EU:s jordbrukspolitik bidrar till fattigdom i Afrika, menar Fredrik Segerfeldt. Och Linda Fagerström ger en kommentar inför det italienska valet. Programledare: Pernilla Ståhl

Radioessä. Författaren Astrid Trotzig reflekterar över naturligt och onaturligt när det gäller familjebildning, moderskap och adoption. Programledare: Lena Birgersdotter.

Ny debattbok om tillståndet för demokratin i Europa, skriven av två ledande EU-politiker. Och om en växande bransch i Japan: sällskapstjänster. Med Rolf Gustavsson och Anette Masui. Programledare Pernilla Ståhl

Vi får en unik bild av det nordkoreanska frosseriet. Samtidigt som delar av befolkningen svälter, dignar elitens middagsbord av mat allt för att utlänningar ska få en så positiv bild av landet som möjligt. Och så handlar det om superhjältar. Vad kämpade Stålmannen, Läderlappen och Spindelmannen för i 80-talets serietidningar, och vad kämpar de för idag? Journalisten Mattias Hagberg har hittat en skillnad.

Om Vatikanstaten som maktspelare i internationell politik, och om påvens avgång, som han aviserade redan för några år sedan.

Om mat och moral. Jenny Maria Nilsson berättar om våndan i matvarubutiken, och Lisa Zetterberg om fetma som anses vara omoraliskt. Nu finns det en motrörelse som verkar mot diskriminering på grund av vikt.

Veckans radioessä: Författaren Kristian Lundberg prövar myterna kring skapande och vansinne mot sin eget biografi och läsning av Gustaf Fröding, Gunnar Ekelöf, Michael Strunge och Beate Grimsrud. Programledare: Lena Birgersdotter

Om Jörgen Randers bok 2052 och om teknik, som både löser och skapar miljöproblem. Med Per Gahrton och Helena Granström. Programledare: Pernilla Ståhl

-Studenterna skriver dåligt och kan inte ta kritik! Vi är många universitetslärare som upplever att vi står inför en epidemi. Det säger lektor Ebba Lisberg-Jensen vid Malmö högskola. -Universiteten har inte mycket nytt att lära ut. Och vi bjuds inget motstånd, ingen kritik! Det anser studenten Jesper Cederstrand, som läst vid ett universitet i tre år utan att egentligen ha lärt sig särskilt mycket.

  

I dag gör vi ett nedslag i skoldebatten: Och från båda hållen hörs häftig kritik. Situationen på universiteten lämnar en hel del i övrigt att önska, ja, problemen verkar vara i det närmaste akuta. 

Vänster mot höger

-Till vänster står de som menar att skolan har tagit ifrån eleverna deras kunskapshunger och stressat dem med konkurrens och prestationskrav, anser Ebba Lisberg-Jensen.

-Till höger står de som ropar på betyg, utvärdering och kunskapsmål huggna i sten. Som universitetslärare vet man bara att ingen av dessa förklaringar är tillfredsställande.

Kan inte skriva

-Svenska gymnasier släpper igenom elever som inte är funktionellt skriftspråkliga. 

Vad lär universiteten ut?

Studenten Jesper Cederstrand berättar att han gått tre år på universitetet och klarat sig, men inte lärt sig så mycket.

Han saknar utmaningar och kritik från lärarhåll. 

En summering dessutom 

I OBS summerar också vår producent också de senaste rönen och debatterna kring kunskapsbristen på svenska universitet, och gör en internationell jämförelse.

-Det skulle behövas lite mer civilkurage mot vardagsrasismen i Sverige, kurage typ den som Rosa Parks stod för i USA på 1950-talet. Det anser frilansjournalisten Anette Masui, när hon berättar historien om Parks som skulle fyllt 100 år i dag om hon varit i livet. Hör också curatorn och skribenten Robert Stasinski om debatten om det som kommit att kallas hjärnporr, eller neuroporr. Detta av forskare som anser att deras resultat har förvanskats.

Anette Masui reflekterar kring vardagsrasismen i Sverige och tar upp en ny barnbok, ”Rosas Buss”.

I dag skulle medborgarrättskämpen Rosa Parks, en svart kvinna vars civilkurage kom att påverka hela USA:s historia, ha fyllt 100 år.

Vägrade resa sig

På kvällen den 1 december 1955 klev Rosa Parks på bussen för att åka hem från sitt jobb. När chauffören uppmanade henne att ge upp sin plats för en vit man vägrade hon.  

Hon dömdes sedan till böter, men överklagade sin dom och ifrågasatte på så vis legitimiteten hos raslagarna.

Om hjärnporr

Vi tar också upp debatten om hjärnan, vår kroppsdel som nu många skriver om men får vet något om. Detta har därför kommit att kallas hjärnporr, eller neuroporr.

Många författare använder sig av nya rön om hjärnan, men nu får de kritik från forskare som hävdar att resultaten förvanskats och förenklats.

Robert Stasinski summerar den debatten.

Det finns än så länge ganska lite forskning inom vart och ett av dessa nya fält, vilket ofta leder till fantasifulla tolkningar när resultaten rapporteras i media