Vilken betydelse har filosofen Ludvig Wittgenstein idag? Det ska Ulf Karl Olov Nilsson reda ut i vår serie "Guru då - död idag?". Och Ingela Brovik har fastnat för två italienska filmer vid filmfestivalen i Venedig.

Ludvig Wittgenstein är en av få filosofer som har en egen telefonapp. Men vilken betydelse har han idag? Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) har läst Alain Badious senaste bok, där han beskriver Wittgenstein som en antifilosof och UKON håller med: Wittgenstein är kanske snarare poet än filosof. Och som sådan har han mycket viktigt att säga om behovet av tystnad, också i vår tid.

Och Ingela Brovik lyfter fram två italienska filmer från årets filmfestival i Venedig: filmer som båda två utspelar sig i södra Italien, vid ett medelhav där fattiga fiskare möter rika turister och drunknande båtflykterna. En av filmerna - Emanuele Crialeses ”Terra ferma” vann juryns specialpris.

I lördags berättade Rysslands president Medvedev att han inte kandiderar till presidentposten inför nästa års val. Istället tar sannolikt Vladimir Putin över som president med Medvedev som premiärminister. Den 7 februari i år, 2011, uppmärksammade Per Gahrton en ny bok som förutsåg det här scenariot och reflekterade över vad det betyder att Putin sitter kvar lika länge som Stalin.

Hör också om delstaten Bihar i Indien, som länge varit en av de fattigaste och mest bakåtsträvande regionerna i landet. Men sedan några år tillbaka har hoppet återvänt, sedan socialisten Nitish Kumar tog över makten. Han jämförs med Brasiliens Brasiliens Lula de Silva. 

Per J Andersson åker till New Delhi och träffar forskaren Ash Narain Roy, som berättar om utvecklingen i Bihar. 

En ny självmedvetenhet hos fattiga och lågkastiga. Och överallt flickor på sina cyklar som gör att de kan ta sig till gymnasiet som ofta ligger i närmaste stad och tidigare var onåbar för de fattiga som saknade busspengar.

Hur vet vi att en människa är äkta? Dan Jönssons radioessä i dagens OBS handlar om Alexandra Kollontaj och hennes dagböcker.

Alexandra Kollontaj var världens första kvinnliga ambassadör, stationerad som sovjetiskt sändebud i Sverige mellan 1930 och 1945.

Hon brukar beskrivas som en gåta: stalinisten som var omvittnat intelligent och sympatisk, och som dessutom tjänat som förebild för feminister världen över. Dan Jönsson reflekterar över Kollontaj och de ord hon lämnade efter sig.

Sådana är Kollontajs dagböcker: rörliga, impulsiva, känslosamma. Men är de uppriktiga? Är de äkta? Jag märker hur gåtan griper tag i mig på nytt. Någonstans tror jag vi alla går och bär på en naiv idé om att vi kan bedöma äktheten, sanningshalten i en text genom dess ton. Ju mindre utmejslad och konstfärdig den är, desto ärligare. Det är förstås inte sant. Inte alls. Och ändå – tonen är viktig.

Torkan anges reflexmässigt som orsaken till svälten i Somalia. Men en faktor är överordnad alla andra förklaringar, och det är bristen på fred. Journalisten Cecilia Bäcklander reder ut hur konflikterna i Somalia och på Afrikas Horn orsakar svält i området. Vi uppmärksammar också att det i morgon, fredag, är 10 år sedan den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Exileritreanen och socialantropologen Mehretab Belay ger sin syn på fallet och läget i Eritrea.

Men självklart är listan på dem som tjänat på konflikterna också lång – korrupta politiker, krigsherrar, pirater, vapensmugglare, droghandlare, penningtvättare, och t o m hjälporganisationer. Inget land är längre en ö. Och om inte fler kan tjäna på fred än på krig kommer hungersnöd att återkomma.

Det är på tiden att börja ifrågasätta den förenklade och enformiga bilden av Eritrea och dess makthavare. Eritrea och eritreaner finns i relation till sin omvärld men när omvärlden saknar grundläggande förståelse för landets utsatta position, är det rättfärdigat att gå sin egen väg mot alla odds som under befrielsekriget. Det finns dock inget som berättigar att Dawit och de andra samvetsfångarna sitter i fängelse utan rättegång. Nu får det vara nog.

Om grymheten i Algeriets moderna historia handlar en ny roman, som troligen inte blivit ljusare om den arabiska våren nått även Algeriet. Och om tillkomsten av en gripande kinesisk musikdokumentär - det är innehållet i dagens OBS.

Den arabiska våren kom aldrig till Algeriet – där befolkningen redan fått utstå mycket våld. Och grymheten i Algeriets moderna historia, är ämnet för algeriern Boualem Sansals författarskap. Ingmarie Froman har läst hans senaste roman:”Rue Darwin” - en vidräkning med Algeriets samtidshistoria, från sjuttiotalet och framåt. Och Froman tror inte att den hade varit mindre svartsynt om den skrivits efter den arabiska våren.

Hör också om en gripande musikdokumentär som fått stor spridning på nätet i Kina. I dokumentären följer vi den 68-åriga kvinnan Deng Xiaolan som kommer till en liten bergsby i norra Kina som musiklärare.

Hennes  pappa var chefredaktör för kommunistpartiets främsta tidning på fyrtiotalet. Familjen hörde till partitoppen och drabbades hårt av kulturrevolutionen.

I dagens OBS (och morgondagens kvällssändning) hör vi om islam i Turkiet, och vilken betydelse turkisk islam kan ha för den muslimska världen i stort. För Turkiet kan spela en nyckelroll i liberaliseringen av islam. Det är helt enkelt dags för islam att raka av sig skägget, enligt ny bok. Hör också om de mest inflytelserika afrikanska kvinnorna.

Det är frilansjournalisten Tomas Thorén som har läst den turkiske författaren och tidningskolumnisten Mustafa Akyols bok. I den hävdar han att att både demokrati och skyddandet av individens rättigheter är högst förenliga både med koranen och muslimska principer.

I programmets andra del uppmärksamma Tor Billgren två nya nummer av de afrikanska tidskrifterna The African Report och New African: de lyfter båda fram de mest inflytelserika afrikanska kvinnorna idag. Bland dessa kvinnor finns flera som valt att återvända till Afrika, efter att ha tillbringar många år i väst.

(I morgon tisdag den 20 september utgår eftermiddagssändningen av OBS, eftersom P1 sänder höstens Budgetdebatt direkt från riksdagen. Men på kvällen kan du höra det här programmet i repris)

"Bort med kärringarna från arbetsplatsen. De duger bara till att arbeta som horor." Det är bara en av tusen och åter tusen kommentarer som under senare år har dykt upp i kommentarsfälten i våra dagstidningar. Med internet kom visionen om en helt ny typ av demokratisk dialog, där det skulle finnas utrymme för alla. Nu, något decennium senare, stängs kommentarsfälten och näthatarna hänvisas till egna diskussionsklubbar på nätet, där alla fritt kan använda samma brutala språk.

Näthat är ett språkligt fenomen. Och vad det betyder, om det handlar dagens radioessä av författaren och litteraturkritikern Moa Matthis.

 

Vem orkar tala och skriva ett språk som lyssnar? Vem orkar lyssna, när det är enklare att tala? Så skapar vi tillsammans ett språk som inte lyssnar, drivna av en oro över att inte höras i en kultur som påstår att vi knappt finns, om vi inte hela tiden talar.

 Näthatets särskiljande logik är varken ny eller unik och istället för att leta efter hatets källa i kloakerna, borde vi kanske lusläsa EU-direktiv om båtflyktingar och nagelfara ledarsidor.

Idag vänder vi tillbaka till vår serie Guru då, död idag? - om stora nittonhundratalstänkare och deras eventuella betydelse idag. I dagens program hör vi om en man som rent bokstavligen var en guru: Mahatma Gandhi. För det har kommit flera böcker om Gandhi och arvet efter honom på senare tid.

För ett par veckor sedan öppnades det nya Martin Luther King-monumentet i Washington för allmänheten. Och Martin Luther King var kanske den siste protestledaren som var uttalat influerad av Mahatma Gandhi.

Inte det att fredligt motstånd har upphört under det senaste halvseklet: det har varit en viktig ingrediens i många revolter, inte minst under den arabiska våren. Men frågan är om den moral och den världsbild som Gandhi grundade sina läror på, lever vidare? För Gandhi var inte bara revolutionär utan också på många sätt en bakåtsträvare och moderniseringsmotståndare. 

Per J Andersson har läst flera av böckerna om Gandhi och arvet efter honom.

Regeringen leds av Kongresspartiet, arvtagaren till Mahatma Gandhis självständighetsrörelse. Visst är det ödets ironi att just den regeringen nu försöker näpsa en man som i ord, handling och till och med utseende liknar den egna rörelsens viktigaste historiska symbol, hjälten som befriade Indien.

Och här kan du höra hela intervjun med Dinshah Malegamwala om Gandhis död - en intervju som spelades in i Bombay den 5 februari 1948:

Kanske ska vi se demensen som en olyckshändelse, för att bäst förstå hur den påverkar människan. Den franske filosofen Catherine Malabou har skrivit en ny bok om företeelser som demens, stroke och tortyr: händelser som för alltid förändrar vår identitet. Poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) har läst den.

I dagens program väcker Lisa Zetterberg också frågan hur psykiatriska diagnoser förhåller sig till olika själsliga symptom. Detta apropå att den jättelika, amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser – DSM – snart kommer med en ny, omarbetad upplaga.

Zetterberg refererar till idéhistorikern Maria Björks avhandling ”Problemet utan namn”, som handlar om hur diffusa diagnoser hanterades av sjukvården mellan 1950 och 1980.

Kriget som pågår i Kongo kallas Afrikas Världskrig, men vi hör sällan några djuplodande analyser av krigets orsaker. Det är inte så konstigt eftersom konflikten är väldigt komplex. Men nu har det kommit en ny bok, som försöker förklara Kongokriget.

Björn Kumm har läst ”Dancing in the Glory of Monsters”, där Jason K Stearn ser folkmordet i Rwanda och dess efterspel, som en av de viktigaste orsakerna till konflikten.

Jan Olof Nilsson berättar också om sommarens största debatter i Kina, bland annat om den som uppstod efter att två höghastighetståg kolliderade den 23 juli, vilket krävde 40 liv. Debatterna om myndigheternas ansvar förs flitigt på sociala medier vilket också påverkat nyhetsrapporteringen kring olyckan.