Författaren och idéhistorikern Sverker Sörlin porträtterar den svenska folkhögskolan i veckans radioessä. Andra och sista delen, i vilken Sörlin bland annat reser med tre klasskamrater till Västafrika.

I sjuttiotalets folkhögskola var kurslitteraturen sparsmakad, kunskapskontrollen obefintlig och grupparbetena desto fler. Rena flummet, tyckte somliga.

Insikter för livet

Men för Sverker Sörlin handlade hans år på folkhögskolan i Tomelilla om kunskaper och insikter för livet.

Överlever på fem kronor

Som till exempel när han reser med tre klasskamrater från Österlens Folkhögskolas u-landslinje till Västafrika, blir ensam kvar på en halmmadrass i Banjuls kåkstad och överlever på fem kronor om dagen.

Kunde blivit folkhögskolelärare

Han får minnen för livet och förstår att han, om han nu inte hade varit professor på Kungliga Tekniska Högskolan och författare till en lång rad böcker, hade velat bli lärare på en folkhögskola.

Vi fortsätter Hoppets vecka!: Idag tittar den liberale debattören Johan Nordberg bakåt och ser att demokratin breder ut sig. Författaren Niklas Söderberg konstaterar dessutom att fotbollsstadion har ersatt kyrkan som en plats för hopp. Fotboll kan föra med sig mirakel.

Vi fortsätter vår serie om politiskt hopp. Johan Norberg konstaterar att demokratin som styrelseskick faktiskt fortsätter breda ut sig över världen.

I Latinamerika har nästan alla länder blivit demokratiska. 

Fotbollen ersätter kyrkan

Och Niklas Söderberg reflekterar över hur fotbollen har ersatt kyrkan som en rituell plats där också människor som inte har mycket att hoppas på, kan se hur hoppet ibland för med sig mirakel, som emellanåt också för med sig rättvisa.

fotbollen iscensätter ett drama som ytterst sett handlar om världens grundläggande orättfärdighet, men med en strimma hopp om att det tillståndet skulle kunna kullkastas

Hoppets vecka! fortsätter: Frilansjournalisten Per J Andersson berättar om megastäderna som räddningen för ett hållbart samhälle. Och hans kollega Anders Mildner redogör för varför vi aldrig, enligt honom, haft så bra journalistik som nu.

Megastäderna växer lavinartat och det brukar beskrivas som ett problem.

Men det är inte städerna i sig som är problemet utan fattigdomen. Det hävdar Per J Andersson.

Villaområden sämre

Megastäderna är tvärtom mycket bättre än vidsträckta villaområden ur ett hållbarhetsperspektiv.

Invånarna i världens tätbefolkade tredje världen-städer släpper ut många gånger mindre koldioxid per person än de som bor i västvärldens glesa, ständigt växande förorter. Den oplanerade stadsutbredning som på svengelska också kallas "urban sprawl-städer".

Journalistik som bäst

Hör också Anders Mildner kungöra att han anser att vi aldrig haft så bra journalistik i Sverige som nu, med mindre vänskapskorruption och en aktiv allmänhet som bidrar till journalistiken.

Samtal med Skånskans chefredaktör

Det grundar han bland annat på ett samtal med den chefredaktör som suttit längst på sin post i Sverige: Jan A Johansson på Skånska Dagbladet i Malmö.

(De här inslagen har sänts tidigare, den 15:e respektive 16:e oktober 2012.)

Vi fortsätter Hoppets vecka!: Idag tittar den liberale debattören Johan Nordberg bakåt och ser att demokratin breder ut sig. Författaren Niklas Söderberg konstaterar dessutom att fotbollsstadion har ersatt kyrkan som en plats för hopp. Fotboll kan föra med sig mirakel.

Vi fortsätter vår serie om politiskt hopp. Johan Norberg konstaterar att demokratin som styrelseskick faktiskt fortsätter breda ut sig över världen.

I Latinamerika har nästan alla länder blivit demokratiska. 

Fotbollen ersätter kyrkan

Och Niklas Söderberg reflekterar över hur fotbollen har ersatt kyrkan som en rituell plats där också människor som inte har mycket att hoppas på, kan se hur hoppet ibland för med sig mirakel, som emellanåt också för med sig rättvisa.

fotbollen iscensätter ett drama som ytterst sett handlar om världens grundläggande orättfärdighet, men med en strimma hopp om att det tillståndet skulle kunna kullkastas

Vi fortsätter vår vecka om olika former av politiska hopp: idag läser frilansjournalisten Shora Esmailian antologin The Occupy Handbook och funderar på hur det gick sedan. Hör också ett kort utdrag ur frilanskollegan Fredrik Segerfelts tidigare inslag om den minskade världsfattigdomen.

När ockupationen av Zuccotti Park, nära Wall Street i New York, drog igång i september 2011 var det många som såg rörelsen som ett hopp: inte bara för politisk förändring och ett USA med minskande inkomstklyftor, utan också för ett samhälle där fler engagerar sig i demokratin och förmår påverka den.

Shora Esmailian läser alltså antologin ”The Occupy Handbook” och reflekterar över hur det gick sedan. 

Vi hör också ett kort utdrag ur ett tidigare inslag av Fredrik Segerfeldt, om den minskande världsfattigdomen.

Hoppets vecka! kallar vi den serie program vi sänder fram till julafton. Vi börjar med att låta Janette Hentati, som är doktorand i socialantropologi i Stockholm, berätta om läget i Tunisien så här två år efter omvälvningen där. Sedan hör vi frilansjournalisten Görrel Espelund om den spännande kvinnan Mary Robinson, som det nu skrivits en bok om.

Var hittar vi det samhälleliga hoppet? Janette Hentati tar oss med tillbaka till Tunis, två år efter jasminrevolutionen.

Går på festival

Hon går på filmfestival och ser Mohamed Zrans dokumentärfilm Dégage.

Framtidstron vacklar

I Tunisien vacklar framtidstron emellanåt, samtidigt som debatterna är livliga, nu när människor äntligen kan uttrycka sig fritt.

Spännande Robinson

Och Görrel Espelund reflekterar kring biografin över Mary Robinson – Irlands första kvinnliga president och före detta FN:kommissionär för mänskliga rättigheter.

Författaren och idéhistorikern Sverker Sörlin porträtterar den svenska folkhögskolan i två essäer. Idag finns det i Sverige runt 150 folkhögskolor och de flesta är knutna till någon folkrörelse. Här utbildas i allt från måleri till idrott och hållbar utveckling.

Vid sidan av de traditionella lärosätena har folkhögskolan haft sin mycket speciella betydelse i Norden.

Dansken Gruntvig

Den första folkhögskolan startades i Danmark 1864 av den danske prästen och författaren Grundtvig - och hade klassisk bildning, kristen tro och gudfruktighet som utgångspunkt.

Personlig resa

Sverker Sörlin ska nu i två essäer porträttera den svenska folkhögskolan och dess unika syn på kunskap och pedagogik. Det blir en personlig resa i två akter - mot kunskap, vuxenblivande och världen utanför.

Vi brukar följa internationella debatter och gör idag två nedslag i Afrika, närmare bestämt i Etiopien och Sydafrika. Frilansjournalisten Cecilia Bäcklander rapporterar från och om de rättegångar som hålls mot muslimska ledare som nu anklagas för terrorism i Etiopien. Hör också hennes frilanskollega Tor Billgren inför sydafrikanska ANC:s nationella konferens, som inleds på söndag.

Den politiska oppositionen i Etiopien har varit mycket svag efter valet 2005.

Regeringen lägger sig i

Men på senare tid har fler protester kommit från muslimskt håll för att regeringen lägger sig i religionen.

Hör Cecilia Bäcklander om rättegångar, som pågår mot muslimska ledare som anklagas för terrorism.

Får Jacob Zuma sitta kvar? 

Och Tor Billgren uppmärksammar ANC:s kommande nationella konferens i Mangaung i Sydafrika.

För fem år sedan skedde ett maktskifte, när Jacob Zuma blev ny president.

Hur går det i år?

Hur rik är egentligen den rika tragedin? Det frågar sig litteraturvetaren Moas Matthis i en analys av genren, som i varje fall har två konkurrensfördelar. Fast den ena är samtidigt den rika tragedins akilleshäl. Matthis utgår från Edward St Aubyns hyllande romaner.

Edward St Aubyn har hyllats i den anglosaxiska världen för sina självbiografiskt baserade romaner om Patrick Melrose och hans överklassliv i en familj, präglad av sadism, missbruk och incest.

Men hur rik är egentligen den rika tragedin?

Slipper trivialiteter

Moa Matthis analyserar en litteraturgenre som tycks ha åtminstone två konkurrensfördelar: att författaren får utrymme att renodla de känslomässiga detaljerna hos sina karaktärer eftersom de inte tvingas ägna sig åt trivialiteter som att få ihop pengar till hyran.

Fördel, men akilleshäl

Och att karaktärerna får ett drag av oföränderlighet eftersom inga yttre omständigheter tvingar dem till förändring. Samtidigt är just detta den rika tragedins akilleshäl.

(Det här programmet sändes första gången den 19 september 2012)

Ska Japan återgå till det gamla vanliga? Det är frågan inför nyvalet på söndag, där det ser ut som om det Liberaldemokratiska partiet, som regerat i decennier, kommer tillbaka. Men allt blir knappast som förr, berättar journalisten och Japankännaren Anette Masui. LDP tvingas troligen samarbeta med något eller några andra partier för att få ihop en majoritet. Kanske med ett uppstickarparti, som vill ändra allt det LDP tidigare byggt upp? Hör också vår teaterexpert Theresa Benér om teaterns formspråk. Detta efter ett besök på en festival i Krakow.

Japan går till nyval och det är troligt att Liberaldemokratiska partiet - som varit statsbärande i ett halvt sekel – kommer att återfå makten som de förlorade 2009. Sen dess har Japan haft inte mindre än sju premiärministrar.

Men LDP kommer sannolikt inte att kunna styra självt – och bland uppstickarna finns Restaurationspartiet – som vill förändra hela den statsapparat LDP byggt upp.

Bakom Restaurationsparitet står Toru Hashimoto, populistisk och karismatisk före detta tv-stjärna, som idag är borgmästare i Osaka. Anette Masui berättade om honom för ett par månader sen.

Sen dess har han dessutom slagit sig ihop med det ultranationalistiska Solpartiet. 

Vilka konsekvenser detta kan få, resonerar nu Masui om. 

Hör också Theresa Benér från festivalen Matiera Prima i Krakow.