I veckans radioessä, som vi sänder både idag och i morgon, tecknar psykologen och journalisten Annika Nordin ett porträtt av kemisten, författaren och Auschwitzfånge nummer 174 517 - Primo Levi. I år är det 25 år sedan han dog, och han anses idag vara en av de främsta skildrarna av Förintelsen. (Detta program sänds alltså även i morgon, långfredagen 2012)
Främst inte minst genom böcker som Är detta en människa? och Fristen.
Men Primo Levis internationella genombrott kom sent, först i samband med sjuttiotalets intresse för Holocaust och hans sista stora credo om Förintelsen, I sommersi e i salvati från 1986, som ännu inte har kommit på svenska.
Det har däremot diktsamlingen I oviss timme – som nu ges ut i Roger Fjällströms översättning.
Det är vittnet vi minns mest
Meningarna går isär, men kanske är det inte poeten Levi vi kommer att minnas – utan vittnet.
Levis religiösa ståndpunkt var Auschwitz finns, alltså kan inte Gud finnas.
Hans livshållning var Auschwitz har hänt. Alltså kan det hända igen.
Annika Nordin tecknar i dagens radioessä en bild av ett av 1900-talets mest omutliga - och omistliga – vittnen.