Nyhetspodden

Nyhetspodden

By Yle Areena
Download on the App Store

Nyhetspodden episodes

  • Är exprinsen Andrew början på slutet för det brittiska kungahuset?
    Prins Andrew är inte längre en kunglig höghet, utan heter nu för tiden ”bara” herr Andrew Mountbatten-Windsor. Hans bror, kung Charles III, valde att frånta honom alla kungliga titlar, och dessutom vräka honom från Royal Lodge.
    Efter årtionden av skandaler kopplade till dömde sexbrottslingen och miljardären Jeffrey Epstein har kungahuset agerat. Men vissa britter tycker det här är för lite, och för sent.
    Jessica Morney, hovreporter på Svenska Yle, berättar i dagens avsnitt om bakgrunden till beslutet och vad det betyder för Andrew och kungafamiljen. Hon berättar också om Virginia Giuffre, kvinnan som vittnade om övergreppen hon utstod som 17-åring.
    Vad händer nu med den tidigare prinsen? Och kan Giuffres vittnesmål vara en spik i kistan för hela den brittiska monarkin? Hör Jessica Morneys analys i Nyhetspodden.
    17 min
  • Bakom babylyckan finns surrogatmammornas utsatthet
    Surrogatindustrin växer explosionsartat världen över. Bakom drömmen om ett efterlängtat barn döljer sig en verklighet där kvinnors rättigheter ofta hamnar i skymundan.
    Det går ut på att kvinnor bär och föder ett barn åt någon annan. Bakom varje förlossning finns ofta en berättelse om längtan om barn, men också om kvinnor som riskerar hamna i kläm när lagstiftning och skydd saknas.
    Branschen, värd tiotals miljarder, växer snabbt och lockar föräldrar från hela världen. Men vad händer med de som bär barnen?
    17 min
  • 88 miljoner borta på sju minuter – hur kunde juvelkuppen vid Louvren hända?
    Fyra män, reflexvästar, en stulen lyftkran – det var receptet för det som kan kallas för ett av historiens mest spektakulära inbrott på världens mest besökta museum. Säkerhetsbristerna på Louvren i Paris har blivit en nationell skandal i Frankrike.
    De fyra männen lyckades göra inbrott i Louvren i Paris strax efter att museet öppnat, och trots att det fanns både besökare och säkerhetsvakter på plats lyckades de få med sig historiska kronjuveler till ett värde av nästan 90 miljoner euro.
    Museichefen lämnade in en avskedsansökan strax efter inbrottet, men kulturministern i Frankrike avböjde den. Två män har gripits misstänkta för inbrottet, men frågan kvarstår fortfarande: hur var det möjligt för inbrottstjuvarna att ta sig in i museet?
    Jennifer Paterson, svensk frilansjournalist i Paris, gästar Maya Nordman i Nyhetspodden, och talar om det spektakulära inbrottet, vad vi vet om de misstänkta männen nu och hur det över huvud taget var möjligt.
    18 min
  • Vem ska betala för den dyra västbanan?
    Västbanan, alltså projektet som förr hette ”entimmeståget”, och som ska försnabba tågresandet mellan Åbo och Helsingfors, har planerats i över 50 år.
    Trots att planen ännu är långt ifrån verklighet, så är den nya, snabba tågförbindelsen nu närmare verklighet än någonsin tidigare. Nu ligger västbanans öde i kommunernas händer.
    Medan vissa ser fram emot en pendlingstid på knappt en och en halv timme mellan Helsingfors och Åbo, tycker västnyländska politiker att projektet är en dödsstöt för deras region. Kan den befintliga Kustbanan som går via Karis överleva, om en snabbare förbindelse byggs.
    Nu är det upp till kommunerna som västbanan skulle gå igenom, att fatta beslut om ifall projektet kan inledas. Kommunerna ska stå för 400 miljoner euro av finansieringen, och det bara i det första skedet.
    Yle Åbolands reporter Linus Hoffman gästar Nyhetspodden och berättar om kampen för västbanan, de splittrade åsikterna och framtidsutsikterna för ett projekt som kan förändra hela sydvästra Finland?
    17 min
  • Varför vill regeringen göra det lättare att ge dig sparken?
    Regeringen vill göra det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. I praktiken är det frågan om ett ord som regeringen vill ta bort från lagstiftningen.
    I framtiden kan det räcka med sakliga orsaker för att bli uppsagd, och inte sakliga och tungt vägande orsaker, som krävs i dagsläget.
    Fackförbunden och oppositionen är kritiska. De säger att reformen ökar otryggheten i arbetslivet och kan leda till fler rättstvister. Socialdemokraterna varnar för att deltidsarbetande, unga och lågavlönade riskerar att drabbas hårdast.
    Arbetsminister Matias Marttinen (Saml) hävdar att reformen ska öka sysselsättningen genom att göra arbetsgivare mer villiga att anställa. Men det finns ingen forskning som tydligt pekar på att reformen skulle ha sådana följder.
    Jenna Emtö, politikreporter på Svenska Yle, gästar Nyhetspodden för att reda ut vad regeringens arbetsmarknadsreform egentligen innebär och vilka konsekvenser den kan få. Alexander Beijar är programledare.
    15 min
  • Din mommo har lika stor risk att radikaliseras på nätet som du
    När du hör radikalisering på nätet, tänker du kanske på unga. Men forskning visar att äldre personer faktiskt delar mer felaktig information på nätet.
    Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, berättar i dagens avsnitt av Nyhetspodden om den överraskande skillnaden mellan hur olika generationer radikaliseras online. Han förklarar varför äldre användare kan vara mer sårbara för falsk information och hur olika algoritmer främjar olika radikaliseringsprocesser.
    Törnberg delar med sig av konkreta varningssignaler att vara uppmärksam på och ger praktiska råd för hur man kan hjälpa en äldre släkting som visar tecken på radikalisering.
    I en tid när sociala medier blir allt viktigare för informationsspridning och opinionsbildning, behöver vi förstå hur plattformarnas algoritmer påverkar oss – och varför vissa grupper är mer sårbara än andra.
    17 min
  • Ska välfärdsområdena fokusera på pengarna eller vården?
    Lagen kräver att välfärdsområdena i Finland både balanserar sin budget och erbjuder service till invånarna. Vad händer om båda kraven inte går att uppfylla?
    Södra Karelens välfärdsområde har stått inför det här dilemmat. Deras budgetförslag bröt mot finansieringslagen, men alternativet skulle ha varit att inte kunna garantera grundläggande vård.
    Kommunforskare Siv Sandberg från Åbo Akademi berättar i Nyhetspodden om det strukturella dilemma som välfärdsområdena står inför. Hon förklarar varför centraliseringen av vården skapar konflikter och varför finansieringsmodellen som "bestraffar" friska regioner kritiseras.
    Välfärdsområdena har bara funnits i tre år. Enligt Sandberg kan det ta upp till 12 år innan organisationerna har utvecklats. Men frågan kvarstår – vad kan finländarna egentligen förvänta sig av vården i framtiden?
    17 min
  • Hur många minuter skärmtid är okej?
    Behöver en tioåring en egen smarttelefon? Eller ska en åttaåring få ha över en timme skärmtid per dag?
    De här frågorna har Institutet för hälsa och välfärd THL och Utbildningsstyrelsen nu tagit ställning till, då de utarbetat nya rekommendationer för barns skärmanvändning.
    Rekommendationerna som nu har publicerats är bara förslag som nu väntar på kommentarer av bland annat föräldrar.
    Nyhetspodden gästas i dag av reporter Vendla Fagerudd som bevakat det här ämnet, och bland annat talat med föräldrar. Hon berättar att de tagit emot förslaget för rekommendationer med glädje.
    I rekommendationerna sägs det också att vuxna ska fungera som förebilder och exempel för barn. Men borde det finnas tydliga riktlinjer också för vuxna då det kommer till hur vi borde använda våra skärmar?
    15 min
  • Därför lyckas Generation Z störta regeringar
    Generation Z har störtat regeringar i Nepal och Madagaskar, men är dagens ungdomsprotester verkligen så annorlunda jämfört med tidigare?
    I flera länder från Marocko till Bangladesh har unga människor tagit till gatorna i protest mot korruption, arbetslöshet och bristande framtidsutsikter. Det som utmärker dagens protester är att demonstranterna uttryckligen identifierar sig som "Generation Z".
    Katrin Uba, universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet, förklarar att sociala medier och en stark generationsidentitet är det som främst skiljer dagens protester från tidigare ungdomsrörelser.
    Men orsakerna bakom protesterna är desamma som alltid: missnöje med korruption, brist på demokrati och en känsla av att kunna förändra.
    Kommer Generation Z fortsätta stå på barrikaderna eller är detta bara ytterligare en protestvåg som snart ebbar ut?
    16 min
  • Varför är så många arbetslösa nu?
    Just nu saknar en tiondel av den finländska arbetskraften jobb. Det här är den näst högsta andelen i hela EU.
    Och det rimmar dåligt med statsminister Petteri Orpos mål inför riksdagsvalet 2023, att Samlingspartiet skulle skapa hundra tusen nya arbetstillfällen i Finland.
    Men hur har vi hamnat här, och vad kan vi göra för att ta oss ur situationen?
    Enligt Mika Helander, äldre universitetslektor i sociologi vid Åbo Akademi, finns det inte en ensam skyldig till det här läget på arbetsmarknaden. Coronapandemins effekter påverkar fortfarande marknaden, samtidigt som den osäkra världsläget orsakar dålig efterfrågan på varor som Finland kan exportera. Och det i sin tur leder till att efterfrågan på arbetskraft i Finland minskar.
    Men hur har regeringens politik påverkat läget på arbetsmarknaden, och hur ser framtiden ut? Bland annat det analyserar Mika Helander i Nyhetspodden.
    17 min

About Nyhetspodden

From the publisher's feed

Nyhetspodden från Svenska Yle hjälper dig att förstå vad som händer och varför.