Har en typ av transvestiter i Argentina segrat? Frilansjournalisten och författaren Magnus Linton funderar över vad som har hänt med könsidentiteterna i landet, sedan det kommit en ny lag. En lag som i varje fall av många ses som ett stort framsteg. Hans frilanskollega Dan Jönsson tar upp något helt annat i vår serie Samtal:Europa - nämligen en stad som nästan verkar sakna identitet. En tysk stad full av skyskrapor och banker som gärna förblir så anonyma som det går.

Som argentisk medborgare har du sedan några månader tillbaka rätt att själv byta juridiskt kön utan medicinska eller psykiatriska undersökningar. Många ser detta som en stor seger för landets alla travestis; feminina män som inte önskar byta kön rent fysiskt samtidigt som de identifierar sig som kvinnor.

Travestis, som ofta tvingas arbeta som prostituerade, har länge kämpat för sin rätt att själva definiera sin könsidentitet. Nu har de fått den och Magnus Linton reflekterar kring vad den nya lagen innebär för könsstereotyper och heteronormer.

Bankerna gärna anonyma

Vidare tar alltså Dan Jönsson med oss till Frankfurt i vår serie Samtal: Europa. En stad utan en tydlig identitet, fylld av anonyma skyskrapor och banker.

Staden har lockat till sig de institutioner som föredrar att arbeta i det tysta: bankerna. En miljonstad som inte har något emot att hamna i skymundan, det är där man trivs - och fungerar - som allra bäst.

Vad var det som egentligen hände under den arabiska våren i Egypten? Tidigare politikern och frilansjournalisten Per Gahrton har läst en ny psykologisk och sociologisk analys om saken. Dessutom en antologi, som ger oss nya insikter i vad som föregick de dramatiska förändringarna i landet. Och i skuggan av den arabiska våren har en berbisk vår skett i nordvästra Afrika. Men om den vet vi i stort sett ingenting. Därför tar mellanösternexperten Marianne Laanatza oss med på en tidsresa genom berbernas moderna historia, kantad av strejker och militärkupper.

“Varför grät egyptierna över Nasser medan de avvisade Mubarak och avsatte honom?”

Den frågan ställer sig den egyptiske psykiatern Mohammad al Mahdi i en ny  analys av den arabiska våren. Per Gahrton berättar om denna och om en antologi av Jeannie Sowers och Chris Toensing, som ger oss inblickar i de händelser som föregick revolutionen.

Gahrton reflekterar också över framtiden med en ny islamistisk president, ett skifte som gjort många ledare världen över nervösa.

Helt okänd parallell "vår"

I skuggan av den arabiska våren har en berbisk vår, den andra i ordningen, ägt rum i nordvästra Afrika.

Berberna, den nordafrikanska ursprungsbefolkningen, har länge levt under förtryck som minoritet efter den arabiska invasionen. På senare tid har de dock skördat både politiska, kulturella och språkliga framgångar.

Marianne Laanatza tar oss med på en resa genom de självständighetsförklaringar, strejker och militärkupper som kantar berbernas moderna historia.

Författaren och idéhistorikern Sverker Sörlin ifrågasätter i denna sin första essä om Afrika den nya bilden av kontinenten som en modern tillväxtekonomi. Han gör det utifrån en av de viktigaste böckerna han anser getts ut på senare tid: sydafrikanen Rob Nixons bok Slow Violence and the Environmentalism of the Poor. I den beskriver Nixon hur ett nytt, osynligt, våld tagit vid i Afrika där det gamla försvann.

Rob Nixon tar i boken upp det våld som utövas idag via handel och frivilliga överenskommelser om att det är hos världens fattigaste som de smutsigaste fabrikerna skall placeras, det är deras skogar som skall huggas ned, deras arbetare som ska riskera sina liv i gruvor och på plantager, deras döttrar som skall prostituera sig.

Och att det är just dessa, jordens allra fattigaste, som drabbas hårdast av jordens temperaturökning, medan koldioxidutsläppens fördelar redan skördats av västvärlden.

Antiapartheidaktivist

Nixons bok är en av de viktigaste på senare år, anser Sverker Sörlin i veckans essä, i vilken han också minns sjuttiotalets svenska antiapartheidrörelse och möten med ledande afrikanska antiapartheidaktivister som Ruth First.

Hur europeiskt är Ryssland i dag? Den frågan tar historikern Kristian Gerner upp i vår serie Samtal:Europa. Och frilansjournalisten Per J Andersson tar tåget till det han tycker är Europas mitt: Polens gamla huvudstad Krakow. Fast frågan är om inte ett omtalat torg där bör ha ett indiskt namn?

Vår serie Samtal:Europa har nått Ryssland. Hur europeiskt är det landet i dag?

Modernisering samma sak?

Från och med Peter den stores tid på 1700-talet har det ryska språkets ord för modernisering och europeisering nämligen varit synonymer.

Kristian Gerner berättar om hur det gick till när Ryssland en gång blev europeiskt.

Och Per J Andersson åker tåg till Krakow. Därifrån får vi höra om förortsområdet Nowa Huta, en före detta stalinistisk idealstad.

Reagan - frihetshjälten

Men statyn av Stalin har för länge sedan flyttats till High Chaparall i Småland, och torget där har blivit omdöpt till Ronald Reagans torg.

Fast Indien ligger bättre till

Kanske är det snart dags för ytterligare ett namnbyte? I så fall står ett indiskt namn näst på tur, tror Andersson.

I dag tar vi oss i sällskap med vetenskapsjournalisten Waldemar Ingdahl till norra Portugal, där det som kanske är framtidens stad byggs från grunden. Den ska fungera med hjälp av ett operativsystem, framtaget just för "smarta städer." Och när vi ändå är i Portugal återknyter vi bekantskapen med kulturjournalisten Catharina Thörn och Lissabon.

Det portugisiska företaget Living PlanIT håller tillsammans med IT-jätten Cisco på att skapa ett operativsystem för stadsplanerare världen över.

I norra Portugal

Operativsystemet ska användas för att driva nya, smarta städer på ett effektivt sätt, och pilotprojektet är den stad som just nu håller på att byggas från grunden i norra Portugal.

Inte vision för alla? 

Waldemar Ingdahl har varit där och mött en storslagen vision, som ändå inte svarar på hur sådana städer kan göras tillgängliga för alla som kan tänkas komma att bo där.

Vandring i Lissabon

Vi följer också med Catharina Thörn på rundvandring i Lissabon, där man liksom i många andra städer försöker skapa kreativa hubbar och riva slummen för att bereda plats för medelklassbostäder.

Nätverk rivs ner

Men samtidigt river man ner sociala nätverk som har funnits i de fattigaste områdena, vilket Thörn menar kan få våldsamma konsekvenser.

(Inslaget har sänts tidigare i OBS, den 12 juni 2012.)

Filmregissören Fellini och själva inkarnationen av italiensk korruption - den länge mäktige politikern Guilio Andreotti - var nära vänner. Det avslöjar deras täta brevkorrespondens, som radiojournalisten och tidigare utrikeskorrespondenten Titti Nylander vet mer om. Hör också journalisten Carl Undéhn om ett berömt kapselhus i Tokyo, som hotas av rivning. Inslaget ingår i en serie om framtidens stad.

Maktpolitikern Giulio Andreotti satt på viktiga poster i den italienska regeringen i 40 år. Faktiskt ända fram tills det kristdemokratiska partiet löstes upp efter nittiotalets korruptionsskandaler.

Intensiv korrespondens

Hör Titti Nylander om den nära vänskap Andreotti hade med filmaren Federico Fellini: en vänskap många betraktade som osannolik, men som nu bevisats genom den intensiva brevkorrespondens Andreotti och Fellini hade fram till Fellinis död år 1993.

Framtidens stad, då och nu

Vi sänder också det första inslaget av två i en serie om framtidens stad, då och nu. 

Rivningshotat

Det är Carl Undéhn som tittar på de japanska metabolisterna och deras kanske mest kända byggnad som nu står inför rivningshot i Tokyo: Kisho Kurokawas sjuttiotalshus Nakagin Capsule Tower.

Minilägenheter 

Huset innehåller 140 små lägenheter i kapslar som enligt ursprungsplanerna skulle ha bytts ut vart 25:e år.

Vilken betydelse har de sociala medierna för demokratin? Det är fel att tro att de sociala medierna skapar ett jämlikt samhälle. De innebär istället att en nätelit ersätter en annan elit. Det anser statsvetare Nils Gustavsson vid Lunds universitet, som tycker att det viktigaste är att vi går och röstar. Frilansjournalisten Anders Mildner, som specialiserat sig på de sociala mediernas utveckling, slår tillbaka och hävdar att de som kritiserar nätaktivisterna bara känner sina positioner hotade. Man måste tro på att samhället går att förändra.

Ett jämlikt samhälle är omöjligt, säger Nils Gustafsson i sina reflektioner kring sociala medier som ett politiskt projekt.

Demokratin urholkas?

-Nätaktivister utger sig för att riva hierarkier, men bereder bara vägen för nya eliter, hävdar han. Och ser en risk i att intresset för de etablerade demokratiska processerna ska urholkas.

Tecken på backlash?

Anders Mildner ser Gustafssons inlägg som ett tecken på en backlash där opinionsbildare slår tillbaka mot nätaktivisternas visioner.

Känner sig hotade?

-Oftast kommer kritiken mot dessa från opinionsbildare som känner sig hotade av de nya rösterna som kommer fram på nätet, säger han.

Det är inget som är fel eller farligt i sig med politiskt engagemang och diskussioner på nätet, men den dag vi tror att det kan ersätta den gamla vanliga representativa demokratin är vi illa ute.

Men varför stannar då folk hemma? Varför uteblir så många från valstugorna? Jo, för att de inte känner sig delaktiga.

Francisca Skoogh - konsertpianist, psykolog och doktorand vid Musikhögskolan i Malmö, analyserar i veckans OBS-essä sina egna erfarenhet som musiker. Men hon pratar också med publiken efter en konsert - och minns en speciell tavla.

När förverkligas ett musikstycke som konstverk: när kompositören lägger sista handen vid noterna, när det framförs på scen av en eller flera musiker eller när någon hör det? 

Hur fungerar samspelet?

Och hur ser egentligen kommunikationen ut mellan musiker och publik? Och omvänt, mellan publik och musiker?

När blir musik musik? 

Kan det vara så att musiken inte blir musik bara när någon spelar den, eller när någon lyssnar, utan också när man börjar tala om den tillsammans?

Francisca Skoogh berättar om sina upplevelser. Men intervjuar också publiken efter en konsert där hon spelat Liszt, läser böcker av psykoanalytikerna Jaques Lacan och Sigmund Freud och musikvetare som Lucy Green och Nicky Losseff.

Och minns en av den flamländske konstnären James Ensors mest kända tavlor.

Världens minsta självständiga stat, med ett enormt inflytande. Men vilken slags makt har egentligen Vatikanstaten? Den frågan ska statsvetare Douglas Brommesson vid Lunds universitet och Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen - Ulla Gudmundson - besvara i dag.

Det är 30 år sedan Sverige återupprättade sina diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten – efter ett uppehåll på 455 år.

Katolska kyrkan har ett stort inflytande på internationell politik. Men hur ser det inflytandet? Vilken makt har katolska kyrkan egentligen?. 

Moralisk megafon?

"Som andlig ledare för 1,3 miljarder katoliker över hela världen och ett ämbete som icke-katoliker visar stor respekt, äger påven en enastående moralisk megafon."

Så sa en amerikansk diplomat år 2009, inför ett möte mellan president Obama och påven.

Håller mest till i kulisserna? 

Katolska kyrkan har länge spelat en stor roll i internationell diplomati, men oftast i kulisserna.

Rwandas president Paul Kagame och hans politik blir allt mer omdiskuterad, inte minst i omvärlden. Afrikajournalisten Görrel Espelund vet varför och berättar om Kagames så kallade reformer. Hör också frilansjournalisten Dan Jönsson om nya språklagar i Ukraina som vållar hård debatt.

När Rwandas president Paul Kagame visionerar om landets framtid, vänder han inte blickarna mot Västeuropa, utan mot Singapore. Görrel Espelund berättar om den omdebatterade Kagame och vad som kännetecknar hans hårda reformpolitik.

Språkbråk stärker ryskan? 

Dan Jönsson reder sedan ut den senaste tidens språkstrider i Ukraina.

Bakgrund: den 8 augusti skrev president Viktor Janukovytj under ett omdiskuterat lagförslag som stärker minoritetsspråkens ställning i landet, vilket lite märkligt kan gynna ryskan.

Och flera regioner i ost och sydost utropade samtidigt ryskan till regionalt språk, vilket också föranlett en intensiv debatt.