Vad innebär det att robotarna blir alltmer avancerade? Frilansjournalisten Eva-Lotta Hultén läser boken "Äkta robotar" - och journalisten Bitte Hammargren reder ut vad som gör den irakiska staden Yazd så unik.

De senaste månaderna har vi kunnat höra och se många rapporter om IS förstörelse av kulturarv i Syrien och Irak. Människan har i alla tider haft en dröm om att bevara det allra mest värdefulla till eftervärlden. Vad är det som raderas bort när en helgedom eller ett monument sprängs? Vad betyder bevarandet för oss som civilisation? Och som människor?

Kulturskribenten Mattias Hagberg läser fotografen Elin Berges bok "Kungariket", en skildring av thailändska kvinnor som lever med svenska män. Och så ger förläggaren och journalisten Svante Weyler ett tidskriftsperspektiv på den tyska Pegidarörelsen.

Arbetets kulturella betydelse har varierat - något som för människan närmare Gud; ett sätt att skapa välstånd eller en process som ska föda fram en identitet? Vad betyder arbete idag? Samtal med Per Svensson, kulturjournalist och författare, och Victor Lundberg, historiker. Och hur avspeglas synen på arbetet i konsten? Historieprofessor Cynthia J Koepp visar hur arbetets betydelse skiftat över tid. Och vi går tillbaka till den svenska fritidens ursprung - Ystad 19 juni 1936, då den folkfostrande utställningen Fritiden invigdes.

Trots att vi idag har nått så stora vetenskapliga framsteg, söker sig en del människor till oprövade rön och så kallade alternativa behandlingsmetoder. Men hur ser ett samhälle ut som inte kräver bevis för att förhålla sig till världen? Före den vetenskapliga revolutionen, som startade någon gång kring 1600 bestod vetenskapen av ett slags teser och idéer, den var osystematiserad och icke-experimentell. Om detta, och om vikten av bevisbaserad forskning och kunskap, handlar dagens Obs.

Kina har seglat upp som världens största handelsnation och tagit självklar plats i den globala ekonomin och kulturen, men detta speglas inte i de svenska läromedlen för högstadiet och gymnasiet, enligt journalisten Ola Wong. I Sydafrika har en debatt blossat upp kring ett monument över kolonisatören och entreprenören Cecil John Rhodes. Han var med och drev igenom sociala förändringar, vilkas förödande effekter fortfarande syns i samhället.

Den första maskinåldern började med ångmaskinen - nu lever vi nu i den andra maskinåldern, datorernas tid. Datorerna har börjat ställa sjukdomsdiagnoser, lyssna, prata och skriva högkvalitativ prosa. I ekonomerna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfees bok, med titeln "Den andra maskinåldern" undersöks just det där tomrummet som uppstår när maskiner tar ännu en syssla och ännu ett arbete från oss människor. Vad ska vi då göra med det nya utrymmet? "Vi står inför en stor omvärdering av arbetslivet" konstaterar Kulturredaktionens Katarina Wikars i dagens essä.

Tanken med regeringens kampanj mot våldsbejakande extremism, som leds av Mona Sahlin är att fånga upp unga som dras till islamistiska, högerextrema eller vänsterextrema rörelser. Kampanjen är omdiskuterad. Forskare har bland annat kritiserat den ur yttrandefrihetsperspektiv och för hur den definierar extremism. I Storbritannien drömmer sig människor just nu tillbaka till imperiets glansdagar. Det pågår en nostalgivåg där Indien före frigörelsen från kolonialmakten romantiseras.

Afropolitism är en sammansättning av orden afrikan och kosmopolitism, och afropoliten, är en afrikansk världsmedborgare som identifierar sig både med sina afrikanska rötter och sitt nya hemland. I sin essä menar Minna Salami att afropolitism - som ofta kritiseras för att vara ett elitistiskt projekt för västerlänningar med afrikanska rötter - även går att applicera på de som lever i någon av de många kosmopolitiska städerna i Afrika.

Richard Wagners Tristan och Isolde är en av världens mest kända operor. Men kan vi identifiera oss med Tristans och Isoldes omstörtande passion idag? Det diskuteras i dagens Obs, utifrån nypremiären på Tristan och Isolde på Kungliga operan i Stockholm. Hårdvinklad nyhetsrapportering är ett problem i Lettland. Där lever en stor rysk minoritet, som via ryska media tar del av delvis helt andra bilder av både Lettland och konflikten i Ukraina än andra invånare i landet.