Tips ur vår serie Att läsa en stad: vi följer med frilansjournalisten Per J Andersson tll Bombay - en stad som gett upphov till många och tjocka böcker. Så är Mumbai, som den också kallas, en splittrad personlighet: vackrast och fulast, rikast och fattigast. Hör också Pernilla Ståhl om Vikram Seths nästan 1500 sidor långa bok A Suitable Boy, som utspelar sig i nordöstra Indien.

Det är Indiens största och även rikaste stad - Mumbai, som den också kallas. Här bor över 20 miljoner människor, i enorm lyx och i extrem fattigdom. Här finns det glittrande Bollywood, och ett av världens största slumområden, Dharavi.

Indienkännaren Per J Andersson har varit i Bombay många gånger, men varje gång är som den första. (Det här inslaget sändes första gången den 12 mars 2012)

I dagens Obs också Pernilla Ståhl om en milstolpe i den moderna, indiska litteraturen: Vikram Seths släktkrönika A Suitable Boy som borrar sig ner i fyra medelklassfamiljer i 1950-talets Indien och deras relation till traditionerna.

Sedan 1993 arbetar Seth med uppföljaren A Suitable Girl, som enligt planerna ska publiceras hösten år 2013. (Detta inslag är från den 8 mars 2011)

Att hitta hem är ett bärande tema i afroamerikansk litteratur. Hör litteraturkritikern Victor Malm om författaren Toni Morrisons nya bok. Vi uppmärksammar också en av förgrundsgestalterna inom den här typen av litteratur: Zora Neale Hurston.

Att hitta hem är alltså ett återkommande tema i afroamerikansk litteratur. Och sökandet kan vara både bildligt och bokstavligt.

Från Ralph Ellisons debutroman Invisible Man från 1952, om en ung mans desperata sökande efter sig själv i en värld där han oavbrutet definieras av sin hudfärg – till nobelpristagaren Toni Morrisons senaste roman, där huvudpersonen Frank Money befinner sig på väg tillbaka till sin hatade hemstad Lotus i Georgia utan att veta vad hemma är: präglad som han är av fattigdom, försummelser och rasistiskt våld.

Hör också Moa Matthis om författaren Zora Neale Hurston.

Hur ser en amerikansk indian på den franska staden Marseille? Det frågan inställer sig i dag i vår serie "Att läsa en stad". Socialantropologen Jannete Hentati har läst en bok om staden. Och bott där. Hör också i samma serie kulturskribenten Margareta Flygt om Berlin.

Kring millenieskiftet skrev James Welch en roman om hur en av indianerna i Buffalo Bills turnésällskap – Charging Elk – en dag finner sig strandsatt i Marseille.

Det är genom den boken Jannete Hentati berättar om den franska hamnstaden. En gång en riktig arbetarstad, i dag bebodd av många arbetslösa. 

Som imaginärt undantag bortom lanthandlar och mjuka getostar framställs Marseille ofta som en främling inom den egna nationen - en stad som inte liknar någon annan i den franska republiken. 

Och Margareta Flygts promenad i Berlin sker med hjälp av en bok skriven av Albrecht Selges, som själv gör audioguider, mp3-filer, om Berlin. (Det här inslaget sändes första gången i OBS den 29 januari 2012)

Vladimir Iljitj Uljanov, alias Lenin, har helt otippat seglat upp som säsongens man på de svenska kultursidorna nu i vår och försommar. Men vem var han? Svaren får du av författaren och journalisten Ulrika Knutsson, som gjort veckans radioessä.

I Aftonbladet hyllas Lenin av Åsa Linderborg som antimilitarist. Genom att prioritera klasskampen och revolutionen räddade Lenin ryssarna ur första världskriget. Branting däremot, var en svikare, tycker Linderborg.

Vänstern tillbaka till Komintern?

Olle Svenning ger svar på tal i Dagens Nyheter: Vill vänstern tillbaka till den groteska och förödande Kominternperioden när socialdemokratin var huvudfienden och borgerliga demokrati inget annat än diktatur? I så fall, skriver Svenning, är det hellre Lenin än Branting som gäller.

Rösträttskämpe och fredsaktivist?

Också Göran Greider kastade sig in i debatten och rekommenderar alla att läsa Lenins brev i exilen. Lenin är där en feministisk, antiauktoritär rösträttskämpe och fredsaktivist, skriver Greider.

Alla har kanske inte Lenin lika aktuell som Linderborg, Svenning och Greider. För oss gör Ulrika Knutson ett försök att teckna hans porträtt i veckans radioessä.

Kan man kräva att italienarna ska ta ett personligt ansvar för att komma tillrätta med den utbredda korruptionen? Den frågan funderar översättaren Ida Andersen över, och utgår från några nya böcker av Valeria Parrella från Neapel. Hör också poeten Niklas Söderberg ge oss sista ordet i Nikipedia: nyspråk.

  

Det är inte lätt att fatta rätt beslut i ett genomkorrumperat samhälle. Ida Andersen reflekterar därför kring hur frågor kring personligt ansvar gestaltas i samtida italiensk litteratur.

En av böckerna som tas upp är Valeria Parrellas Avskedsbrev.

Sista avsnittet av Nikipedia

Och så hör vi det sista avsnittet i Niklas Söderbergs serie ”Nikipedia”: idag om Nyspråk, eller Newspeak: ett begrepp med drygt 60 år på nacken, som är högaktuellt i dessa twittertider.

I vår serie Samtal:Europa ger kulturvetare Chatarina Thörn oss en bild av dagens Portugal, som helst av allt inte vill låta sig jämföras med Grekland. Hellre framstår landet som EU:s duktiga flicka som ska klara sig hur svårt läget än är. Hör också vår producent Pernilla Ståhl, som tycker att en plats i just Lissabon symboliserar den europeiska identiteten bäst.

Catharina Thörn berättar om vilka avtryck den europeiska krisen sätter i stadsbilden i Portugals huvudstad Lissabon. Och det från stadens nya kreativa centrum LX Factory, till slumområdet Quinta de Serra. Det är en plats som inte finns med på några kartor, men där det ändå fortsätter att bo människor, trots att kommunen raserat husen där.

Och i vår jakt jakt på den plats som bäst representerar den europeiska identiteten, föreslår Pernilla Ståhl Praca de Commercio i Lissabon. Det var där den stora jordbävningen ägde rum år 1755, och stadsdelen är intimt förknippad, både med stolt upplysningstradition och kolonial rovdrift.

EM i fotboll är i full gång. Samtidigt spelas det VM-kval i resten av världen. Men fotbollen har också en väldigt mörk sida, enligt vår medarbetare Margareta Flygt. Hon har läst en bok av en tysk sportjournalist, som verkligen har granskat fusket och fifflet inom fotbollsvärlden. Hör också konsthistorikern Linda Fagerström, som besökt Malteserordern i Rom - Europas minsta mikrostat.

Det är den tyske sportjournalisten Thomas Kistner som samlat artiklar från 20 års granskning av det internationella fotbollsförbundet FIFA.

Och redan titeln på boken: "FIFA Maffia: De smutsiga affärerna med  världsfotbollen", säger väl en hel del av vad han kommit fram till i sina granskningar, som Margareta Flygt tagit del av. 

Hör också Linda Fagerström om Malteserorden i Rom. Med tre medborgare och en yta som en skolgård, är Malteserorden mer en klubb för sina medlemmar än en stat som alla andra.

Men även om Malteserorden verkar otidsenligt idag, så säger det en hel del om vad Europa har varit – och kanske också om vad Europa är.

Skulle en nutida Caravaggio välkomnas i Malteserorden? Kan trasiga flyktingar som han, med oklar bakgrund och stort behov av uppehållstillstånd, beskydd, söka sin tillflykt hit? Knappast

I auktionsbranschen är proveniens hårdvaluta, berättar Jan Norming i dagens radioessä. Det vill säga det man skulle kunna kalla tingens CV. Därför viskas ordet så andäktigt i SVT:s Antikrundan och vårdas ömt och innerligt på en auktionsfirma som Sothebys i London.

Proveniensen är en del av affärsidén om man får tro Robert Lacey, författare till en monografi om det ärevördiga auktionshuset på New Bond Street i London som Jan Norming läst. 

Men också en berättelse om härkomst, börd och social hierarki, om förfalskning, svek, sken och bedrägeri – och två och ett halvt sekels handel med hägringar.

Förlorar sig i ett töcken

Jan Norming följer Lacey och auktionshuset Sotheby’s ända tillbaka till 1744, då Samuel Baker höll den första auktionen i Covent Garden. Fast Sotheby’s exakta tillkomst förlorar sig i historiens töcken – och den egna proveniensen är således oviss.

Alla pratar om proveniens, vare sig det handlar om en hauptbyrå i TV:s Antikrundan, arkeologiskt smuggelgods, La Bella Principessa i Göteborg eller miljardärer som visar sina privata samlingar och snyltar på berömda museers prestige.                                                    

Denna radioessä sändes första gången den 28 maj 2010.

Vad får du egentligen göra som soldat? Den frågan reflekterar juridikstudenten Tormod Otter Johansson över. Och i vår serie "Guru då-död idag?" är det i dag dags för författaren Henrik Nilsson att ta sig an den latinamerikanske frihetshjälten Simón Bolívar. Var han verkligen en hjälte?

Hur får du bete dig som soldat? Våldsmonopolet är tydligt reglerat när det gäller poliser – men inte när det gäller svenska soldater i utlandstjänst.

Tormod Otter Johansson undrar varför det fortfarande finns ett sådant tomrum i lagen – och vad det innebär för statens makt?

Och Simón Bolívar är mångas hjälte i Latinamerika. I modern tid inte minst för Venezuelas president Hugo Chávez.

Men vem var Bolivar? Det hör vi Henrik Nilsson om.

Vad händer i Mali sedan tuaregerna i norr i dagarna gått samman med islamisterna? Detta efter att nomadfolkets långa befrielsekamp slutade med att de tog över norra delarna av Mali tidigare i år. Frilansjournalisten och författaren Peter Mosskin ger sin bild av det komplicerade läget. Hör också Dan Jönsson i hans serie om betydelsefulla europeiska platser.

Ja, vad händer med tuaregerna? Nomadfolket som gjort sig känt för suggestiv musik och som lidit både under kolonialmakterna och de nationalstater som etablerades i västra Afrika för ett halvt sekel sedan.

Sekulära tuareger...

Sedan dess har de fört en självständighetskamp som nu burit frukt i norra Mali. Där utropade sekulära tuareger en självständig stat i början av april.

...men sharialagar ska gälla?

För en vecka sedan kungjorde de att de nu gått samman med islamisterna i området och att den nya staten också ska lyda under sharialagarna. Hur ska vi förstå det?

Peter Mosskin har under lång tid följt tuaregerna.

Vi hör också ännu ett avsnitt i Dan Jönssons serie om europeiska platser som betyder något för den europeiska identiteten. Idag: om Sarajevo.