I vår andra del om Sigmund Freud i serien "Guru då- död idag?" anser kulturskribenten Kay Glans att Freud är både missförstådd och överskattad. Glans invänder alltså mot Moa Matthis lovsång i går. Hör också frilansjournalisten Dan Jönsson om krisen mellan Argentina och Spanien som blossat upp i veckan.

Ja, idag erbjuder vi alltså Freud-kritik. Kay Glans - chefredaktör på tidningen Respons - anser att Freuds idéer om det omedvetna florerade i den europeiska idédebatten långt före Freud. 

Anledningen till att Freud har fått en sådan status är att så många andra tänkare läst in sina egna idéer i Freuds verk.

YPF är vårt, anser presidenten

Vi hör också Dan Jönsson kommentera krisen mellan Argentina och Spanien som aktualiserats i veckan. Detta sedan Argentinas president Cristina Fernández de Krichner presenterade sina planer på att nationalisera det spanska företaget Repsols ägarandel i oljebolaget YPF.

Vi fortsätter vår psykologivecka med att fråga vilken betydelse han har idag: mannen som brukar utnämnas till huvudanledningen till att nittonhundratalet kallas psykologins århundrade - Sigmund Freud. Litteraturvetaren och författaren Moa Matthis är först ut med sina svar. Hör också poeten Niklas Söderbergs första avsnitt av "Nikipedia".

Ja, vilken betydelse har Sigmund Freud och hans idéer idag? Den frågan vrider vi på i dagens och morgondagens program i serien "Guru då-död idag?"  Moa Matthis menar att det finns en etik bakom den tal-kur som Freud kallade psykoanalys, som är viktig idag: att människor tar tid, och att det ibland gör ont att bli hjälpt.

Ur Nikipedia om empati

Vi sänder också första avsnittet av "Nikipedia": Niklas Söderbergs egen ordbok med reflektioner kring samtida begrepp, som kräver förklaringar. Idag: empati – ett ganska nytt begrepp, som till en början bara användes inom teatern.

Psykologen Tomas Videgård berättar om psykoanalytikern Theodor Reik, som år 1925 fick en melodi ur Mahlers Uppståndelsesymfoni i huvudet. Det tog Reik ett helt liv att förstå varför han börjat tänka på just den melodin vid just detta speciella tillfälle. Hör på köpet Ulf Karl Olov Nilsson läsa sin specialskrivna dikt det omedvetslösa. (Det här programmet sändes första gången den 11 mars 2010. Vi sänder det igen eftersom psykologi är ett tema som går igen i alla veckans OBS: ett förspel till onsdagens och torsdagens program om Freud och hans eventuella betydelse idag).

Theodor Reik skrev dessutom en bok där han går igen varför han kom på just denna melodi vid just detta tillfälle. Boken fick titeln The Haunting Melody, som Reik publicerade 1953.

Det omedvetslösa livet

Vad skulle livet vara utan det omedvetna? Skulle ett fullständigt medvetet liv vara transparent, rationellt, utan hemligheter? Det frågade sig Ulf Karl Olov Nilsson, poet och psykolog, efter att Socialstyrelsen skapat nya preliminära riktlinjer för psykiatrin, där den kognitiva beteendeterapin, KBT, framhålls som behandlingsform i stället för den psykodynamiska terapin, som Sigmund Freud lade grunden för. 

Ulf Karl Olov Nilsson specialskrev då en dikt för oss där han reflekterar över ”det omedvetslösa”.

Frilansjournalisten Isabelle Ståhl funderar över sitt eget jag som något tillfälligt och utbytbart, samtidigt som jaget blivit ett varumärke. Och under temat "Människans fötter" granskar socialantroprologen Olof Ohlson de papperslösas situation i Frankrike.

Det personliga jaget har blivit ett varumärke som saluförs på bloggar och i självutlämnande romaner. Trots att nutidsmänniskan vandrar runt i en nomadisk vikariat-tillvaro med tillfälliga anställningar, förväntas hon uppleva sig själv som ett enhetligt – och helst säljande – jag.

Isabelle Ståhl reflekterar över sin upplevelse av sitt eget jag som något tillfälligt och utbytbart.

Hör också socialantropologen Olof Ohlson om de papperslösas ställning i Frankrike, där han menar att de lever i en apartheidliknande situation.

Tant är trend, tant är punk - det så kallade tantmodet är inne igen, hävdar många. Men är det verkligen sant? Och är den numera välbekanta tant-trenden något att glädjas åt? De frågorna reflekterar journalisten och författaren Josefine Adolfsson över i veckans radioessä.

Indieklubbar med namn som ”Sju små kakor”, privata kaffebjudningar med folk i köksförkläde och innetofflor, stickning som gerillakonst, queera förkämpar som kallar sig tantpojkar, nationella och internationella lyxrestauranger som tar tillvara på vartenda grisöra. Tant är trend.

Gammalmodigt - nu har det vänt igen? 

Under 1940- och 50-talen var tant en titel för en medelålders kvinna som man inte var du med. Men när ungdomskulturen gjorde sitt intåg på sextiotalet kom tant att förknippas med något gammalmodigt och förlegat.

Nu har det alltså vänt igen. I en ny antologi deklarerar forskare vid Umeå universitet att tant är punk. Är det verkligen sant – och är tantmodet egentligen något positivt?

Josefine Adolfsson är inte så säker.

Fyra män i tre länder sitter och funderar på vad de ska göra med Irans anrikning av uran, kanske kärnvapenförberedelser? Gripa till vapen eller inte? Söka samarbete med USA eller inte? Klart är att miljoner iranier definitivt inte vill ha krig. Författaren och exiliraniern Azar Mahloujian reflekterar över vad som kan hända. Hör också debattören Fredrik Segerfeldt om varför USA är rikt medan Mexico är fattigt.

Många röster höjs i väst för en attack mot Iran, på grund av landets anrikning av uran och misstanken att Iran håller på att skaffa kärnvapen. Hör Azar Mahloujian funderingar om exiliraniernas dilemma: att deras kritik mot krigsplanerna riskerar att spela Irans president Mahmoud Ahmadinejad i händerna.

Debattören Fredrik Segerfeldt har läst en ny bok som försöker bena ut varför vissa länder – som USA – blivit rika, medan andra – som Mexico – är betydligt fattigare.

Enligt författarna beror det på hur samhällets institutioner är konstruerade, och hur de förhåller sig till ländernas invånare.

Vi fortsätter idag vår serie Människans fötter - om folkförflyttningar runt om i världen - genom ett besök på Gangesslätten, Indiens fattigaste område. Där pågår en ideologisk strid om de förtrycktas själar mellan maoistgerillan och de som tror på en inomparlamentarisk utveckling, berättar frilansjournalisten och författaren Per J Andersson. I den heliga staden Varanasi vid Ganges strand träffar han bland andra Lenin Stalin Che Guevara Mao.

Indien är ett av de länder där urbaniseringen varit som störst under senare år: under de senaste tjugo åren har en kvarts miljard människor flyttat, från stad till land. Urbaniseringen har haft stor betydelse för stamfolk och indier från lägre kast, som har haft större möjligheter att skaffa sig ett bättre liv i städerna än i byarna. Men vilken utveckling är möjlig för de som stannar kvar?

Följ med Per J Andersson till Gangesslätten, där den indiska fattigdomen är som mest utbredd och ojämlikheten större än någon annanstans i landet. En plats där det pågår en ideologisk strid om de förtrycktas själar. I ena hörnet maoistgerillan – i den andra människor som tror att utveckling är möjlig inom ramen för parlamentarisk demokrati och kapitalism.

På temat "Guru då, död idag?" hör vi i dag journalisten Mattias Hagberg om den franska filosofen Simone Weil och hennes syn på lidandet: det är nödvändigt med egna erfarenheter för att förstå andras lidande. Hör också frilansjournalisten Olof Ohlsson om en ny bok av en läkare som specialiserat sig på världens fattigaste. Enligt honom är lidandet ett strukturellt problem som drabbar de fattigaste hårdast.

Den franska filosofen Simone Weil hade en mycket radikal syn på lidandet. Hennes etiska hållning var att det inte räcker med att tänka på andras lidande - det måste också erfaras.

I hela sitt korta liv strävade Weil efter att leva sig in i andras lidande och kämpa för en revolution som skulle göra slut på krig och hunger. Mattias Hagberg reflekterar kring Simone Weil och hennes eventuella betydelse idag.

Vi hör också Olof Ohlsson uppmärksamma en ny bok av läkaren och antropologen Paul Farmer. Farmer är specialiserad på infektionssjukdomar och har lång erfarenhet som läkare bland världens fattigaste - bland annat från Haiti. Enligt Farmer beskrivs lidandet i världen ofta som om det är ett resultat av tillfälliga kriser.

Det stämmer inte, menar Farmer: lidandet beror på permanenta brister. Lidandet är ett strukturellt problem som drabbar världens fattigaste hårdast.

I veckans radioessä, som vi sänder både idag och i morgon, tecknar psykologen och journalisten Annika Nordin ett porträtt av kemisten, författaren och Auschwitzfånge nummer 174 517 - Primo Levi. I år är det 25 år sedan han dog, och han anses idag vara en av de främsta skildrarna av Förintelsen. (Detta program sänds alltså även i morgon, långfredagen 2012)

Främst inte minst genom böcker som Är detta en människa? och Fristen.

Men Primo Levis internationella genombrott kom sent, först i samband med sjuttiotalets intresse för Holocaust och hans sista stora credo om Förintelsen, I sommersi e i salvati från 1986, som ännu inte har kommit på svenska.

Det har däremot diktsamlingen I oviss timme – som nu ges ut i Roger Fjällströms översättning.

Det är vittnet vi minns mest

Meningarna går isär, men kanske är det inte poeten Levi vi kommer att minnas – utan vittnet.

Levis religiösa ståndpunkt var Auschwitz  finns, alltså kan inte Gud finnas.

Hans livshållning var Auschwitz har hänt. Alltså kan det hända igen.  

Annika Nordin tecknar i dagens radioessä en bild av ett av 1900-talets mest omutliga - och omistliga – vittnen.

Idag tar vi upp den amerikanska tepartyrörelsen och dess förhållande till populismen. I USA har populismens djupa rötter både i historien och i populärkulturen, berättar journalisten och författaren Per Wirtén. Pernilla Ståhl har läst Walter Russel Mead. (Det här programmet sändes första gången den 11 maj 2011)

Enligt dagens bidragsgivare är den amerikanska populismen ett fenomen som man måste sätta sig in i om man ska förstå den amerikanska politiken. Per Wirtén berättar om likheterna mellan 1890-talets populism och dagens.

Pernilla Ståhl berättar om en artikel av Walter Russel Mead, där han analyserar hur dagens amerikanska populism påverkar utrikespolitiken.