Vår praktikant Jesper Cederstrand reflekterar kring en ny trend i sociala medier: tipsa om en produkt och tjäna pengar på dina vänner. Nu ökar den här sortens Tupperware-partyn på nätet snabbt. Och Ann Ighe, lektor i ekonomisk historia i Göteborg, diskuterar punken då och nu.

Jesper Cederstrand reflekterar kring en ny trend i sociala medier: tipsa om en produkt och tjäna pengar på dina vänner.

Att utnyttja ett socialt sammanhang för att kränga varor är inget nytt fenomen. I slutet av 1940-talet började företaget Tupperware med direktförsäljning på familjära tillställningar, 1960 kom trenden till Europa. Nu ökar den här sortens Tupperware partyn snabbt - i sociala medier.

Cedestrand refererar en debatt kring det här fenomenet som förs i flera amerikanska tidningar och på bloggar.

Det gruppen Pussy Riot gjorde, var det punk eller performance? Ann Ighe menar att det är svårt att dra en gräns och berättar att punken alltid arbetat med många och olika uttryckssätt.

De drev skivbolag men också en kompromisslös antikommersialism: Skivomslag märktes med vad man högst skulle betala för dem i en affär utan att bli blåst.

POD: OBS Radioessä: Var är vi? Om kartor och verklighet Författaren Anders Mildner reflekterar utifrån kartornas historia kring vårt omättliga behov av att veta var vi är.

POD: OBS Radioessä: Var är vi? Om kartor och verklighet Författaren Anders Mildner reflekterar utifrån kartornas historia kring vårt omättliga behov av att veta var vi är.

Per J Andersson om internationella matkedjor i Indien och myten om den brokiga basaren. Johan Tollgerdt sammanfattar debatten om skådespelaren Gerard Depardieu skatteflykt till Ryssland.

Små lokala affärer och marknader har tidigare varit ställena man gått till för att köpa mat i Indien.

Men nu har det som varit en av världens mest ålderdomligaste livsmedelsmarknader öppnats för internationella matvarujättar, som amerikanska Walmart och brittiska Tesco.

Beslutet att släppa in dessa företag har delat landet i två läger, de som är för och dem som är emot. Per J Andersson sammanfattar debatten.

Och vad har franska medier skrivit om skådespelaren Gerard Depardieus uppmärksammade skatteflykt?

Johan Tollgerdt ger en bild som är lite annorlunda än den som framkommit i svenska medier.

Historikern Kristian Gerner läser Vi - en 90 år gammal roman, som snart kommer i ny översättning på svenska. Den är dessutom en framtidskildring, som kan ses som en högst aktuell rapport från dagens Ryssland. Hör också kulturskribenten Margareta Flygt om en ny, uppmärksammad satir om biståndarbetare i Kosovo.

"Vi" - den science fiction-historia Kristian Gerner läser - är från 1921. I mars kommer den i ny svensk översättning.

Och Gerner slås av hur aktuell den är än idag. Den ger en bra bild också av Putins Ryssland. 

Margareta Flygt har läst den uppmärksammade tyska satiren projekt@party, om biståndsarbetare i Kosovo, av Beqë Cufaj.

Cufaj är född 1970 i Pristhina och anses idag vara en av de viktigaste kosovoalbanska intellektuella.

Det är den egyptiska magdansösen Sama al-Masris första protestvideo mot den egyptiske presidenten, Mohammed Morsi, vi ser här ovan. En protest mot att Morsi inte skaffat fram allt det guld och gröna skogar han lovat. Två år har gått sedan Tunisiens diktator Ben Ali föll och i dag undrar vi vad händer när Syriens al-Assad faller? Inga Brandell - statsvetare specialiserad på Nordafrika och Mellanöstern - reflekterar över de möjligheter som finns för ett framtida, demokratiskt Syrien. Och gör bland annat en jämförelse med utvecklingen i Egypten.

I Egypten protesterar alltså magdansösen Sama al-Masri mot president Morsi, och drar – bildligt talat - byxorna av salafisterna.

Inga Brandell berättar om hennes satiriska videoinspelningar, och reflekterar över vad som kommer att hända i Syrien när Bashar al-Assad väl faller, i en jämförelse mellan Egypten och Tunisien.

Att Assad fallet anser Brandell är oundvikligt.

Med sånger, böcker och mjuka dockor kopplar vi samman barn och djur - medan verklighetens djur lider i det tysta. Varför? Det undrar litteraturvetaren och kulturjournalisten Moa Matthis i veckans radioessä.

Om en marsian skulle göra närstudier av den kunskap vuxna för över till små barn, med syftet att lära barn vad det innebär att vara människa, då skulle han framförallt ställa en fråga:

Varför är vuxna människor så fixerade vid att lära barnen allt om vad det innebär att vara djur?

För att besvara den frågan, tar Moa Matthis oss tillbaka till ett 1800-tal, som inte bara präglades av glada ringlekar, utan också av kolonialism och konsumtionsbegär.

Det är det moderna konsumtionssamhällets begynnelse vid 1800-talets mitt; och begäret efter mjukdjur blir ytterligare ett sätt att manifestera överflöd. Björnen dominerar länge men får tids nog sällskap i den borgerliga barnkammaren av de exotiska djur vars huvuden pryder väggarna i familjefaderns herrum: troféerna från storviltjakten i kolonierna: tiger, elefant, lejon.

Feministisk science fiction handlar det om i dag, när vi fortsätter vår framtidsvecka. För i framtidsskildringarna pågår det en radikal utforskning av hur dagens värld ser ut, och skulle kunna se ut. John-Henri Holmberg - författare, översättare och science fictionvetare - ger oss först en översikt över feministisk science fiction. Men vi har också hittat ett tidigare inslag av kritikern och Bangs tidigare chefredaktör, Malin Ullgren, då hon var väldigt skeptisk mot feministiska utopier.

Bland manliga science fiction-nördar har feministisk science fiction ofta ignorerats.

Och många av dem som skulle funnit det intressant att ta del av de reflektioner som finns i de här romanerna kring hur alternativa världar skulle kunna se ut, skräms ofta bort av science fiction-stämpeln.

Det menar John-Henri Holmberg, som ger oss en översikt över feministisk science fiction. 

(Programmet är en repris från den 10 januari 2013)

Vi återutsänder också ett inslag från 2006 av Malin Ullgren om varför hon är skeptisk till feministiska utopier.

Idag ska vi få höra om en av Afrikas första science fiction-romaner, skriven av en amerikan-nigerian. Detta i vår lilla serie om framtidsskildringar, som faktiskt kan säga en hel del om den tid vi lever i. Och kommer att leva i. Det är frilansjournalisten och sf-fantasten Christina Kjellstrand, som berättar om den boken. Och den här seriens producent - Jesper Cederstrand - har dessutom intervjuat författaren.    

Den kanske första afrikanska science fiction-romanen Who Fears Death?, är skriven av amerikan-nigerianen Nnedi Okorafor.

Någonstans i framtidens Afrika utspelar sig gränskonflikter mellan det rika Nuru-folket, som lever i de sju flodernas land, och nomaderna Okeke.

Nnedi Okorafors framtidsskildring av Afrika är en grym men också hoppfull berättelse, som Christina Kjellstrand berättar om.

Vår praktikant Jesper Cederstrand radiomänniska och beteendevetare som praktiserat hos oss under hösten 2012 - har dessutom intervjuat Okarafor.

Framtiden idag: det är titeln på en serie program som sändes här i OBS i januari. Under veckan ska vi få höra serien igen, där den stora frågan är vad berättelser om framtiden, kan säga om vår samtid. Vi inleder med science fiction-film och litteratur från ett land, dit framtiden redan kommit - nämligen Kina. Hör frilansjournalisten Anette Masui om en av Kinas mest framträdande science fiction-författare.

När sociologen Jan-Olof Nilsson frågar sina kinesiska studenter varför det är så ont om kinesisk science fiction-film, får han till svar att det inte är någon mening med det: om kinesen ska förflytta sig i tid, är det bakåt.

Väldig utveckling

Kanske beror det på att Kina är ett land med enorm utveckling, som alltid beskrivs i positiva termer.

Dystopin finns i böcker

Men dystopiska skildringar finns inom litteraturen, och i programmet hör vi Anette Masui berätta om en av de mest framträdande science fiction-författarna: Han Song.

Är vi obegripliga rymdvarelser?

Enligt Song finns det många kineser som anser att västerlänningar är lika obegripliga som rymdvarelser.