt matintresse.

– Att leka med mat tror jag skapar en lust att lära sig laga mat. Det är därför jag har pysslat så mycket i köket, säger Ylva Hällen.

Det började när hennes barn var små och hon ville få med dem i köket. Då upptäckte hon att det finns många roliga matskildringar i både böcker och filmer. Disneyfilmen Ratatouille, om den lilla råttan som lagar mat, bland annat ratatouille, på en fransk restaurant, var avgörande.

– Att nå barn med en grönsaksgryta är ju otroligt!

Själv växte hon upp i ett kollektiv som var politiskt och lite strängt. Särskilt när det gäller maten.

– Det skulle främst vara nyttigt! Det kändes inte som att man fick njuta av maten, säger Ylva.

Då var hon nästan besatt av mat. Älskade skolmaten och gömde chokladbollar bakom sängen. I sina dagböcker från barndomen skrev hon mest om mat.

Vad ska man köpa? WWFs matguider presenterar vetenskaplig fakta på ett enkelt sätt. Vi tittar närmare på vegoguiden, där nästan allt får grönt ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad ska vi ha till middag? Dvs vilka råvaror ska vi köpa för att belasta miljö och natur så lite som möjligt?

Världsnaturfonden WWF är en av världens största globala miljöorganisationer med verksamhet i över 100 länder. Oberoende och ideell och mest känd för sitt arbete för att bevara hotade djurarter som pandor och tigrar.

Men de sysslar också med matfrågor. 2002 presenterades fiskguiden, 2015 kom köttguiden och 2020 vegoguiden. De finns på nätet och som app.

WWFs tanke är att de ska de hjälpa oss att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet.

– Vi vill göra vetenskapen tillgänglig i vardagen, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Hon förklarar tankarna och arbetet bakom guiderna och hur de fungerar.

Fisk- och köttguiderna har ett trafikljussystem, med grönt, gult och rött ljus, där grönt är det bästa valet och rött bör undvikas.

Vegoguiden har grönt, gult och orange ljus.

– I vegoguiden finns inga no-no:s. Det ska vara inspirerande och vägledande. Och inte skammande.

I vegoguiden vägs fakta från fyra områden ihop: klimat, biologisk mångfald, vatten och bekämpningsmedel. I fisk- och köttguiderna ser kriterierna annorlunda ut.

I vegovärlden är det lätt att göra bra val. Men det finns också bra val inom fisk och kött.

Stabbig och kall gröt varje morgon på dagis avskräckte Hedvig Billengren Lindenbaum. Hon undvek gröt tills för två år sen. Då blev hon sugen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag lagade havregrynsgröt och åt med hemgjord sylt och skummad mjölk. Och det var ganska gott. Sedan började jag experimentera.

Hedvig Billengren Lindenbaum är receptkreatör och matstylist. Och nu har det plötsliga grötintresset blivit en bok. En bok om salt och söt gröt och om frukostgröt.

– Oftast äter man gröt till frukost. Salta gröter, matgröter finns ju i många olika länder och matkulturer, men kanske inte i Sverige.

– När jag började med boken skrev jag ner alla goda smakkombinationer jag kunde komma på, och gjorde om dem till gröt. Det här är mina gröt-tolkningar av andra rätter, säger Hedvig Billengren Lindenbaum.

I dagens avsnitt lagar hon en gröt inspirerad av hummus. Gjord på havregryn, kikärtor och tahini, toppad med en örtsallad, picklad lök och picklad rödkål.

Att gröt engagerar såg vi senast på Nobelmiddagen, där kocken Jessie Sommarström presenterade en modern kulturgröt som både fick hurra-rop och dissades som woke. Jessie, som blev Årets kock 2022, förklarar tankarna bakom gröten och berättar hur hon gör den.

Mer lösvikt i butiken. Inga fler fruktnät. Allt ska vara återvinningsbart. Och så kommer nya aktiva förpackningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framöver kommer det bli stora förändringar när det gäller förpackningar. En ny EU-lagstiftning som precis börjat gälla kommer ändra på mycket. Allt ska t ex vara återvinningsbart.

Många förpackningar som inte går att återvinna, för att de blandar flera olika material, kommer att försvinna. Kanske blir då hållbarheten kortare och vi kommer behöva handla oftare.

Stora butiker måste i framtiden ha en återfyllningsavdelning där man fyller t ex tvättmedel och pasta i egna förpackningar.

Ann Lorentzon på statliga forskningsinstitutet RISE och förpackningskonsulten Anja Sandberg berättar om vad vi kan vänta oss, och hur livsmedelsbutikerna kommer att förändras.

Helén Williams berättar om Karlstads universitets förpackningsforskning som fokuserar på att minska matsvinnet, eftersom miljöpåverkan av det oftast är större än förpackningarna. I många fall kan det vara bättre med fler och mindre förpackningar eftersom matsvinnet då blir mindre.

Mikrobiologen Cecilia Geijer på Chalmers visar forskningen som ska ge nya förpackningar gjorda av matsvinn, ätbara förpackningar och såna som kan bekämpa mögel med hjälp av jäst.

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.

Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.

Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.

Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.

Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.

Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. Dessutom berättar hon om hur hon själv använder sig av AI.

En av Sveriges främsta AI-forskare, Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder AI för att ta fram tentafrågor på universitetet. Men det är han som avgör vilka frågor som är bra och relevanta. För det har han kunskapen till. Den kunskapen har inte AI.

Han förklarar varför recepten inte behöver vara bra. Och varför det är viktigt för Sverige, eller åtminstone Europa, att ta fram egna AI-verktyg för att höja kvalitén och användbarheten.

Fem år efter utbildningen blev Hilma Strömberg Årets konditor 2024. Hon berättar i detalj om det hon vann med — tårta, pralin, glass och bakelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under två dagar i november avgjordes Årets konditor 2024 inför publik i Stockholm. Vinnare blev Hilma Strömberg från Orust i Bohuslän.

– Sicken grej, säger Hilma. Det är nästan svårt att förstå.

Hilma har alltid gillat att baka, både sötebröd och matbröd. Gärna tillsammans med mamma och mormor. Och så insåg hon att man kan jobba med sin hobby.

Direkt efter gymnasiet utbildade sig Hilma till konditor. Hon är 25 nu, har varit konditor i fem år och är på sitt andra jobb efter utbildningen. För ett och ett halvt år sen blev hon chefskonditor på nya Hotell Draken i Göteborg. Tillsammans med två medarbetare förser hon hela hotellet med konditoriprodukter och desserter.

Hilma berättar i detalj om sina fyra tävlingsbidrag — tårta, pralin, glass och bakelse. Det bestämda temat var: Framtid. Vad blev det för nåt? Hur tänkte hon? Och hur utvecklades de under arbetet?