Varför uppstår populistiska rörelser? Med utdrag ur vårens serie om populism, ger vi idag olika svar på frågan vad som varit populismens grogrund: i Europa, i Latinamerika, men även i Indonesien och Nordafrika där islamisk populism är utbredd.

Populism har blivit ett skällsord, men vår avsikt med den här temaveckan är inte att racka ner på populismen, utan att reflektera över den. För även om populismen som begrepp har sina rötter i 1800-talet, tycks populism alltid ha varit en följeslagare till demokratin.

Vad är det då som gör att populistiska rörelser uppstår? Varifrån kommer "den populistiska impulsen”?

Mönstret går igen.  Både Jean-Marie Le Pen och Timo Soini har sagt att populism är att göra det folket vill.  Enligt Jimmy Åkesson är populism inte så illa om det betyder att man lyssnar på folket.  Denna förenklade bild går stick i stäv med demokrati som problem- och konfliktlösning genom förhandlingar och kompromisser då åsikter formas, förändras i mötet med andra synpunkter eller annan kunskap

Vi fortsätter temaveckan om populism. Idag är frågan vad som händer med journalistiken och politiken när alla kan bli sin egen journalist. För ett av svaren till varför det sveper en populistisk våg över världen står att finna i internet. Här ovan sänder till exempel CNN en videosnutt den amerikanska nyhetskanalen fått av en "medborgarjournalist" under upproret i Iran för några år sedan. Men vad är det egentligen vi ser?

Även om en majoritet av jordens befolkning fortfarande inte har tillgång till sociala medier, har folket fått en röst. I dagens OBS intervjuar Joachim Sundell den kanadensiska radiojournalisten Ira Basen.  

För även om de sociala medierna kan fungera i oroshärdar, vem har tid, kunskap och inte minst pengar, att bedriva ideell medborgarjournalistik på heltid? Vilka får ordet och vad driver dem? Och kan det fungera också på hemmaplan?

(Intervjun sändes första gången i slutet av maj 2011)

Antingen kan man göra som Sydafrikas president Jacob Zuma, låta sin ungdomsledare ta över de populistiska utspelen när han själv blir statsman. Eller göra som kampanjande te-party-republikanen Michele Bachmann just nu gör i en kort reklamsnutt i tv: berätta att hon är en helt vanlig människa som representerar det allmänna förnuftet, och därför sitter fullständigt chockad i kongressen och betraktar hur "de andra", de etablerade politikerna utan att blinka lånar mer pengar.

När Jacob Zuma tillträdde som president var det många som frågade hur hans populistiska framtoning skulle påverka politiken, denne man som åtalats för korruption och brukade sjunga våldsbejakande kampsånger.

Svaret blev att Zuma numera ransonerar sina populistiska utspel – desto fler kommer det istället från ANC:s ungdomsledare. Det berättade Tor Billgren här i OBS i juni.  

Och Pernilla Ståhl har läst en intressant artikel i Foreign Affairs av Walter Russell Mead om hur tepartyrörelsen påverkar den amerikanska utrikespolitiken.

OBS inleder hösten med en temavecka om populism! Vi samlar dels ihop några inslag som sänts tidigare i OBS för att sammanfatta vad vi lärt oss om populismen som fenomen, också i ljuset av sommarens händelser. Vi kombinerar detta med en del nya inlägg. Första avsnittet i serien får rubriken Vi och dom - om populism och nationalism i Indien.

Per J Andersson berättar om hur debatten förts i Indien kring den norske massmördaren Anders Behring Breiviks manifest, med tanke på att han där hyllar de indiska hindunationalisterna.

När Pernilla Ståhl i våras talade med Paul Taggart i England - en av världens främsta forskare i populism – menade han att just viljan att polarisera debatten och demonisera sina motståndare är ett drag som återkommer hos populistiska politiker.

Populister är mycket tydligare när det gäller vem de inte gillar, än när det handlar om vem de faktiskt gillar

OBS radioessä: midsommar. Föreställningarna om vad midsommarafton är och ska vara, är utbredda. Oavsett vilken slags midsommarafton du firar hoppas vi du ska njuta av Anna-Karin Palms radioessä, om midsommar och svenskhet, här i OBS.

Anna-Karin Palm reflekterar kring midsommaren och naturen, över ordlösa barndomsminnen som lagrats i hennes kropp sedan barndomen, och som väcks av sommarnatten – och över hur naturen och sommaren skildrats av författare som Walter Ljungquist och Tomas Tranströmer.

Barndomslandskapen ligger som en botten i oss, ett raster för hur vi rör oss genom världen. Och det är i kroppen de gömmer sig. Författaren Walter Ljungquist är en av mästarna på att skildra människor som lever liksom nedsänkta i ett landskap. Och ingen kan skriva om den svenska sommaren som han.

Varför tycks så många vara fascinerade av den brittiska överklassen? Det görs hela tiden nya teveserier och filmer om denna svunna värld. OBS diskuterar filmer och böcker som utspelar sig på gods och herresäten på den engelska landsbygden.

Moa Matthis reflekterar kring sin faiblesse för brittiska överklassmiljöer. Källan till den mediala vurmen är, menar hon den brittiska kolonialismen. Marknadsföringen av det brittiska imperiet var så massiv att den överlevt mer än hundra år.

Den brittiska kolonialismen handlade inte bara om att röva och sälja råvaror, utan i lika hög grad om att sälja en världsbild. I den världens mitt befann sig de engelska godsen. Bokstavligen, därför att det var där man samlade och satte sprätt på rikedomarna som genererats på plantager och gruvor i Asien och Afrika. Bildligen, därför att det var där världens herrar hade sitt säte.

Pernilla Ståhl har läst den senaste boken om de excentriska Mitfordsysterna.

Sommarläsning:

Här kan du se fler böcker som handlar om brittisk överklass.

Boktips inför sommaren. Idag: Internet och den nya människan.

OBS fortsätter ge boktips ur säsongen som gått: idag lyfter man fram några av de böcker som behandlats i programmet, om hur den digitala tekniken påverkar människan som samhällsvarelse.

Vi hör också en sista rapport från frilansjournalisten Görrel Espelund, som under våren rest med bil över den afrikanska kontinenten, från söder till norr. I dagens avsnitt har hon nått fram till Egypten där diktatorn Mubarak är borta - liksom turisterna.

MEDVERKANDE: Anders Mildner, ur OBS den 4 april 2011, Evgenev Morozov, ur OBS den 8 april 2011, Helena Granström, ur OBS den 24 mars 2011, Moa Matthis, ur OBS den 15 oktober, 2010, Görrel Espelund, frilansjournalist

Programledare: Fredrik Pålsson

Boktips inför sommaren. Idag: Internet och den nya människan.

OBS fortsätter ge boktips ur säsongen som gått: idag lyfter man fram några av de böcker som behandlats i programmet, om hur den digitala tekniken påverkar människan som samhällsvarelse.

Vi hör också en sista rapport från frilansjournalisten Görrel Espelund, som under våren rest med bil över den afrikanska kontinenten, från söder till norr. I dagens avsnitt har hon nått fram till Egypten där diktatorn Mubarak är borta - liksom turisterna.

MEDVERKANDE: Anders Mildner, ur OBS den 4 april 2011, Evgenev Morozov, ur OBS den 8 april 2011, Helena Granström, ur OBS den 24 mars 2011, Moa Matthis, ur OBS den 15 oktober, 2010, Görrel Espelund, frilansjournalist

Programledare: Fredrik Pålsson

För varje år kommer det allt fler berättelser om människors erfarenheter av övergrepp i krig och konflikter. OBS uppmärksammar det amerikanska bokprojektet Voice of Witness som samlar in muntliga vittnesmål och publicerar dem i tematiskt sammansatta böcker. Hur ska vi förhålla oss till de här vittnesmålen?

I dagens OBS läser freds- och konfliktforskaren Ane Kirkegaard boken om Zimbabwe – "Hope Deferred" – och konstaterar att vittnesmål av det här slaget är väldigt viktiga, samtidigt som det är problematiskt när författarna hävdar att det bara är på gatunivå som vi verkligen kan förstå olika konflikter.

Nu, när vi genom vittnesmålen har fått veta hur människor har drabbats av död, våld och förnedring kvarstår alltså frågan: Vad gör vi nu? Hur kan vårt enskilda ansvar översättas till handling?

Problemet med vittnesmål är att de alltid bara utgör brottsstycken, menar Ane Kirkegaard: de måste sättas in i ett sammanhang om vi ska kunna förstå det komplexa i olika konflikter, och kunna göra något åt dem.

OBS tipsar också om Romeo Dallaires bok ”They fight like soldiers, they die like children” (om brigadgeneralen Dallaires erfarenheter av mötet i strid med barnsoldater i Rwanda), och Primo Levis böcker om sina upplevelser som lägerfånge i Auschwitz.

Sommarläsning:

Här kan du få tips om fler böcker och länkar:

I två program reflekterar OBS kring bokserien vittneslitteratur, med utgångspunkt i den amerikanska bokserien Voice of Witness, som samlar in och publicerar vittnesmål från människor runt om i världen som utsätts för sociala orättvisor och övergrepp.

Jenny Hedström berättar om Voice of Witness senaste bok – om Burma – som bekräftar hennes egna intryck från landet: att invånarna i Burma har ett stort behov av att uttrycka sin längtan efter frihet, och att många människor riskerar sina liv för att göra sig kvitt förtrycket.

Jag läser boken och tänker att revolutionen i Burma alltjämt gror under ytan; bland flyktingarna i närliggande länder, i fabrikerna där migrantarbetarna sliter med sina kroppar, bland de politiska exil-burmesernas envisa kamp för ett nytt Burma. Jag läser om ett folk som slåss för sina liv, om kvinnor och män som varit till helvetet och vänt, om människor som trots detta trots allt inte ger upp.

Vi hör också Svante Weyler reflektera kring den debatt som förts om Förintelsens vittneslitteratur. Han lyfter fram nobelpristagaren Imre Kertész som exempel på en författare som vägrar bli ett offer, och med sin iskalla stil förvägrar läsaren varje möjlighet till sentimentalt medlidande.  

Sommarläsning:

Här kan du se fler böcker som handlar om vittneslitteratur.