Nyhetspodden

Propalestinska hiphopartisten Macklemore blev knuffad från världsstjärnan Ed Sheerans turné häromveckan. Orsaken? De amerikanska arenaägarna tolererar inte Macklemore åsikter.

Det här ledde till ramaskri, både bland allmänheten och i Ed Sheerans team. Nu står superstjärnan utan förband, eller ens ett band att kompa musiken, mitt i en USA-turné. Ed Sheerans svar på kritiken är att han vill förbli neutral, och att han inte rår för arrangörens beslut att kicka Macklemore.

Simon Karlsson, kulturredaktör vid Svenska Yle, säger att musiker alltid har varit politiska. Det som är nytt är att vi kräver aktiva ställningstaganden från kändisar.

Macklemore blir utan jobb på grund av sina åsikter, Ed Sheeran blir hatad för att han inte har några. Hur ska kändisar navigera det här dilemmat?

I måndags skrev utrikesminister Elina Valtonen under ett samarbete mellan Finland och Frankrike kring de franska kärnvapnen. Är det här sund upprustning eller en onödig eskalation?

Albert Weckman, som forskar i säkerhetspolitik vid Åbo Akademi, säger att samarbetet både är en signal österut och västerut. Det fungerar som avskräckning mot Ryssland, och till USA säger det att vi är redo att ta mer ansvar för vårt eget försvar.

Kan samarbetet göra att Ryssland känner sig hotat? Vad betyder samarbetet konkret? Allt snack om kärnvapenparaplyer och avskräckning börjar likna en tid före Berlinmurens fall – närmar vi oss kalla kriget 2.0?

Gös, renfilé och hjortron, samt flygplan och äkta ruska – det bjöds det på då vår statsminister Petteri Orpo bjöd EU-toppar till Rovaniemi för ett toppmöte om Arktis.

Det ryska hotet gör att Finland nu gör allt för att få upp Arktis på EU:s agenda. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget är i startgroparna och unionens nya arktiska strategi ska publiceras i oktober.

Så hur väl lyckades Finland nu öppna ögonen på sina EU-kolleger? Hur nöjd kan statsminister Orpo vara med mötet? Svenska Yles reporter Daniel Olin analyserar EU:s arktiska toppmöte i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Det kan bli ett klirr i kassan för Finland när Google satsar 13 miljarder euro på för att bygga datacenter. Samtidigt sluter Google och Fortum ett 22 år långt kontrakt om el från kärnkraftsverket i Lovisa.

Det är inte första gången techjättar vill bygga datacenter i Finland – men är det en bra eller dålig sak för Finland? Varför vill Google satsa sina miljarder just här? Och hur går EU:s strategi för att minska beroendet av de amerikanska techjättarna ihop med att datacentren byggs i Finland?

I Nyhetspodden analyserar, Jerker Björkqvist som är ämnesansvarig för informationsteknologi vid Åbo Akademi, den senaste stora nyheten på teknologifronten.

Då resultaten i den senaste Pisaundersökningen presenterades förra veckan bjöd de på blandade känslor för oss finländare. Dels så ligger finländska 15-åringars kunskaper över medeltalet, men dels så har kunskaperna fortsatt sjunka.

Så, hur ska man egentligen tolka det här? Ska vi vara stolta över att våra ungdomar är bättre än genomsnittet, eller oroade över att trenden fortsatt peka neråt år efter år?

Nyhetspodden gästas i dag av Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, som säger att Pisaresultaten inte är allt. Sahlström understryker att Pisaundersökningen bara utreder hur bra eller dåligt det går för eleverna, inte varför det går som det går.

Det är valfeber och valspurt i vårt närmaste grannland Sverige, inför riksdagsvalet på söndag. Den svenska valrörelsen har kallats både dåsig och ful, men är nu inne på slutrakan och börjar bli spännande på allvar.

Så vad är det för ett Sverige som nu går till val? Hur djupt delat är landet? Vad vill svenskarna förändra, och vad heter nästa svenska statsminister?

Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung ger sin analys i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

AI-agenter blir allt vanligare. De kan ta fram information och göra uppgifter som människor ber om. Men de kan också hallucinera, bluffa, ljuga och stjäla.

Särskilt när pressen ökar har det visat sig att AI struntar i de etiska reglerna som den har tränats med.

Så vems är ansvaret när AI gör olagligheter eller beter sig omoraliskt? Kan någon ställas till svars? Och har vi fastnat i en fälla, där AI-attacker bara kan bekämpas med mera AI?

Svenska Yles journalist Niklas Fagerström, som är specialiserad på vetenskap och teknologi, öppnar upp ämnet i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

När befolkningen i Sachsen-Anhalt i Tyskland gick till valurnorna i söndags hade experter redan förutspått resultatet, och de hade rätt. Högerextrema Alternative für Deutschland (AFD) fick nästan 44 procent av rösterna.

Hur kan extremhögern vara ett så attraktivt alternativ, med tanke på Tysklands mörka historia? Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland, säger att partiet länge signalerat att andra världskriget är en liten, smutsig fläck i en lång, mäktig historia för Tyskland.

Vad är det som AFD erbjuder de tyska väljarna – och kan de hålla sina löften? Kan kommande delstatsval i Tyskland ge liknande resultat? Johnny Sjöblom besvarar frågorna i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Äntligen positiva nyheter om den finländska ekonomin, som stampat på ställe så länge! Det finns nämligen tecken på ekonomisk tillväxt. I alla fall enligt regeringen.

Regeringen Orpo presenterade förra veckan sitt sista budgetförslag, för den här mandatperioden i alla fall. Signalerna var tydliga när partiledarna kramade om varandra: den här regeringen har räddat Finlands ekonomi.

Men oppositionen håller inte med, och anklagar regeringen för att hålla mellanår i spartalkot. Vem ska man egentligen tro på? Och hur snart kan det abstrakta begreppet tillväxt ha en inverkan på den mycket mer konkreta arbetslösheten?

Heidi Schauman, forskningschef på Danske Bank, besvarar de här frågorna i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

En 16-åring elchockad i Nykarleby, en 15-åring prejad av vägen i Tusby. För några veckor sedan dog en man i 50-årsåldern med funktionsnedsättning när en polis hade använt ett elchockvapen på honom. Sommaren har varit fylld med otäcka rubriker om polisen.

Stämmer det att användningen av maktmedel ökar bland poliser? När är det okej för en polis att till exempel använda elchockvapen? Och lider vår tillit till polisen, när sådana här rubriker florerar?

Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet säger i Nyhetspodden att vi inte borde dra några slutsatser på basis av några enstaka fall. Men en sak är säker: tilliten till polisen är en grundpelare i den finska rättsstaten.