Författaren René Vázquez Díaz läser i veckans radioessä sin japanska kollega Yukio Mishimas roman Sjömannen som föll i onåd hos havet. Vázquez Díaz anser att denna roman kan ge oss ledtrådar till massmördaren Anders Behring Breiviks agerande och till de allt grövre trakasserier och våldshandlingar som blivit en del av vardagen i skolan.

Yukio Mishima berättar historien om trettonåringen Noburo, en japansk pojke som bor med sin mamma, en bildskön och sofistikerad ung änka som äger en lyxbutik för klädsnobbar.

Chefens gäng

Noburo har hamnat i ett gäng ungdomar som lyder under en översittarpojke kallad Chefen. Och gänget är besatt av död och dödande.

Här på webben kand du dessutom läsa hela René Vázquez Díazs text:

Sociologen Jan-Olof Nilsson ska hjälpa oss att reda ut det kinesiska maktsystemet inför valet i Kina. Och vem är egentlingen den nye presidenten? Vår producent Pernilla Ståhl ska dessutom hjälpa oss i jakten på den europeiska identiteten. Hon har nämligen hittat den i Portugals huvudstad Lissabon.

Jo, det stundar till val i ännu en stormakt: Kina. Men valet av den kinesiska presidententen skiljer sig markant från hur man väljer den amerikanska.

Jan-Olof Nilsson reder ut det komplicerade kinesiska maktsystemet. Och berättar vem denna nya president egentligen är, och vilka problem han och hans politbyrå ställs inför nu när han ska träda till makten.

Centrum för den stora jordbävningen Europas centrum?

Pernilla Ståhl tycker att Praca de Commercio i Lissabon bäst representerar den europeiska identiteten. Det är platsen där den stora jordbävningen ägde rum år 1755.

Och den är intimt förknippad både med stolt upplysningstradition och kolonial rovdrift.

I vår jakt på den europeiska identiteten beger sig idag författaren Azar Mahloujian till Speakers Corner i London för att säga sitt. Därefter hör vi filosofen Jens Cavallin om filosofisk praktik. I förra veckan hade vi nämligen ett tema om vad som kan hjälpa icke-troende med deras existentiella frågor. Och kanske är svaret just filosofisk praktik?

Förr var London Europas centrum – idag finns föreställningen att alla länder i EU samexisterar. Men gör de verkligen det?

Det kan vi till exempel fråga folket på Atens gator om, tycker Azar Mahloujian.

Filosofisk praktik

Filosofisk praktik kan man utbilda sig i i länder som Tyskland, Österrike och Norge. Där kräver man också, till skillnad från i Sverige, att alla som ska läsa på universitetet först läser en grundkurs i filosofi.

Jens Cavallin är inne på att det kan finnas något att hämta i filosofin för de icke- troende, som ändå söker efter något som liknar en tro.

Idag när det amerikanska presidentvalet sker hör vi, som utlovat, om vad de republikanska kandidaterna till president- och vice presidentposten läser. Frilansjournalisten, vår litteraturvetande praktikant Hilda Ärlemyr, har hittat två böcker Mitt Romney ofta återkommer till. Och författaren Jens Liljestrand berättar om Paul Ryans favoritbok, som radikaliserat republikanerna.

Mitt Romney refererar inte så ofta till böcker. Men när det händer är det två stycken han ofta återkommer till: Jared Diamonds ”Guns, Germs and Steel”, och David Landes ”The Wealth and Poverty of Nations”.

Kultur viktig faktor

Det handlar om tvenne böcker som försöker förklara världsekonomins utveckling.

Omdebatterad slutsats

Och från dessa drar Romney en slutsats som verkligen debatterats på senare tid i USA: att det är kulturen, de kulturella sedvänjorna som gör den stora skillnaden mellan vilka länder som blir framgångsrika och inte.

Skillnaden mellan USA och Mexico till exempel. 

att ”[…] det är Amerikas kultur som möjliggjorde att nationen blev och förblev det mest maktfulla och välgörande landet i mänsklighetens historia.”

Tepartyrörelsens favorit

Hör också om vice kandidaten Paul Ryans favoritbok, som alltså fått stor betydelse för radikaliseringen av republikanerna: den amerikanska författaren och filosofen Ayn Rands drygt femtio år gamla roman ”And Atlas Shrugged” ("Och världen skälvde").

Vi börjar veckans OBS med att frilansjournalisten Anders Mildner, som specialicerat sig på sociala medier, analyserar vilken roll dessa spelat inför morgondagens presidentval i USA. Och fortsätter med att vår praktikant Jesper Cederstrand, som studerar beteendevetenskap och tar upp vilka böcker som storläsaren Barack Obama läser. I morgon ägnar vi programmet åt Mitt Romneys och hans vicekandidats läsning.

Sociala medier spelade en stor roll när Barack Obama vann 2008 års presidentval. Och efter valet var förhoppningarna stora på att gräsrötternas engagemang skulle fortsätta tas tillvara.

Men många blev besvikna.

Varför besvikelse?

Hör Anders Mildner reflektera kring detta - och analysera vilken roll sociala medier spelar för demokrater och republikaner i morgondagens presidentval.

Omfattande debatt 

Vi frågar oss också vad Barack Obama läser – och berättar om en stor debatt som pågått under Obamas presidentperiod.

Det är en debatt om Obamas politik och Fareed Zackarias bok ”The Post-American World”, som Jesper Cederstrand vet mer om.

En sak är säker:

OBAMA LÄSER DEN HÄR BARNBOKEN MED STOR ENTUSIAM:

I april i år tog vi upp Sigmund Freud i två program i vår serie "Guru då- död idag?". Idag återutsänder vi de båda inslagen sammanbakade till ett: med två helt olika perspektiv på psykoanalysens fader. Litteraturvetaren Moa Matthis anser att Freud av flera skäl är viktig även idag. Hon får mothugg av kulturskribenten Kay Glans, som tycker att Freud är ordentligt överskattad. Han kom inte på något nytt.

Vilken betydelse har Sigmund Freud och hans idéer idag?

Moa Matthis menar att det finns en etik bakom psykoanalysen som är viktig idag: att det krävs att vi pratar med varandra för att vi ska kunna hjälpa varandra.

Verktyg att se oss själva

Matthis anser också att Freud gav oss verktyg för att se oss själva utifrån – vilket också har en politisk betydelse. Att kunna se vad vi egentligen gör betyder att vi kan skilja ut oss själva från omgivningen.

Missförstådd och överskattad...

Kulturskribenten Kay Glans menar däremot att Freud är både missförstådd och överskattad.

...och långt efter sin tid

Idéer om det omedvetna florerade i den europeiska idédebatten långt före Freud. Och anledningen till att Freud har fått en sådan status, är att så många andra tänkare läst in sina egna idéer i Freuds verk, anser han.

Vad har George W Bush gemensamt med Osama bin Laden? Eller Elvis och Michael Jackson med Franz Kafka? Det utreder psykologen och författaren Ulf Karl Olov Nilsson, efter att ha läst en ny bok av en intressant amerikansk litteratur- och filosofiprofessor. Hon hävdar att hela gänget, trots att de på olika sätt varit minst sagt omtalade, består av misslyckade söner. (Det verkar dock som hon missade Mitt Romney?) Hör också om vad som är europeiskt hos författaren Niklas Söderberg.

Alla barn jämförs med sina föräldrar. Och det finns de som växer upp i tron att vad de än gör, kommer de aldrig att kunna överträffa sina föräldrar. 

Om misslyckade söner

Ulf Karl Olov Nilsson, även kallad UKON, resonerar kring det fenomenet efter att ha läst Avital Ronells bok Loser Sons, Politics and Authority.

Vad är europeiskt i en gotlänning?

Vi hör också malmöbon Niklas Söderberg om vad som är europeiskt i honom, vars starkaste identitet är som gotlänning. Närmare bestämt torparklass med tunn proletär fernissa.

I vår serie "Guru då- död idag?" berättar professor Lena Halldenius om den amerikanske filosofen John Rawls, vars idéer om samhällelig rättvisa gjort honom mest känd. Och frilansjournalisten Robert Stasinski har läst två böcker, enligt vilka det inte är säkert att psykiskt balanserade personer alltid blir de bästa ledarna.

(En återutsändning från den 26 mars 2012)

Den amerikanske filosofen John Rawls idéer om samhällelig rättvisa är ett viktigt bidrag till filosofisk rättviseteori. För den som tar hans teori på allvar, rymmer den också mycket radikala slutsatser, som ofta tonas ner när man talar om Rawls, anser Lena Halldenius - professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. 

Enligt Rawls kan samhället bara betraktas som rättvist om det är rättvist för varje enskild individ. Men vad krävs för det? 

Ett samhälle är bara rättvist om det är rättvist för var och en. Man kan inte bunta ihop folk och räkna ut en total eller ett medelvärde och bedöma förändringar utifrån det. Det förlorar de svaga på.

Hör också Robert Stasinski om två nya böcker som kartlägger kopplingarna mellan politiskt ledarskap och psykiska sjukdomar. Enligt böckerna är det inte säkert att psykiskt balanserade personer, nödvändigtvis blir de bästa ledarna.

I en ideal värld, stillsam och förutsägbar är den rofyllde, friske ledaren idealisk. Men i en tumultartad värld – vår värld - är den mentalt friske ledaren inte bäst lämpad, utan snarare den psykiska särlingen, någon med alltifrån depressiva till maniska drag.

I dag tar författaren Henrik Nilsson oss med på en resa med hjälp av en uppvaknad portugisisk kollegas botanisering i sitt hemlands reseskildringar. Och det handlar mycket om den tidigare kolonin Goa i Indien. Frilansjournalisten och litteraturvetaren Hilda Ärlemyr drar oss sedan med på en annan resa. Detta tillsammans med en rumänsk-schweizisk författare, som bara använder sitt förnamn. Men som anser att saker och ting säger mycket om vilka vi är.

Portugal har vänt havet ryggen sedan man släppt sina kolonier och EU-medlemskapet blev verklighet.

Havet ständigt närvarande

Men i den portugisiska litteraturen är havet ständigt närvarande. Henrik Nilsson har följt med författaren Almeida Faria på en resa genom litteraturhistoriens reseskildringar i hans nya bok "O murmúrio do mundo".

Boken tar med läsaren till den före detta kolonin Goa, där välbesökta platser ses med helt nya ögon.

Från grå Rumänien till färglatt Schweiz

Och vi reser vidare tillsammans med den rumänsk-schweziske författaren Eugène. Resan börjar under hans uppväxt i Ceauescus gråa Rumänien och fortsätter till de schweiziska bergens vandringsleder.

EUGÉNE DANSAR MED BANDET SAKARYN (Och det var för att dölja detta han bara använde sitt förnamn, vilket han fortsatt med...)

Under resan, som skildras i romanen "La vallée de la jeunesse", behandlas tio objekt som alla spelat en avgörande roll i hans liv. 

Tillskriver tingen makt

Hilda Ärlemyr har träffat Eugène, som reflekterar kring den makt vi tillskriver tingen idag och vad tingen berättar om oss. Kanske säger dina saker mer om dig än vad du själv kan förmedla.

Om man tar fasta på några saker som inte verkar vara speciella alls, visar det sig ofta att de avslöjar mycket om samhället, om strukturer och missförhållanden, förklarar Eugene när jag träffar honom för en intervju. Om man ställer rätt frågor, kan sakerna vara väldigt pratsamma.

Osminkade bilder på sannfinnländarna i det kommmande kommunalvalet har blivit det stora samtalsämnet i Finland, rapporterar journalisten Moncia Braw. Frågan är om vi litar mer på retuscherade politiker? Och i Ungern är det snart hundra år gamla fredsfördraget i Trianon fortfarande ett aktuellt ämne. Det berättar historikern Kristian Gerner, som läst en ny bok om Ungern.

Ja, litar vi mer på en photoshoppad politiker än en oretuscherad? 

I Finland har en blogg med bilder på sannfinländarnas kandidater i söndagens kommunalval väckt debatt. Monica Braw har studerat diskussionen kring sajten "Per Looks". Och hon gör ett försök att bena ut vad vi egentligen ser på hemsidan och vilka de politiska konsekvenserna kan bli.

Den bok Kristian Gerner har läst om Ungern är den nyligen utkomna "Hungary - Between Democracy and Authoritarianism" av Paul Lendvai.

Och Gerner frågar sig varför ordet Trianon nämns så frekvent. Det är ju snart 100 år sedan fredsfördraget skrevs under i Trianon 1920, men ämnet väcker fortfarande starka känslor bland ungrare.

Och det är mycket vanligt förekommande i den politiska debatten än idag. Hur kan nu detta komma sig?