Vi bevakar den internationella idédebatten, och vad passar då bättre än att undersöka vad som sagts i den internationella pressen om Tomas Tranströmer, sedan han utnämndes till årets nobelpristagare i litteratur. Hör också om årets mottagare av Deutscher Buschpreis - Eugen Ruge.

Henrik Nilsson har läst några av de artiklar som skrivits om poeten Tomas Tranströmer i den internationella pressen, sedan Svenska Akademin tillkännagav att Tranströmer blir årets nobelpristagare i litteratur. Henrik Nilsson observerar hur artikelförfattare över hela världen uppmärksammar dikter som handlar om platser i just deras länder. Han reflekterar över hur Tranströmers dikter, på så sätt, nu återvänder till platserna där de en gång föddes.

Margareta Flygt berättar också om årets mottagare av Deutscher Buchpreis, som delades ut i måndags. Eugen Ruge får priset för ”In Zeiten des abnehmenden Lichts” – en episk släktroman som utspelar sig i Östtyskland, Mexiko och Sovjetunionen.

I dag fortsätter Dan Jönsson sin miniserie om vad skuld är: en vanlig sedel är också en skuldsedel. Hör också Joar Tiberg om Barack Obamas mor.

Dags för avsnitt två av tre, i Dan Jönssons serie om vad skuld är. I dag om att en vanlig sedel är en skuldsedel – och att skuld och pengar alltså är två sidor av samma mynt.

Det är när penningcirkulationen stannar av som vi får en finanskris. Skulderna är en förutsättning för att det finansiella blodomloppet ska fungera, och den finanskris vi genomlever visar ytterst sett att vi inte har en aning om vad vi ska göra åt den, menar Dan Jönsson.

Frilansjournalisten Joar Tiberg har läst en ny biografi av journalisten Janny Scott om Barack Obamas mor, Ann Dunham.  

Janny Scott har intervjuat otaliga av Ann Dunhams vänner och kolleger över klotet, men rastret av minnen döljer snarare än visar fram människan Dunham.

Vi fortsätter i dag serien Från börs till börs - om den globala ekonomin - med ett program som sändes första gången i maj 2010. I programmet får vi höra en tillväxtkramare och en tillväxtkritiker ge sin respektive syn på ekonomisk tillväxt: det rör sig om de internationellt verksamma ekonomerna Benjamin Friedman och Peter Victor.

Det är Pernilla Ståhl som har ringt upp de två framstående ekonomerna med diametralt olika åsikter om tillväxt: 

Peter Victor är forskare vid York University i Toronto och författare till boken Managing without Growth. Han anser att länderna i västvärlden inte behöver mer tillväxt utan att befintliga resurser i stället skulle kunna fördelas mer jämlikt

Benjamin Friedman är ekonom vid Harvard University i Boston och författare till The Moral Consequences of Economic Growth. Han menar att det inte bara finns ekonomiska utan också etiska argument för tillväxt. 

Det är sant att tillväxt till exempel orsakar miljöproblem. Men den viktiga frågan är vilket samhälle som förmår lösa och hantera sådana problem. Det är  ett samhälle med tillväxt.

I vår serie "Från Börs till börs" om global ekonomi, ska det i dag handla om vilket språk som används när vi talar om ekonomi.

Anna Wallberg Gustafsson är lektor i svenska och har varit med i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt på Pufendorfinstitutet i Lund, om finanskrisen.

Hon har studerat hur journalister och politiker använder metaforer för att beskriva finanskrisen. I det ekonomiska språket är tillväxt en metafor som är laddad med positiva betydelser, vilket får Anna W Gustafsson att ifrågasätta i vilken grad tillväxtsamhället ens kan kritiseras med det språk vi har.

Så kan tillväxten beskrivas som själva fordonet, som kör oss framåt, i exempel som Oljan kommer att bli glödhet när tillväxten i världen tar fart. Och de flesta har väl hört hur man talar om att tillväxten eller ekonomin bromsar upp.

Hör också Margareta Flygt om en ny, tysk roman: Leif Randts andra bok, som beskrivits som en generationsroman i Tyskland (Randt är född 1983). Boken är en bitande satir över ett samhälle där den kreativa klassen lever ett liv helt utan motgångar.

Den här boken känns först inte elak, men den är lika överraskande vass som en nål i en bomullstuss. Den visar hur något som är så eftersträvansvärt bra kan bli fruktansvärt och dött.

Radioessäerna i OBS hörs normalt på fredagar, men eftersom programmet utgår imorgon, får vi istället en radioessä idag. Den är också en reflektion i vår pågående serie om global ekonomi och ekonomisk verklighet, "Från Börs till börs".

Sverker Sörlin reflekterar över hur synen på vad en kris är har förändrats genom historien, och hur dagens kriser beskrivs som kopplade till varandra. Kanske är dagens kris – där finanskriser kopplas samman med miljökriser utan att någon egentligen vet hur och vad som behöver förändras – en djup kris också i historiefilosofins mening?

Och tänka är vad vi nu behöver göra. För är det inte egendomligt hur litet tänkande som lagts ned på att hitta vägar framåt som inte bygger på mer!, fortare!, större!?

I vår nya serie om global ekonomi, och ekonomisk verklighet - "Från Börs till börs", gör frilansjournalisten Dan Jönsson tre reflektioner kring begreppet skuld. Den första sänds idag. Hör också i serien "Guru då, död idag?" om filosofen Edmund Husserl och vad han kan betyda för Facebook-generationen.

Sveriges statsskuld är idag nere på en historiskt låg nivå. Samtidigt har det privata lånandet i Sverige ökat dramatiskt. Statsskulder och privata skulder är kommunicerande kärl – och vad det innebär, reflekterar Dan Jönsson över i det första avsnittet.

Det svenska folkhushållets skuldbomb brinner på - och den kan inte släckas, bara skickas över till någon annan. Vem som ska hålla i den när det smäller är den verkligt explosiva frågan.

Vi fortsätter också serien ”Guru då, död idag?”. Isabelle Ståhl reflekterar kring vad filosofen Edmund Husserls fenomenologiska syn på jaget som något vi aldrig riktigt kan få grepp om, betyder för Facebookgenerationen.

det går aldrig att få någon verklig åtkomst till sitt jag. Det är en flod snarare än en frusen sjö. I en tid då jaget ständigt förväntas spela huvudrollen i alla sammanhang blir det ännu mer påtagligt hur svårt det är att komma det inpå livet.

I samband med tioårsminnet av 11 septemberattackerna publicerade den republikanske journalisten Pat Buchanan en artikel där han inte skräder orden om hur Bush-regeringen reagerade. Bernt Jonsson har läst artikeln, där Buchanan ger luft åt sin käpphäst: att USA måste göra sig av med sitt krigsmaskineri och sluta intervenera i andra länder.

Bush sände en armé halvvägs runt jorden för att invadera och ockupera ett land som inte hotade oss, inte angrep oss och inte ville ha krig med oss – för att beröva det vapen som det inte hade. Det ytterst onödiga kriget

Hör också om hur en krigsmaskin kan gestaltas på scen. Den danska, internationellt framgångsrika performancegruppen Hotel Pro Forma hade världspremiär för en månad sedan, med föreställningen ”War Sum Up”. Theresa Benér reflekterar kring den.

Men den sjukdom, som kriget är, är ju en oavvislig del av oss, av människan

OBS-redaktionen inleder idag en ny serie som kommer att belysa global ekonomi ur en rad vinklar. Idag koncentrerar vi oss på nationalekonomernas förhållande till verkligheten

I det första programmet ställer vi frågan om nationalekonomerna har de verktyg som krävs för att kunna analysera dagens ekonomiska verklighet. Frilansjournalisten Joakim Bröms kritiserar den neoklassiska skola som dominerat nationalekonomin sedan 1870-talet – en riktning som lägger fokus på utbud och efterfrågan, och människan som en rationell varelse.

Den ekonomiska lära som många studenter får sig till livs på dagens grundutbildningar kallar Edward Fullbrook för ”maskinålderns motsvarighet till astrologi”. Därefter råder han sina kollegor att inte prata om osynliga händer och magi, annat än till väldigt små barn.

Andreas Bergh är nationalekonom och välfärdsforskare. Bergh anser att kritiken mot den neoklassiska riktningen inom nationalekonomin inte är ett särskilt nytt påfund.

Medan både världen och huvudfåran inom nationalekonomin har förändrats rejält, låter kritiken från de alternativa ekonomerna likadant, som om inget hänt. Vem är det då som är enkelspårig och verklighetsfrånvänd?

Få författare har haft ett så stort genomslag som George Orwell. Alla vet vad storebror ser dig betyder - oavsett om de läst romanen 1984 eller inte - och adjektivet orwellsk kan användas om allt som luktar maktmissbruk och övervakning. Orwell var en politisk författare som inte låter sig etiketteras - han tycks framförallt ha drivits av sitt hat mot alla typer av förtryck och idag har han blivit en slags mädchen für alles - ett namn som både högern och vänstern använder för att peka på vad just de tycker är fel med dagens samhälle. Gabriella Håkansson har gjort fredagens radioessä, om George Orwell.

Åttio procent av världens befolkning kan leva i rika länder år 2050! Det hävdar i varje fall den amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Michael Spence, som utgår från att klyftorna i världen minskat sedan andra världskrigets slut. Författaren och debattören Fredrik Segerfeldt har läst hans bok och är glad över att Michael Spence lyfter fram tillväxtens möjligheter. Världen blir alltmer lik, ur ekonomisk synvinkel. Eller om man så vill, de globala klyftorna minskar. Den som hatar fattigdom kan inte annat än glädjas över denna utveckling.

Frankrikes koloniala krig i Kamerun har fått väldigt lite uppmärksamhet, i jämförelse med till exempel kriget i Algeriet. Nu har ett nytt mastodontverk kommit som ska ändra på det: skrivet av två franska journalister i samarbete med en kamerunsk historiker. Björn Kumm har läst det.

Fransk militär har funnits utstationerad i de flesta fransk-afrikanska stater och ofta ingripit för att skydda lydiga regimer. Den traditionen fortsätter. I dag tyder de flesta tecken på att EU-kommissionen i fortsättningen tänker låta Frankrike med dess etablerade afrikanska revir ta ansvaret för EU:s afrikapolitik.