En "liberal stridsskrift för social rörlighet och dynamik", så presenteras antologin "Klassresan". Författaren Anneli Jordahl har läst den. Och Per Gahrton läser historikern Miriam Gebhardts mytavtäckande bok "Als die soldaten kamen" - "När soldaterna kom".

Vad var år 1945, egentligen? Eller kanske snarare: vad har 1945 kommit att betyda? Som i all historieskrivning ryms sällan hela berättelsen i en entydig bild. I boken Year Zero komplicerar Ian Buruma, författare och professor i Mänskliga rättigheter, historien om året 1945. 70 år efter krigsslutet i europa läser Katarina Wikars Ian Burumas Year Zero. A history of 1945.

Författaren och kritikern Moa Matthis har läst historikern Martin Ericssons avhandling "Exkludering, assimilering eller utrotning?" - om "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1950. Och i veckans tidskriftsperspektiv berättar Torbjörn Elensky om den indiska tidskriften "The Little Magazine".

Det har gått 70 år sedan andra världskriget tog slut i Europa. Om vikten att se individen i historieskrivningen. Intervju med filmaren Magnus Gertten, aktuell med filmen Every face has a name. Hur neutralt var Sverige egentligen under kriget? Berättelsen om "tyskmagasinen" i Karlsvik utanför Luleå ger en annan bild än den officiella. Och hur hänger den svenska neutralitetspolitiken och idén om den svenska synden i hop? Samtal med historikern Nikolas Glover.

Som en poetisk drag show-estetik. Så beskriver författaren och kritikern Kristofer Folkhammar Anne Carsons lyrik. Anne Carson är nu aktuell med en ny bok, den heter "Röd Doc", översatt till svenska av Mara Lee. I sin essä drar Kristofer Folkhammar paralleller mellan hennes poesi och tv-programmet RuPauls Dragrace.

Författaren och kritikern Gabriella Håkansson berättar om en kioskvältardrottning som idag fallit i glömska: Sigge Stark. Och så tycker Malin Nord att fler borde känna till den samiska pionjären Elsa Laula.

Vad händer när resurser dras från välfärd och läggs på polisens bevakning och kontroll av fattiga områden och det så kallade kriget mot droger? Och vad händer med en människa som redan från uppväxten misstänkliggörs och betraktas som en samhällsfara? Det är två centrala frågor i sociologen Alice Goffmans bok "Jagade - livet på flykt i en amerikansk stad" som under 6 års tid följt en grupp unga män på nära håll och sett mekanismerna i hur en viss del av den amerikanska befolkningen jagas längre och längre in i kriminalitet av polisen. Karine Mannerfelt har läst boken och ser en svidande uppgörelse med idén om nolltolerans.

Dan Jönsson undrar om det finns principiella skillnader mellan IS förstörelse av världskulturarvet och suffragetternas konstvandalism för hundra år sedan. Jenny Högström läser franska nättidskriften Lacan Quotidien.

Cykelns status har ökat markant på senare år. I populärkulturen står cykeln återigen för modernitet. I storstädernas igenkorkade system ses cykeln allt mer som en seriös arvtagare till bilen. Och övervikt och sviktande folkhälsa har gjort racercykeln till en större statusmarkör än racerbilen. OBS Magasin handlar idag om cykelkulturens nya guldålder.

Bilderna har blivit allt för välbekanta: Små båtar, överlastade av människor som nästan väller över dess bredder. Människor som prickar i havet, som höjer och sänker sig i vågorna. Kistor noggrant placerade i räta rader i hangarer. Medelhavet har blivit en gräns. Som har blivit en grav. Men vad gör gränsen med oss som råkar befinna sig på den här sidan Medelhavet? Hur påverkar den oss och vår syn på de som befinner sig på andra sidan? Vad är det egentligen vi skapar varje gång linjen dras, varje gång vi skiljer det ena från det andra? I en essä skriver kulturjournalisten Mattias Hagberg om identitet, gränser och - monster.