Det sägs att människor samarbetar bra när det verkligen gäller. Men stämmer det? Hur fungerar vi egentligen när vi är hungriga, oroliga och inte kan ringa hem? Två av deltagarna från SVT:s sociala experiment ”Nedsläckt land” berättar om gemenskap, bråk och oväntade känslor efter tolv dagar utan el. Vi besöker också ett gäng grannar i Stockholm som bestämt sig för att preppa tillsammans.

När stormen Alfrida drog fram över Norrtälje så fick Moas och Leonoras familj klara vardagen och alla sina husdjur mitt i vintern utan ström. Amin har också upplevt problem med tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation när han bodde i Iran. Vad har de för tips till varandra? Vi funderar också på hur man klarar sig i vardagen utan sin mobil och ger tips på hur man kan göra istället.

Många organisationer gör starka insatser vid kriser. Hur kan man själv hjälpa till? Lazo Sadik är engagerad i sin kommuns frivilliga resursgrupp (FRG) och berättar hur hon förbereder sig inför viktiga uppdrag. Möt också Lasse Lähn på Svenska Röda Korset som arbetade med flyktingmottagandet på Malmö Central hösten 2015.

Även om Sverige är tryggare än många andra länder, finns det hot mot vår säkerhet och självständighet. De hoten har sett väldigt olika ut och varit olika stora genom åren. Följ med på en tidsresa i Sveriges militära och civila försvarshistoria - och lär dig mer om hur totalförsvaret byggs upp idag. Vad kan du själv bidra med om det blir krig?

Gå in, stäng fönster, dörrar och ventilation! Så brukar det låta när det kommer ett Viktigt meddelande till allmänheten - VMA. Men följer vi dessa råd? Vet vi vad vi ska göra om vi hör Hesa Fredrik-signalen? Vet vi smart phoneberoende nutida människor ens var vi kan hitta den viktiga information som sänds ut? Lyssna och få tips av Gülsen Bergsdal på Sveriges Radios sändningsledning.

Idag är inte Sverige självförsörjande på mat. Vi importerar en stor del av vårt livsmedel. Vi har inga stora lager heller så vi är beroende av smidiga flöden av logistik, kommunikation och infrastruktur. Om krisen kommer så finns risken att det blir tomt på hyllorna efter bara några dygn. Hur kommer vi att klara oss då?

Ett skyddsrum är till för att ge människor fysiskt skydd om det blir krig. Rummet ska kunna skydda mot olika stridsmedel och måste vara tätt. Samtidigt ska man kunna vistas därinne i minst tre dygn. Hur många skyddsrum finns det? Byggs det nya? Var finns skyddsrummen? Vi tar dig med genom gasfång och tunga dörrar.

I Sverige är det 18-årsgräns för att köpa fyrverkerier. Hemmagjorda bomber och smällare är helt förbjudna. Varje år orsakar fyrverkerier ungefär 200 bränder och varje år skadas omkring 100 personer av fyrverkeripjäser. De flesta som skadas är killar under 18 år. Det har till och med hänt att någon har omkommit. De allra flesta olyckor med fyrverkerier händer vid nyår. Om du har otur eller inte gör på rätt sätt, kan olyckan vara framme på ett ögonblick.

I det tredje och avslutande kapitlet om propaganda och påverkan på nätet träffar vi Fredrik Konnander, analytiker på MSB, som arbetar med psykologiskt försvar på MSB. Vi pratar om varför man på MSB inte använder ordet ”propaganda”, hur man som nätsurfare och läsare kan tänka om man nås av ett budskap som är för bra för att vara sant, och om påverkan på nätet verkligen fungerar.

Varje år genomför MSB en undersökning om hur Sveriges 18-åringar ser på risker. I det här kapitlet går vi ut på stan och pratar med unga om propaganda på nätet. Är det något de är rädda för? Eller tycker de att de är bättre än resten av svenska folket på att genomskåda budskap som vill påverka? Vi träffar också Åsa Larsson, journalist och medgrundare av tidningen Metros Viralgranskaren.