Obiter Dictum

För ett och ett halvt år sedan rullade vi ut en ny giv. Nu rullas den tillbaka. I Obiter Dictums återkomst går vi på djupet på den nya Blade Runner-trailern och analyserar vad vi vet hittills. Vi diskuterar den så nedgjorda Fyre Festival och minns Ja Rules snedsteg i Sydafrika. Dessutom tittar vi på första avsnittet av American Gods och frågar oss hur det kommer sig att genre-tv fått en renässans på amerikanska premiumkanaler.

Den 31 januari 1921 påträffas segelfartyget Carroll A. Deering utanför North Carolinas kust. Ombord finns ingen besättning, inga ägodelar eller loggböcker. Det enda som vittnar om att skeppet faktiskt varit i bruk är att pentryt under deck står på för fullt, med grytor och kastruller fyllda av puttrande mat. Vad som hände med Carroll A. Deerings besättning är än idag okänt och just därför är segelfartyget ett perfekt exempel på spökskeppens spännande attraktion, faktumet att de alltid innehåller mysterier precis där i mötet mellan människa, maskin och natur. Obiter Dictum kastar loss och tar ut kursen mot havens vemodigaste mysterium, spökskeppen.

I det antika Egypten avslutas varje dag med något magiskt. Solguden Ra sjunker ned på himlen och för att i ett dramatiskt skådespel till slut sväljas hel av himmelsgudinnan Nut. En vacker berättelse och framförallt en perfekt illustration över hur mänskligheten använt gudar för att beskriva världen. Men vad händer när gudarna bara är retstickor? Väsen som blivit föremål för utbroderade historier? Eller bara lärosägner som egentligen handlar om att fråga sig hur det är att vara människa. Obiter Dictum blickar mot Olympen och kopplar ett episkt grepp om gudar av igår och idag.

I det antika Egypten avslutas varje dag med något magiskt. Solguden Ra sjunker ned på himlen för att i ett dramatiskt skådespel till slut sväljas hel av himmelsgudinnan Nut. En vacker berättelse och framförallt en perfekt illustration över hur mänskligheten använt gudar för att beskriva världen. Men vad händer när gudarna bara är retstickor? Väsen som blivit föremål för utbroderade historier? Eller bara lärosägner som egentligen handlar om att fråga sig hur det är att vara människa. Obiter Dictum blickar mot Olympen och kopplar ett episkt grepp om gudar av igår och idag.

Det finns platser som inte går att hitta på någon karta. Vare sig det handlar om myten om Atlantis, Harry Potters dolda värld eller Sovjetiska projekt omgivna med sekretess upphör aldrig de hemliga städerna att fascinera. De existerar som fickor för fantasi eller bara förlorade små världar som hålls bortom allt ljus. Men varför? Knutpunkter, gamla forskningsfaciliteter och till och med hela samhällen som hålls hemliga för alla oss vanliga döda, och vi kan i praktiken bara drömma om vad som finns där, eller? Obiter Dictum reser jorden runt i jakten på hemliga städer.

Och gud sade: Varde ljus, och det vart ljus. Allting har ett början, så även inom populärkulturen. Men vad händer när det där som är en början blir en industri. Ett sätt för serieförlag, författare och studios att tälja några extra flisor guld av fanboys och fangirls törstande jakt på förståelse för sina favoritkaraktärer. Obiter Dictum reder ut begreppen, slår fast vad en bra origin story behöver, varför den hjälper oss att förstå världen och reder inte minst ut vilken position den har i kulturvärlden idag.

Den 15 augusti 1977 upptäcker Jerry R Ehman något mystiskt. En 72 sekunder lång radiosignal direkt från stjärngruppen Chi Sagittarii och bredvid utskriften av den oförklarade radiosignalen skriver Ehman, triumfatoriskt, ”wow”. Det här är det närmaste mänskligheten kommit att besvara frågan om vår eventuella ensamhet i universum. Men hur kommer sig egentligen det? Vad gör sökandet efter liv i yttre rymden till ett så motigt företag? I det här avnsittet reder Obiter Dictum ut hur det egentligen fungerar med intellegent liv från en värld bortom vår egen.

Vad är det ultimata bytet för en episk filmstöt? Och hur mycket trolleri behöver man för att filma inbrottens illusoriska romantik? Få genrer byggs på en lika standardiserad formel som heistfilmen. Med sin tydliga struktur är den som en avklädd version av filmkonsten där arketyper och berättarmekanismer visas på tydligaste vis. I heistfilmsavsnittet tar vi reda på hur och varför vi håller heistfilmen så kär. Vi studerar berättarstruktur, synar hur man berättar om planering på ett underhållande vis och pratar med en av hjärnorna bakom Jönssonligan.

Den 25 maj 1977 förändrades populärkulturen för alltid då George Lucas rullade ut rymdäventyret Star Wars på amerikanska biografer. För ingen undkommer Star Wars, inget undkommer Star Wars. Kraften, Luke, Leia, Yoda och The Death Star har samtliga naglat sig fast som en organisk del av det globala kulturlivet. När amerikanska armén tränar soldater med övernaturliga förmågor döper man projektet till "Project Jedi", när man säljer apelsiner 2015 gör man det med droiden BB-8 på etiketten och när Ronald Reagan initierar försöken till ett satellitbaserat försvarssystem 1984 omtalas det snabbt i pressen som, just det, "Star Wars". Få saker i populärkulturen har blivit en lika given del av verkligheten. I det här avsnittet tar vi reda på varför.

I början av 70-talet blåser John Draper i en visselpipa från ett flingpaket i en telefonlur, 40 år senare behöver tusentals centrifuger bytas ut på en anrikningsanläggning för uran i Iran. Två till synes helt skilda händelser ur samtidshistorien med en sak gemensamt: hackning. Ingen grupp personifierar idag tydligare informationsålderns digitala utanförskap än de som väljer att placera sig i internets periferi. Hackaren har blivit en lika tydlig symbol för rättshaverism som den moderna moralens sista utpost. I det här avsnitt synar vi hackarens historia, kulturella innebörd och går framförallt in på några av hackningshistoriens mest tongivande fall.