Nyhetspodden

På tisdag ordnas det första parlamentsvalet i Israel sedan Hamas attack den 7 oktober 2023, men frågan är om valresultatet alls påverkar landets framtid.

I terrorattacken i oktober 2023 dödades ungefär 1 200 människor och 251 togs som gisslan. Efter det började Israel följa en ny säkerhetsdoktrin och inledde ett krig i Gaza, där över 70 000 människor dödats. Sen dess har Israel också anfallit både Libanon och Iran.

Fredrik Meiton, Mellanösternchef vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, gästar Nyhetspodden och analyserar vilket Israel det är som går till val nu, vad som kan förändras i och med valet, och vad som kommer bestå i den israeliska politiken.

Under Vladimir Putins tid som president har den ryska generalstaben gått från att ha varit en bångstyrig, självständig aktör till att bli helt kontrollerad av de politiska ledarna. Men vem får vara med och bestämma om Rysslands militär?

Oscar Jonsson har forskat i den ryska militära eliten i fjorton år, och nyligen publicerat boken Den ryska generalstaben.

I dagens avsnitt av Nyhetspodden berättar Oscar Jonsson hur dagens ryska generalstab skiljer sig från de västerländska. Organisationen påminner om den sovjettida, med kontroll ner till den allra lägsta nivån.

Redan 2014 sa Vladimir Putin att Kreml skulle kunna ta Kyijv på två veckor. Så hur kommer det sig att Ryssland var så dåligt förberett på anfallskriget mot Ukraina, med ett så strömlinjeformat system?

Några veckor efter de glada nyheterna om Googles 13 miljarder euros investeringar i nya datacenter i Finland, visade det sig att Google har låtit hugga ner en massa skog i Muhos och Kajana utan de tillstånd som behövs.

Nyligen kunde Svenska Yle avslöja att Google också misstänks för att ha förstört känslig skog i trakten av Fredrikshamn. Det gäller skog som ingår i flygekorrens habitat. Inom Europa finns flygekorren bara i Estland och Finland, så den omfattas av EU:s särskilda skydd.

Vad har alltså hänt i Fredrikshamn, och hur ska det gå framledes då Google och andra bolag bygger allt fler datacenter i Finland? Svenska Yles reporter Heidi Herrmann gästar Nyhetspodden för att berätta mer.

Stora arbetsgivare som Tieto, Fennia och OP Pohjola skriver om sina policyer när det gäller distansarbete. Det verkar bli mer och mer typiskt att arbetstagare ska spendera en viss del av sin arbetstid på kontoret. Betyder det här att guldåldern för distansarbete, som började under pandemin, är över?

Sara Lindström är forskningschef vid arbetspensionsbolaget Ilmarinen. Hon berättar att studier visar både för- och nackdelar med distansarbete. Men en överhängande faktor som bidrar till välmående på jobbet är autonomi. Det är alltså viktigt att arbetstagare hörs i beslut som gäller deras arbete.

Vad ligger bakom företagens beslut att gå tillbaka till kontorsjobb? Vad är egentligen bättre för välmåendet och produktiviteten? De här frågorna svarar Sara Lindström på i Nyhetspodden.

Ifall unga röstade mer aktivt, så kunde de avgöra nästa val. Det slår en färsk undersökning fast. Men varför är det så att unga inte röstar lika aktivt som äldre väljare?

Venla Hannuksela är forskardoktor vid Tammerfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, och hon gästar Nyhetspodden för att ge sin syn på frågan.

Hon har forskat specifikt i unga finlandssvenskars förtroende till politiken, som visat sig vara större än finskspråkigas. Enligt henne beror det låga valdeltagandet bland unga på en känsla av att det inte finns lämpliga kandidater som bryr sig om de sakerna som unga bryr sig om.

Så vad borde partierna tänka på för att locka unga väljare, och vad finns det som motiverar unga att gå och rösta?

En lösning på den finska ekonomins problem som presenterats nyligen är: Vi borde jobba tills vi är 70, och först efter det gå i pension! Men är det verkligen en lösning som fungerar?

Många oroar sig i dag för sina framtida pensioner och när vi över huvud taget får gå i pension. Men den höjda pensionsåldern är egentligen inte någon ny uppfinning.

Patrik Schauman, ekonomireporter på Svenska Yle, gästar det här avsnittet av Nyhetspodden, och berättar att det nya förslaget på pensionsålder egentligen inte är något nytt. Det nya är att man vill försnabba övergången till den högre åldern för pension.

Han kommer dessutom med lugnande besked: Det finns just nu över 300 miljarder euro i pensionsföretagens fonder och aktier. Pensionssystemet mår alltså bra, trots att många oroar sig för den egna framtida pensionen.

Efter att Sannfinländarna åkte på busstur till östra Helsingfors spreds ett videoklipp på sociala medier. I klippet berättar Sini Laine, sannfinländsk ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige, att gruppen inte fick stiga av bussen vid köpcentret Puhos på grund av ett säkerhetshot.

Vad det här hotet grundar sig på, eller vem som gjort bedömningen, är nu i efterhand oklart. Videon fick ändå fart, och har nu långt över 2000 kommentarer på Facebook.

Jesper Eklund, doktorand i statsvetenskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, forskar i populistisk kommunikation. Han gästar dagens avsnitt av Nyhetspodden för att reda ut vad som kan ligga bakom det här videoklippet.

Han förklarar också mer om begreppet ”decline porn”, som används på sociala medier för att beskriva videor där västerländska städer påstås förfalla på grund av invandring. Vem är det som gör sådana här videor, och vad är målet med dem?

Det verkar ha hänt både det ena och det andra, då sändebud från Ryssland, Ukraina och USA möttes i slutet av förra veckan för att diskutera en fredsplan. I det här avsnittet reder Maya och Alexander ut vad som egentligen skedde.

Allt började med förhandlingar mellan representanterna från Ukraina och Ryssland, under ledning av Steve Witkoff och Jared Kushner från USA. Samtidigt meddelade Vladimir Putin att någon omedelbar fred inte kommer på fråga, och Donald Trump att USA köper diesel från Ryssland.

Dessutom uppmanade Trump Ukraina att välja en ny president, något Ukrainas nuvarande president Volodymyr Zelenskyj sade att är möjligt ifall Ryssland går med på en 60 dagar lång vapenvila.

Och inte nog med det, Donald Trump verkar ha utlyst ett ”energieldupphör” mellan Ryssland och Ukraina, något som ingendera parterna har sagt att de gått med på.

Så, vad allt hände egentligen under helgen? Nyhetspoddens Maya Nordman och Alexander Beijar förklarar och reder ut. Avsnittet är inspelat på måndag (12.10) vid lunchtid, och utgår från den information som fanns vid det tillfället.

Tio år efter MeToo-rörelsen så skakas USA igen. Den här gången är det toppuniversitetet Cornell som är i blåsväder. Den anonyma ”Jane Doe” har väckt åtal mot sju män, och universitetet, för en gruppvåldtäkt som misstänks ha skett år 2024.

Nyhetspodden gästas i det här avsnittet av Svenska Yles USA-korrespondent Josefin Flemmich, som själv besökt universitetet och talat med både studerande och personal där.

Hon berättar hur det hela fick sin början, hur stämningarna på Cornells campusområde var då hon var där men också hur en professor sagt åt henne att fallet ”Jane Doe”, inte är det första av sitt slag.

Franska skolelever har tagit sig ut på gatorna för att protestera mot att klasserna är för stora, lärarna för få och byggnaderna dåliga. Protesterna har till stor del varit fredliga, men på sociala medier sprids våldsamma klipp. Skolor har vandaliserats och polisen anklagas för övervåld.

På samma gång närmar det sig presidentval i Frankrike. Den sittande presidenten, Emmanuel Macron får inte ställa upp igen, och om han gjorde det skulle han troligen inte vinna. Jennifer Paterson, frilansande journalist i Frankrike, tror att både extremhögern, där Marine Le Pen är ledaren, och extremvänstern kan utnyttja skolprotesterna i det kommande valet.

I dagens avsnitt berättar Jennifer Paterson om de franska skolprotesterna som fått 250 000 fransmän, barn och vuxna, att engagera sig.