Ska den politiska uppstickaren, det kontroversiella Restaurationspartiet med den japanska politikens nya fixstjärna, tidigare tv-kändisen Toru Hashimoto i täten, ta över makten i Japan? Så kan det mycket väl bli, berättar Anette Masui, författare och tidigare kulturråd i Tokyo i dagens OBS. Restaurationspartiet vill krossa den så kallade Järntriangeln - den samarbetspakt mellan parlamentet, näringslivet och statsförvaltningen som har präglat Japan sedan 50-talet.

Japan står inför ett maktskifte. Redan i höst förväntas premiärministern utlysa nyval, och opinionsundersökningarna tyder på att hans parti, Demokratiska partiet, inte längre har folkets förtroende.

Tidigare tv-stjärna 

I ett land som under mer än 50 år leddes av samma parti, och där politiken länge var tom på ideologi, väcks nu nya politiska röster.

Den starkast lysande stjärnan på den politiska himlen är Osakas borgmästare Toru Hashimoto, före detta tv-stjärna som startat Restaurationspartiet.

Ny politisk karta?

Hör Anette Masui om hur Japans politiska karta kan komma att  ritas om.

Frilansjournalisten Dan Jönsson har läst boken "Poor Economics" av två utvecklingsekonomer, som vill ha bort ideologin från debatten om hur vi bäst bekämpar fattigdomen i världen. De anser att vi måste utgå från att även fattigas verklighet är komplicerad och skiljer sig från land till land. Vi laddar också upp inför bok- och biblioteksmässan i Göteborg, som startar på torsdag. Detta genom att litteraturkritikern och bloggaren Jessica Johansson diskuterar just litteraturkritik och bloggar. (Sänds även i morgon onsdag kl 13.45, däremot utgår onsdagens kvällsrepris)

Hur kan vi bekämpa fattigdomen i världen?

Under de senaste decennierna har stark kritik riktats mot västvärldens biståndspolitik. Liberala röster menar att det inte är toppstyrda projekt, utan helt enkelt en fri marknad, som är receptet.

Fakta viktigare än ideologi 

Med boken Poor Economics vill utvecklingsekonomerna Abhijit Banerjee och Esther Duflo ta bort ideologin från debatten och i stället rikta in sig på fakta. Det stora problemet, enligt ekonomerna, är nämligen förenklingar och att vi saknar specifik kunskap om varje land som vi säger oss vilja hjälpa.

Och varför ska vi utgå från att fattiga är mer okomplicerade ekonomiska subjekt än rika människor? Dan Jönsson har läst och fått nya insikter.

Bokmässan på gång 

Och så laddar vi för bokmässan i Göteborg genom att titta närmare på hur bokbloggar och litteraturkritik kan befrukta varandra.

Jessica Johansson sysslar med båda två – och ser sig själv som något av en kameleont.

Europas ekonomiska situation är kritisk. Skulle det hjälpa om vi - likt USA - hade en egen topprocent som skapar nya arbetstillfällen? Fredrik Segerfeldt om betydelsen av "The One Percent" som fått (oförtjänt) mycket kritik det senaste året i USA. Hör också humanekologen Kenneth Hermele om huruvida det är råvaran eller hur den hanteras som är boven i dramat kring världens naturtillgångar.

---pod: I dag kan du höra radioessän som kommer att förändra ditt liv för alltid! Det lovar i varje fall essäisten själv, författaren och debattören Johan Norberg. Hans essä är en exposé över den häpnadsväckande nya forskningen om människans hjärna.Programledare: Lena Birgersdotter

Hur rik är egentligen den rika tragedin? Det frågar sig litteraturvetaren Moas Matthis i en analys av genren, som i varje fall har två konkurrensfördelar. Fast den ena är samtidigt den rika tragedins akilleshäl. Matthis utgår från Edward St Aubyns hyllande romaner. (Programmet sänds även på torsdag kl 20.45, eftersom orginalsändningen kl 13:45 utgår pga riksdagens budgetdebatt)

Edward St Aubyn har hyllats i den anglosaxiska världen för sina självbiografiskt baserade romaner om Patrick Melrose och hans överklassliv i en familj, präglad av sadism, missbruk och incest.

Men hur rik är egentligen den rika tragedin?

Slipper trivialiteter

Moa Matthis analyserar en litteraturgenre som tycks ha åtminstone två konkurrensfördelar: att författaren får utrymme att renodla de känslomässiga detaljerna hos sina karaktärer eftersom de inte tvingas ägna sig åt trivialiteter som att få ihop pengar till hyran.

Fördel, men akilleshäl

Och att karaktärerna får ett drag av oföränderlighet eftersom inga yttre omständigheter tvingar dem till förändring. Samtidigt är just detta den rika tragedins akilleshäl.

Vilka risker finns det med att locka, utbilda och sedan avtraumatisera soldater med hjälp av datorspel? Litteraturvetaren och psykologstudenten Petter Lindblad Ehnborg tar sig an dessa frågor - aktuella, inte minst som digitala lösningar är allt vanligare också i de verkliga krigen. Och kulturjournalisten Malin Krutmeijer undrar om Europas centrum kan finnas i Irak? Detta med anledning av en intressant dansk bok.

Soldater lockas av och utbildas genom datorspel. Och även efter kriget används spelen till att hjälpa krigsveteraner med posttraumatisk stress. Digitala lösningar används samtidigt i större utsträckning i de verkliga krig som utspelar sig varje dag med förarlösa plan som spanar och anfaller.

Fiktionaliserade krig

Petter Lindblad Ehnborg reflekterar kring de risker som denna utveckling bär med sig. Och om vårt ansvar gentemot de som hamnar i skottlinjen i de verkliga krigen, som även de ibland framställs som fiktion.

Vill demokratisera Irak

Vår jakt efter Europas centrum fortsätter tillsammans med Malin Krutmeijer, som följer med den danske konstnären Claus Beck-Nielsen (Das Beckwerk) på hans mission för att föra demokratin till Irak.

Resan är skildrad i boken "Självmordsaktionen", som kom på svenska 2007.

Vad vilja republikanerna i USA? Att åsikterna är högst skiftande bland partiledarkandidaterna framgår av primärvalskampanjerna. Alla är de dock påverkade av tidigare presidenter. Statsvetare Erik Åsard, analyserar idag arvet efter Ronald Reagan och journalisten och författaren Mattias Hagberg porträtterar Richard Nixon. Repris från 20120403.

En feministisk reva har dragits upp i den ryska självbilden. Det anser journalisten Kristina Hultman i sin radioessä om det feministiska konstkollektivet Pussy Riot och deras aktion. Tre av medlemmarna har nu dömts till två års fängelse för att de i vintras, iklädda färgglada masker och klänningar, framförde en sång mot Rysslands president Putin i Frälsarkatedralen i Moskva. Och både den gamla och den nya Frälsarkatedralen har spelat och spelar en viktig roll i Rysslands historia.

Kristina Hultman läser den tyske historikern Karl Schlögels mastodontverk om Moskva, Terror och dröm. Ett kapitel handlar just om Frälsarkatedralen, både den nya och den gamla som restes på 1800-talet. Den gamla hade rymt ett antal heliga ikoner av Guds moder, skriver Karl Schlögel, ikoner som skulle förbjudas under Sovjettiden.

Genomtänkt protest

Platsen för Pussy Riots protestaktion var alltså väldigt genomtänkt. I ryskt medvetande symboliserar katedralen inte bara den ryskortodoxa kyrkan, utan den är också  intimt förknippad med Putin. Det var här han formellt tillträdde som president på nyåret 1999, just samma dag som katedralen invigdes som en symbol för det nya Ryssland.

Världens största bassäng

Den ursprungliga Frälsarkatedralen var Moskvas landmärke, känd från litteraturen, med en kupol helt i guld. Den revs ner totalt 1931 i Stalins Sovjetunionen. På dess plats byggdes så småningom världens största simbassäng...

Kommer kalabaliken i rumänsk politik att fortsätta? Eller slutar kanske motståndarna till välfärdspolitiken att kalla den "nykommunism"? Det frågar sig författaren Henrik Nilsson. Hör också vår konst- och teaterkritiker Theresa Benér, som efter en konstutställning och teaterfestival, reflekterar över den diffusa skillnaden mellan scenkonst och bildkonst.

“Ända sedan det tidiga 90-talet har det funnits en slentrianmässig tendens i den rumänska politiska debatten att från motståndarsidans håll stämpla försvaret för en välfärdsstat som ”nykommunism”.”

Henrik Nilsson frågar sig om detta är på väg att förändras eller om den kalabalik som råder i rumänsk politik - där premiärminister och president turas om att smutskasta varandra - kommer att fortsätta?

Nättidsskriften Critic Atac analyserar det politiska läget i landet och hoppas kunna bidra till ökad medvetenhet och social sammanhållning, något som man menar är en allvarlig brist i det rumänska samhället idag.

Theresa Benér har besökt konstutställningen Documenta 13 där hon upptäcker att definitionen mellan konst och teater blir diffus.

Samma tendeser visar sig även under teaterfestivalen i Avignon, där konstnärer både ställer ut och deltar i sin konst på teaterscenen. Vilka är egentligen skillnaderna på scenkonst och bildkonst?

Inför nya, kommande ödesdagar för Europa har journalisten och EU-kännaren Rolf Gustavsson läst en intressant bok som avslöjar hur tysk inrikespolitik och nationell politik i allmänhet nästan förstörde eurosamarbetet. Det är inte bara Colosseum som rasar samman i Italien, berättar sedan konsthistorikern Linda Fagerström. "Super-Mario" Monti brottas både med strejker och ökad arbetslöshet.

Det sägs att Europa utvecklas ur kriser, men utvecklingen kan nu i värsta fall bli katastrofal.

Rolf Gustavsson har läst boken Saving Europe där ekonomijournalisten Carlos Bastasin berättar om hur nationell politik nästan fick EU:s medlemsländer att fördärva eurosamarbetet.

Det är en bok där Bastasin genomlyser både den komplicerade tyska inrikespolitiken och den komplicerade tyska finansmarknaden.

Colosseum vittrar sönder

Linda Fagerström tar oss sedan till Italien, där Colosseum inte är det enda som bit för bit rasar samman.

Manifestationer i nedläggningshotade smältverk, strejker och hög (ungdoms-)arbetslöshet vittnar om de allvarliga problem som italienarna och deras premiärministern Mario “Super-Mario” Monti nu ställs inför.