OBS sänder idag det sista programmet, i serien Populismen - demokratins utmanare. Det handlar om populism i samband med valen i Peru och i Sydafrika.

”Vi mördade färre.” Dessa tre ord har väckt enorm debatt i hela Latinamerika. De uttalades i veckan av Jorge Trelles, en politisk strateg som under nittiotalet arbetade för diktatorn Alberto Fujimori i Peru.

På söndag går Fujimoris dotter Keiko till val i landet och en kommentator menar att Trelles uttalande visar hur Fujimoris anhängare betraktar respekten för människoliv – ”som en fråga om statistik”.

I OBS reflekterar Magnus Linton över detta ödesval som många fruktar ska leda till diktaturens återkomst.  

Men i den våg av oro för Peru som nu drar fram bland södra Amerikas demokrater finns förstås ett faktum ingen kan blunda för; en majoritet av peruanerna tycks vilja ha klanen Fujimori tillbaka till makten. Hur, med tanke på vad som skett, är det möjligt?

I OBS analyserar också Tor Billgren vilken roll populismen spelade inför kommunalvalet i Sydafrika, som ägde rum för ett par veckor sedan.

Populism finns på många håll på den sydafrikanska politiska kartan, men mest påtaglig just nu är populismen från regeringspartiet ANC – och den är nog nödvändig för att hålla ihop det enorma partiet och jämka samman dess egentligen oförenliga delar.

OBS återvänder idag till järnvägsstationen Bahnhofs Zoo i Berlin och en ny film om prostitution kring stationen. Dessutom tar OBS idag upp hur korruption kan bekämpas genom att företag tänker långsiktigt.

I Rosa von Praunheims film möter vi unga tyska män som flytt från sina familjer, och unga män från öst som flytt från ekonomisk misär. Margareta Flygt ser en film som vill skildra de prostituerade utan att romantisera eller döma.

Claes Sandgren reflekterar över korruptionen i världen, och hur den kan bekämpas. De enorma pengaflöden som korruptionen genererar, rör sig över gränserna. Att bekämpa korruption handlar om att våga välja bort kortsiktiga vinster och istället tänka långsiktigt.

Men: är det inte naivt att tro att det är möjligt att göra affärer varstans utan att muta sig fram? Jo i många länder är det så, till exempel i Kongo och kanske Ryssland. Men så får väl företag då avstå från dessa affärer. Ett så renhårigt agerande kan löna sig på sikt.

Tema: Populismen - demokratins utmanare. När den digitala revolutionen gjorde det möjligt för fler att göra sina röster hörda, var det många som såg en helt ny slags journalistik framför sig. I ett samtal med den kanadensiska radiojournalisten Ira Basen resonerar OBS idag kring medborgarjournalistik.

Med de så kallade Facebookrevolutionerna i Nordafrika har många återigen varit euforiska över de nya möjligheterna. Men vilka röster är det egentligen som hörs i det nya medielandskapet? Och vilka konsekvenser får den så kallade medborgarjournalistiken för politiken, journalistiken och samhället? Kulturvetaren Joachim Sundell intervjuar Ira Basen.

Ira Basen talar om varumärkesjournalistik som en konsekvens av den nya tekniken. Om när de numera allmänna medieredskapen används av politiska partier, företag och organisationer som marknadsföring.

Nittonhundratalstänkaren Hannah Arendt har mycket att lära oss idag. Det hävdar sociologen Göran Adamson i OBS serie "Guru då - död idag". OBS uppmärksammar idag även en ny amerikansk bok, som hävdar att det finns en rad själviska argument, för att skaffa barn.

Det finns problem med idén om mänskliga rättigheter. Naturen är inte god, och det finns inga naturgivna rättigheter. Det som gör att vårt samhälle fungerar är istället just att det är konstruerat, tillverkat, och inte har något med naturen att göra. Detta var en av de många idéer som Hannah Arendt odlade i sin politiska filosofi, idéer som har relevans idag, enligt Göran Adamson.

För oss idag, i en värld översköljd av ytlig entusiasm där allting är möjligt, ställer Hannah Arendt frågan: För vem har spjällen öppnats under nyliberalismen? Medborgaren eller de transnationella företagen? I Sverige reduceras vår frihet ofta till att instämma i vad media och vad politiken säger. Men friheten, påpekar Arendt, är alltid att säga något annat.

Ekonomiprofessorn Bryan Caplan anser att vi inte ska oroa oss så mycket för hur vi uppfostrar våra barn, eftersom forskningen visar att de ändå väljer sin egen väg, hur gärna föräldrarna än vill försöka påverka dem. Robert Stasinski har läst hans nya bok.

Dagens radioessä i OBS handlar om narcissism. Lever vi i en narcissistisk kultur och påverkar det hur vi ser på oss själva och det samhälle vi lever i?

Författaren Pernilla Glaser reflekterar över vad det innebär att leva i en narcissistisk kultur, där alla vill ha omedelbar tillfredsställelse, och där det är upp till var och en att lösa sina problem, och genomföra sina drömmar.

I den narcissistiska kulturen verkar bekräftelse ofta vara en metod för positionering inom grupperingar och kluster av makt. Så vad händer om vi täcker över speglarna?  Vilka kulturella uppgörelser kan uppstå, om vi byter valuta för hur vi synliggör varandra?

En ny form av islamsk populism växer fram, både i Asien och i Nordafrika. Det menar Vedi Hadiz som är populistforskare, verksam vid Merdoch University i Australien. I dagens OBS berättar han för Pernilla Ståhl om en islamsk populism som går över klassgränserna, som bejakar marknadsekonomin, och som drar en tydlig gräns mellan hårt arbetande, rättskaffens muslimer, och en dekadent elit.

 

Vi hör också Catarina Kinnvall, om hur en religiös populism under lång tid genomsyrat regeringarna i Pakistan, oavsett om regeringarna varit militära eller civila.

Att resa genom Afrika är att resa genom olika matkulturer - inte bara geografiskt, utan också historiskt. OBS fortsätter serien Från kap till kap, där Görrel Espelund rapporterar från sin resa genom den afrikanska kontinenten. Till sin egen lättnad lämnar hon nu majsgrötsbältet och kommer in i Etiopien, där kryddorna spelar en betydligt mer framträdande roll än i södra och östra Afrika. Och det ger henne anledning att reflektera över hur afrikansk matkultur skiljer sig åt från plats till plats.

Demokratin behöver fler populister

OBS fortsätter också serien om populismen som demokratins utmanare. Dan Jönsson återvänder till två viktiga böcker om populism som skrevs 2005, och drar slutsatsen att populismen är – och måste vara – tummen i demokratins öga.

Guru då - död idag? OBS återvänder till de största nittonhundratalstänkarna, för att pröva hur väl deras idéer står sig idag. Hannah Arendts begrepp den banala ondskan har blivit allmängods: idén att förintelselägren i Tysklands drev av lojala byråkrater som bara gjorde det andra bestämde. I OBS läser Kenneth Hermele en ny bok av förintelseforskaren Deborah Lipstadt, som hävdar att begreppet är missvisande.

Dramatikern Jon Fosse återupprättad med ny uppsättning i London

Just nu gestaltas livet och döden i Jon Fosses dramatik på scener i London och Paris. I England har den framgångsrike Fosse tidigare blivit utskälld av kritikerna. Men Patrice Chéreaus Londonuppsättning av ”I am the wind” har ändrat på det. Theresa Benér har sett förställningen:

Frankrikes 11 september. Så har en fransk kommentator kallat gripandet av Dominique Strauss Kahn, som till häromdagen var chef för den internationella valutafonden, men som nu avgått, anklagad för sexövergrepp på en hotellstäderska i New York. I dagens Obs hör vi kritik mot hur franska journalister förhåller sig till den politiska maktelit de ska bevaka. I Obs också om det kinesiska firandet av att det nu är 90 år sedan det kinesiska kommunistpartiet bildades.

Gripandet av Dominique Strauss Kahn har skakat om och orsakat en stor debatt i Frankrike där det finns en utbredd symbios mellan den politiska och journalistiska eliten. Theresa Benér berättar om den franska debatten:

Men det som drabbar alla franska politiker av denna senaste skandal, är att man inte längre vet vilka andra hemligheter som journalisteliten i Paris sitter och trycker på. Hur är det med den sittande regeringen? Ska vi först få reda på deras mörka sidor om kanske 20 år?

Det är nu 90 år sedan det kinesiska kommunistpartiet bildades. Det har utlöst ett firande med till exempel gamla, kommunistiska kampsånger, vilket har utlöst en debatt i Kina om vad ”röd kultur” egentligen är, rapporterar Jan Olof Nilsson:

Varför utvecklades den europeiska civilisationen så snabbt, från slutet av 1700-talet och framåt? När Jan Norming häromveckan hörde Johan Norbergs radioessä om det ämnet i OBS, kom han att tänka på en bok han läste för länge sen: Marvin Harris Kannibaler och kungar. Det enda Jan Norming mindes från läsningen var att Europas utveckling hade något med regnet att göra. När han nu plockar fram boken igen, visar den sig innehålla en mörkare historia än han kom ihåg.

Det var bara regnet jag mindes, Harris tes om att det som hände inte kunde hända någon annanstans än i Europa och att det berodde på regnet. Allt annat hade jag glömt. Nu har jag läst boken igen. Det fanns en mörkare historia