Nyhetspodden

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz tycker att 40 timmar arbete per vecka är för lite. Men är det ett rimligt krav att ställa på människor?

En tysk tankesmedja påpekar att ”till och med greker” jobbar mer än tyskar. Också Finland hamnar långt under Grekland i den statistiken.

I dagens avsnitt av Nyhetspodden diskuterar Sara Lindström, forskningschef på pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, och programledare Maya Nordman om de stora skillnaderna i arbetstid mellan europeiska länder.

Vad beror dessa skillnader på? Lindström förklarar att lägre löner, sämre arbetarskydd och andra strukturella faktorer spelar in. I Finland har vi däremot lägre tröskel att sjukskriva oss eller anpassa arbetstiden när vi mår dåligt.

Trots att 80% av finländarna är nöjda med sin arbetstid finns oroväckande signaler om ungas framtidstro. Är lösningen att jobba fler timmar eller att arbeta smartare?

Denna vecka råder skärpt säkerhetsläge i Frankrike, som minns de dödligaste attackerna landet utsatts för i fredstid.

Den 13 november 2015 slog terrorgruppen IS till mot fotbollsstadion, caféer och rockklubben Bataclan i Paris.

Koordinerade självmordsbombare dödade totalt 130 personer, och skadade hundratals.

I Nyhetspodden beskriver Svenska Yles dåvarande Europakorrespondent Daniel Olin vad han såg den ödesdigra natten i Paris, och analyserar hur terrorbekämpningen i Europa har förändrats efter dödsdåden för tio år sedan.

Vårt beteende blir allt mer digitalt och sättet vi använder våra hjärnor förändras. Är det en bra eller dålig sak?

Fenomenet ”rage baiting” har blivit vanligt på sociala medier. Det handlar om att lägga ut provocerande innehåll för att orsaka reaktioner hos dig som scrollar.

Vår hjärna upplever ett socialt hot när vi blir provocerade, berättar hjärnforskaren och psykologen Annika Hultén i dagens avsnitt av Nyhetspodden.

Intressant nog aktiveras vårt belöningssystem när vi försvarar våra åsikter och värderingar. Det är därför vi fortsätter scrolla och engagera oss i innehåll som gör oss upprörda.

Tillsammans med programledare Maya Nordman diskuterar Annika Hultén också hur korta videor och AI påverkar våra hjärnor.

Anrika Åbo Underrättelser går från fem tidningar i veckan till främst digital utgivning. Från och med den här veckan dimper det ner en veckovis tidning i åbobornas postlådor varje fredag, istället för en tidning varje tisdag till lördag.

Och det här ödet kan fler finlandssvenska tidningar gå till mötes. Enligt medieforskaren Jenny Stenberg-Sirén finns det fler bedömare som tror att papperstidningen i sin nuvarande form kommer att försvinna i något skede.

Annonsintäkterna har minskat märkbart de senaste årtiondena, samtidigt som kostnaderna för att trycka och skicka ut tidningen är höga.

Är ÅU:s beslut att satsa mer på den digitala utgivningen och nyheter på webben något vi kommer få se fler dagstidningar göra i framtiden? Och hur ser medieforskaren på att de flesta finlandssvenska lokaltidningarna nu ägs av svenska Bonnier News?

”Ni finlandssvenskar ni har alltid era fonder som ni kan vända er till!” Låter det bekant?

Faktumet är att en stor del av kulturlivet i Svenskfinland finansieras av just olika fonder och stiftelser. Och då den statliga finansieringen skärs ner, sätts allt mer tryck på privata bidragsgivare.

Kulturredaktör Jenny Jägerhorn gästar Nyhetspodden och berättar om hur det går för kulturen i Svenskfinland i dag. Hon menar att trots att vi har mycket välgjord kultur på svenska i Finland, så finns det hot mot kulturen.

Så hur bra mår kulturen i Svenskfinland i dag, vilka hot finns det mot kulturen och hur mycket av kulturen ska finansieras av fonder och stiftelser?

Att klimatförändringen är här, det är kanske inget nytt. Finland har både egna nationella, och EU-mål för klimatet som vi ska hålla oss till. Men klarar vi av att leva upp till dem?

Finlands klimatpanel publicerade tidigare i höstas en lista med åtgärder som de anser att regeringen borde ta till för att Finland ska lyckas nå sitt mål att vara klimatneutralt år 2035.

EU:s klimatmål kommer ännu snabbare emot, Finland har bundit sig till bland annat vissa utsläppsminskningar redan till år 2030. Och om vi inte lyckas nå de målen kan det kosta oss dyrt. Enligt Bernt Nordman, chef för klimatprogrammet vid världsnaturfonden WWF, är det för sent för Finland att nu agera, för att nå EU:s mål.

Bernt Nordman gästar Nyhetspodden och förklarar vad läget med Finlands klimatmål just nu är, och vad vi borde göra för att rädda klimatet.

Prins Andrew är inte längre en kunglig höghet, utan heter nu för tiden ”bara” herr Andrew Mountbatten-Windsor. Hans bror, kung Charles III, valde att frånta honom alla kungliga titlar, och dessutom vräka honom från Royal Lodge.

Efter årtionden av skandaler kopplade till dömde sexbrottslingen och miljardären Jeffrey Epstein har kungahuset agerat. Men vissa britter tycker det här är för lite, och för sent.

Jessica Morney, hovreporter på Svenska Yle, berättar i dagens avsnitt om bakgrunden till beslutet och vad det betyder för Andrew och kungafamiljen. Hon berättar också om Virginia Giuffre, kvinnan som vittnade om övergreppen hon utstod som 17-åring.

Vad händer nu med den tidigare prinsen? Och kan Giuffres vittnesmål vara en spik i kistan för hela den brittiska monarkin? Hör Jessica Morneys analys i Nyhetspodden.

Surrogatindustrin växer explosionsartat världen över. Bakom drömmen om ett efterlängtat barn döljer sig en verklighet där kvinnors rättigheter ofta hamnar i skymundan.

Det går ut på att kvinnor bär och föder ett barn åt någon annan. Bakom varje förlossning finns ofta en berättelse om längtan om barn, men också om kvinnor som riskerar hamna i kläm när lagstiftning och skydd saknas.

Branschen, värd tiotals miljarder, växer snabbt och lockar föräldrar från hela världen. Men vad händer med de som bär barnen?

Fyra män, reflexvästar, en stulen lyftkran – det var receptet för det som kan kallas för ett av historiens mest spektakulära inbrott på världens mest besökta museum. Säkerhetsbristerna på Louvren i Paris har blivit en nationell skandal i Frankrike.

De fyra männen lyckades göra inbrott i Louvren i Paris strax efter att museet öppnat, och trots att det fanns både besökare och säkerhetsvakter på plats lyckades de få med sig historiska kronjuveler till ett värde av nästan 90 miljoner euro.

Museichefen lämnade in en avskedsansökan strax efter inbrottet, men kulturministern i Frankrike avböjde den. Två män har gripits misstänkta för inbrottet, men frågan kvarstår fortfarande: hur var det möjligt för inbrottstjuvarna att ta sig in i museet?

Jennifer Paterson, svensk frilansjournalist i Paris, gästar Maya Nordman i Nyhetspodden, och talar om det spektakulära inbrottet, vad vi vet om de misstänkta männen nu och hur det över huvud taget var möjligt.

Västbanan, alltså projektet som förr hette ”entimmeståget”, och som ska försnabba tågresandet mellan Åbo och Helsingfors, har planerats i över 50 år.

Trots att planen ännu är långt ifrån verklighet, så är den nya, snabba tågförbindelsen nu närmare verklighet än någonsin tidigare. Nu ligger västbanans öde i kommunernas händer.

Medan vissa ser fram emot en pendlingstid på knappt en och en halv timme mellan Helsingfors och Åbo, tycker västnyländska politiker att projektet är en dödsstöt för deras region. Kan den befintliga Kustbanan som går via Karis överleva, om en snabbare förbindelse byggs.

Nu är det upp till kommunerna som västbanan skulle gå igenom, att fatta beslut om ifall projektet kan inledas. Kommunerna ska stå för 400 miljoner euro av finansieringen, och det bara i det första skedet.

Yle Åbolands reporter Linus Hoffman gästar Nyhetspodden och berättar om kampen för västbanan, de splittrade åsikterna och framtidsutsikterna för ett projekt som kan förändra hela sydvästra Finland?