I dag hör vi om ekonomen Robert Reich - en gång arbetsmarknadsminister i USA - på temat "Guru då-död idag?". Det är vetenskapsjournalisten Waldemar Ingdahl som fördjupar sig i Reichs tankar om vikten av högre utbildning för arbetsmarknaden. Vi hör också frilansjournalisten Görrel Espelund om det omdebatterade lagförslaget som hotar pressfriheten i Sydafrika.

Det var på nittiotalet som ekonomen Robert Reich drog upp riktlinjerna för en arbetsmarknadspolitik för 2000-talet: riktlinjer där högre utbildning var nyckelordet. Men hur gick det sedan? Det är den frågan Waldemar Ingdahl försöker besvara.

Och det omdiskuterade lagförslaget Protection of State Information Bill i Sydafrika har trots hårda protester antagits av första kammaren. Protesterna tidigare i år gjorde dock att en kommitté ska titta på det en gång till. Resultatet väntas om några veckor. Men även efter viss omarbetning utgör lagförslaget troligen ett stort hot mot pressfriheten. 

Jag har aldrig tidigare varit med om att medborgarna så starkt fördömer och motsätter sig en lag, säger Murray Hunter från Right to Know-kampanjen. Men hans förklaring är enkel. När människor börjar se informations- och yttrandefrihet som något som gynnar alla. Och ett sätt att ställa makten till ansvar – då blir det också en angelägenhet för alla.

Poeten Niklas Söderberg läser ett filosofiskt verk från åttiotalet som blivit en bestseller i forskarvärlden idag: The Practice of Everyday Life av den franske jesuitprästen, teologen, psykoanalytikern och filosofen Michel de Certeau (1925-1986) och får syn på ett släktdrag.

De Certeau undersöker i The Practice of Everyday Life allt det vi moderna människor gör varje dag utan att alls tänka på det: våra rutiner, upprepningar, vanor, alla våra omedvetna rörelser i vardagen, i de offentliga rummen såväl som i mycket annat, till exempel litterära texter.

Centralt i hans poetiska och mångbottnade text är begreppsparet strategi/taktik, kommer Niklas Söderberg (bilden) fram till.

---pod: Vi inleder i dag en ny serie om EU och Europa, som vi kallar Europasamtal. Frågan är vilka konsekvenser den ekonomiska krisen får för det europeiska, politiska projektet? Först ut i serien är Rolf Gustavsson, mångårig EU-korrespondent. Hör också författaren och journalisten Ingmarie Froman om hur det franska presidentvalet kommer att påverka Frankrikes roll i EU.

Programledare: Fredrik Pålsson

---pod: Författaren och barnläkaren Salomon Schulman berättar om hur ny forskning visar att Sternligan kan ha fått stöd av Sovjet när FN-medlaren Folke Bernadotte mördades. Hör också ett nytt begrepp i Niklas Söderbergs uppslagsverk Nikipedia - närmare bestämt struktur.

Programledare: Fredrik Pålsson

När Hilda Ärlemyr bodde i London under en tid roade hon sig med en högst ovetenskaplig studie av britternas läsvanor i tunnelbanan. Hon upptäckte då att var och varannan läste så kallade självhjälpsböcker, och det utan att skämmas det minsta. Kombinationen läsartyp och boktitel var dessutom ofta oväntad. Hör mer om resultatet i veckans radioessä.

I bistra tider sjunker försäljnings-siffrorna för många böcker. Men inte i kategorin Mind-Body-Spirit. Tvärtom. Utgivningen går stadigt upp, trots en fulstämpling av genren och en total negligering på kultursidorna.

Diagnos på Her Majesty's England

Ända sen Wayne W Dyers Älska Dig själv utkom i slutet på sjuttiotalet, har självhjälpsböckerna blivit allt fler och allt populärare. Vad är det egentligen för slags böcker – och vilka läser dem, undrade Hilda Ärlemyr under sina t-baneresor.

I OBS radioessä försöker vi alltså ställa en slags diagnos på Her Majesty's England utifrån anteckningar förda år 2010 av en ung svensk student.

Irans huvudstad Teheran beskrivs ofta som staden utan minne. Varför då, kan man undra? Svar ger socialantropologen Shahram Khosravi i vår serie "Att läsa en stad". Hör också ännu ett ord i författaren Niklas Söderbergs serie "Nikipedia". Ett ord som är väldigt vanligt när man hör till exempel kultur- eller samhällsforskare beskriva något.

Men först Shahram Khosravis bild av Teheran: en stad som det är svårt att älska, men samtidigt omöjligt att ogilla. Staden som ofta beskrivs som staden utan - ja, vad då?

Dagens ord i Nikipedia - Niklas Söderbergs serie om samtidsbegrepp - är som du kanske redan gissat: diskurs.

I dag om gränsen till Västsahara som Marocko försöker osynliggöra, samtidigt som gränserna inom EU verkligen är osynliga. Frilansjournalisten Karin Elfving reser från Stockholm till Dakar i Senegal och passerar nio olika gränser. Hör också hennes frilanskollega Margareta Flygt om det problematiska med tysk Sverigedyrkan, fångad av bland andra en tysk Nordenkorrespondent.

Hur svår en gräns är att passera beror inte bara på var den ligger, utan också på vem den är. Karin Elfving berättar om olika gränsupplevelser på resan till Dakar: om ett EU där det bara är mobiltelefonerna som avslöjar att en gräns passerats, om den lilla spanska staden Ceuta som ligger insprängd i Marocko, och om gränsen till Västsahara som marockanska myndigheter gjort allt för att osynliggöra.

Och Margareta Flygt reflekterar om bilden av Sverige, i Tyskland. I Tyskland är den romantiska bilden av Sverige som idyll utbredd. Men med tanke på att det ofta är samma idé som uppskattades av nationalister, nazister och protektionister, är tysk skandinaviendyrkan ingen okomplicerad fråga.

Margareta Flygt har bland annat läst två böcker av Süddeutsche Zeitungs Nordenkorrespondent Gunnar Herrmann, som handlar om hans år i Sverige.

På temat "Att läsa en stad" besöker vi i dag Bologna i Italien i frilansjournalisten Anette Masuis sällskap. Närmare bestämt barnboksmässan där, som normalt är en trevlig upplevelse. Fast i fiktionen också ett dödligt hot. Hör även ett utdrag ur litteraturvetaren Ann Steiners radioessä om fenomenet Twilight från den 18 november förra året.

I verkligheten är barnboksmässan i Bologna en väldigt gemytlig tillställning: i fiktionen ett dödligt hot, åtminstone för mannen som kallar sig ”Spindeln” och som i flera år försett barnboksförfattare med idéer mot betalning.

Men nu har de skickat en torped efter honom för att rädda sina karriärer. Spindeln är huvudpersonen i Jostein Gaarders roman ”Cirkusdirektörens dotter” och Anette Masui berättar om sitt läsande av den -  och hur det påverkar hennes besök i Bologna.

Twilight-reflektioner i repris 

I det här sammanhanget kan det väl även passa utomordentligt med ett utdrag ur en tidigare sänd radioessä av Ann Steiner, som tar upp fenomenet Twilight.

På temat "Guru då - död idag?" hör vi författaren Jens Liljestrand om den amerikanska författaren och filosofen Ayn Rand, som aldrig varit större än just nu. Hennes tankar inspirerar teparty-rörelsen och andra som är mot det mesta i en så kallad välfärdsstat. Hör också litteraturforskaren Beate Schirrmacher om rabaldret kring tyske författaren Günter Grass dikt Vad som måste sägas om Israels planer på att attackera Iran.

År 2009, samma år som tepartyrörelsen slog igenom i Amerika, slog den drygt femtio år gamla romanen ”Atlas Shrugged” (”Och världen skälvde”) försäljningsrekord i USA.

Boken – som utspelar sig i ett framtida USA där några enstaka kapitalister kämpar för sina företag i en alltmer korrumperad, socialistisk stat – skrevs av författaren och filosofen Ayn Rand, och hon har aldrig varit så stor i USA som nu. 

Jens Liljestrand resonerar kring hennes samtida betydelse.

Och litteraturforskaren Beate Schirrmacher – specialiserad på Günter Grass – kommenterar ståhejet som uppstått efter den politiska dikt som Grass publicerade för några veckor sedan. Dikten där han kritiserar Israels utrikespolitik mot Iran, och tyska intellektuella för att de undviker ämnet.

I dagens radioessä komplicerar journalisten och författaren Björn Kumm bilden av den ökände diktatorn Muammar Kadaffi, som dödades av jublande libyska rebeller den 20 oktober förra året. Historien om diktatorn är nämligen inte helt entydig, enligt Kumm.

Få sörjde när Libyens dåvarande ledare Muammar Kadaffi dödades av jublande libyska rebeller den 20 oktober förra året.

Giftstämplades av väst

Från att ha giftstämplats av Västmakterna som diktaturledare och ansvarig för en rad terrorattentat, blev Kadaffi under sina sista tio åren vid makten en av Västs allierade i kriget mot terrorismen.

Arabiska våren ändrade allt

Sen började den arabiska våren – och plötsligt förändrades allt igen.

Björn Kumm ger nu oss sin bild av den ökände Muammar Kadaffi.