Gabriella Håkansson har läst Ian McEwans nya roman Solar. För första gången försöker McEwan skriva en komedi. Ämnet är klimatkrisen och kritikerna har varit svala i sina omdömen. Henrik Nilsson skriver resebrev från Rumänien. Åren efter diktaturens fall fick den rumänska poesin en undanskymd plats. Men nu träder en ny generation poeter fram som skildrar samhället genom att betrakta sina egna vardagliga liv.

Gabriella Håkansson har läst Ian McEwans nya roman Solar. För första gången försöker den uppburne författaren skriva en komedi. Ämnet är klimatkrisen och de engelska kritikerna har varit svala i sina omdömen. Gabriella Håkansson menar att boken är väldigt välskriven och beklagar att den inte lett till den debatt författaren har avsett. ”Kanske kan man säga att det är genrens förbannelse: det är ingen som tar den på allvar.”

Henrik Nilsson skriver sitt första av två resebrev från Rumänien. Under åren som följde efter diktaturens fall, fick den rumänska poesin en undanskymd plats. Men sedan millennieskiftet har en ny generation poeter trätt fram som skildrar samhället genom att betrakta sina egna, vardagliga liv. Henrik Nilsson går på poesiuppläsning i Bukarest och reflekterar kring rumänsk poesi och vad den säger om det rumänska samhället.

Litteratur: Ian McEwan: Solar (Jonathan Cape, 2010)

Mihai Eminescu "Över höjderna" (Symposion, 1989). Övers. Jon Milos. Tidskrifter: Pequod nr 47, 2010 (poesi av Ruxandra Novac) Komma nr 3, 2009 (ny rumänsk poesi) Lyrikvännen nr 5, 2008 (poesi av Elena Vladareanu)

Lotta Hedström (MP) menar att kunskaperna om kärnkraft är små i dag och hon beklagar att det inte varit så mycket debatt kring kärnkraft inför det kommande riksdagsbeslutet om att avskaffa nybyggnationsförbudet mot kärnkraftverk. Kärnkraftens klimatmässiga fördelar är inte så stora som det påstås, säger hon, och riskerna är lika stora i dag som för 30 år sedan, menar hon. Nina Larsson (FP) hävdar att kunskapen om kärnkraft är större än någonsin och att kärnkraften är nödvändig, både för klimatets skull och för arbetsmarknaden.

Lotta Hedström (MP) menar att kunskaperna om kärnkraft är små i dag och hon beklagar att det inte varit så mycket debatt kring kärnkraft inför det kommande riksdagsbeslutet om att avskaffa nybyggnationsförbudet mot kärnkraftverk. Kärnkraftens klimatmässiga fördelar är inte så stora som det påstås, säger hon, och riskerna är lika stora i dag som för 30 år sedan, menar hon.

Nina Larsson (FP) hävdar att kunskapen om kärnkraft är större än någonsin och att kärnkraften är nödvändig, både för klimatets skull och för arbetsmarknaden. Vi måste ha en stabil och säker tillgång på el till konkurrenskraftiga priser, framhäver hon.

Länk: Följ debatten som börjar kl 10.00 på Riksdagens webb-TV

Dan Jönsson om robotar i krigets tjänst. Förarlösa attackflygplan har blivit ett juridiskt problem. För vem ska ställas till svars när robotar dödar oskyldiga av misstag? Margerata Flygt kommenterar Facebooks senaste nyhet: att företag får möjligheten att lägga in en "gilla-knapp" på sina hemsidor, som kopplas till Facebookanvändarens profil. Johan Tollgerdt rapporterar om den debatt som blossat upp i Frankrike efter TV-programmet Les Infiltrés korståg mot pedofiler.

Förarlösa attackflygplan, så kallade ”drönare”, har blivit ett juridiskt problem. För vem ska ställas till svars när robotar dödar oskyldiga av misstag? Med robotar på slagfälten utövas krig mer och mer som ett fjärrstyrt datorspel. Dan Jönsson berättar mer om robotar i krigets tjänst.

Margerata Flygt kommenterar Facebooks senaste nyhet: att företag får möjligheten att lägga in en ”gilla-knapp” på sina hemsidor, som kopplas till Facebookanvändarens profil. Hur vi använder gilla-knappen kommer att styra vart reklampengarna går, säger Flygt. Internet är allas och det ger oss chansen att axla ett demokratiskt ansvar.

Johan Tollgerdt rapporterar om den debatt som blossat upp i Frankrike, efter TV-programmet Les Infiltrés korståg mot pedofiler. Först lät de sina journalister söka upp förövare genom att själva utge sig för att vara pedofiler, därefter intervjuade de förövarna mot löftet att hemlighålla deras identiteter – bara för att sedan gå till polisen och anmäla pedofilernas brott.

Länk: Världens första bröllop förrättat av en robot i Japan den 16 maj

Författaren Arthur Koestler levde ett oerhört händelserikt liv och var en centralfigur bland europeiska intellektuella under 40- och 50-talen. Hela programmet handlar om författaren Arthur Koestler (1905-1983)Introduktion där David Andersson, författare till boken Timmarna vid fönstret - en essä om Arthur Koestler, berättar om Koestler som en nittonhundratalets man. Gabriella Håkansson om en nyutkommen biografi över Koestler som har alla förutsättningar att bli ett standardverk i ämnet: Michael Scammels The Literary and Political Oddyssey of a Twentieth-Century Sceptic. Sten Lundström läser två utdrag ur Koestlers böcker: inledningen till självbiografin Den osynliga skriften, samt ett stycke ur essän Om att inte tro på grymheter i Yogin och kommissarien.

Arthur Koestler levde ett oerhört händelserikt liv och var en centralfigur bland europeiska intellektuella under 40- och 50-talen. Under de senaste decennierna har det inte hörts så mycket om honom i europeisk idédebatt men kanske kan det bli ändring på det nu. En ny biografi över Koestlers liv och verk har alla förutsättningar att bli ett standardverk i ämnet.

David Andersson, författare till boken Timmarna vid fönstret – en essä om Arthur Koestler berättar om Koestler som en nittonhundratalets man. Sten Lundström läser två inledningen till självbiografin Den osynliga skriften, samt ett stycke ur essän Om att inte tro på grymheter i Yogin och kommissarien.

Gabriella Håkansson har läst Michael Scammells nyutkomna biografi om Arthur Koestler: The Literary and Political Oddyssey of a Twentieth-Century Skeptic.

Håkanssons Koestler-boktips:

Litteratur: David Andersson: Timmarna vid fönstret. En essä om Arthur Koestler (Atlantis, 2006) Michael Scammel: The Literary and Political Oddyssey of a Twentieth-Century Skeptic (Random House, 2009) David Cesarani: The Homeless Mind (Free Press, 1999)

Lawen Mohtadi om Anthony Julius bok Trials of the Diaspora, som handlar om antisemitismen I Storbritannien. Fredrik Pålsson sammanfattar en artikel av den amerikanske statsvetaren Peter Beinart i New York Review of Books. Beinart kritiserar amerikanska, judiska organisationer som ADL (The Anti-Defamation League) för att bara försvara liberala värderingar på hemmaplan, medan de inte kritiserar ultrakonservativa krafter i Israel. Pernilla Ouis om John L Espositos bok The future of Islam.

En intensiv debatt om Israel och Palestina konflikten härjar just nu över världen, efter den israeliska attacken mot Ship to Gazas hjälpsändningar i förra veckan. När det gäller kritik av Israel står alltid antisemitismen och lurar i vassen. Många debattörer klumpar i sin kritik av Israel ihop israeliska kommandosoldater med judar i största allmänhet och håller samtliga ansvariga för staten Israels övergrepp. Samtidigt är ultrakonservativa israeler inte sena att beskylla de som kritiserar Israels agerande för just antisemitism.

Anthony Julius har inte bara gjort sig känd som prinsessan Dianas advokat i skilsmässoförhandlingarna med prins Charles, utan också som en engagerad akademiker i kampen mot europeisk antisemitism. Lawen Mohtadi har läst hans nya bok Trials of the Diaspora.

John L Esposito, amerikansk islamolog vid Georgetown University som ägnat hela sitt liv åt att försöka förklara islam för västvärlden. I sin nya bok The Future of Islam skiljer han mellan situationen för muslimer i Europa – där de är procentuellt fler, lågutbildade, dåligt integrerade och utsatt för ett islamofobiskt tryck – och ett USA där muslimerna är mer välintegrerade och inte betraktas som ett specifikt problem. Pernilla Ouis menar dock att Esposito inte problematiserar tillräckligt mycket i sitt porträtt av muslimerna i väst.

Litteratur och länkar: Anthony Julius: Trials of the Diaspora (Oxford University Press, 2010) John L Esposito: The Future of Islam (Oxford University Press, 2010) Peter Beinart i New York Review of Books, Juni 10, 2010: The Failure of the American Jewish Establishment

Mia Gröndahl rapporterar om hur två av de mest kända företrädarna för den israeliska fredsrörelsen, författarna Amos Oz och David Grossman, har reagerat på Israels attack mot hjälpsändningarna från Ship to Gaza. Inga Brandell om hur den israeliska attacken påverkar relationen mellan Israel och Turkiet, som hittills varit Israels närmast allierade i den muslimska världen. Brandell menar att det som bundit Turkiet och Israel samman är deras nationalism.

Mia Gröndahl rapporterar om hur två av de mest kända företrädarna för den israeliska fredsrörelsen har reagerat på Israels attack mot hjälpsändningarna från Ship to Gaza: författarna Amos Oz och David Grossman. Blockaden mot Gaza bygger på det felaktiga antagandet att Hamas kan besegras med vapenmakt, menar Amos Oz. ”Men Hamas är inte bara en terroristorganisation”, skriver Oz. ”Hamas är en idé. En desperat och fanatisk idé som har sin grogrund i många palestiniers förtvivlan och frustration.”

Inga Brandell om hur den israeliska attacken påverkar relationen mellan Israel och Turkiet, som hittills varit Israels närmast allierade i den muslimska världen. Brandell menar att det som bundit Turkiet och Israel samman är deras nationalism: men nationalismen duger inte för att etablera bra relationer mellan folk och stater i området. ”Problemet är att den politiska ordningen – nationalstaten som vi vant oss vid som den bästa lösningen – i det här området  i stället ställer till en rad konflikter”, säger Brandell.

På årsdagen av massakern på Himmelska Fridens Torg frågar vi oss vad som krävs för att politiska protester ska ha effekt i auktoritära stater. Statsvetaren Maria Heimer menar att inramningen av de krav demonstranterna ställer kan ha avgörande betydelse. Tema migration: Jesper Huor om de pasthunska nomaderna i Afghanistan - Kuchi. Huor menar att i Afghanistan finns hederskulturens rötter i nomadismen, men de får inte fäste förrän nomaden blir bonde. Förra våren gjorde ljudkonstnären Jason Cady ljudkonstverket Chorus of Refuge, baserat på intervjuer som Kara Oehler och Ann Heppermann gjort med flyktingar från länder runt om i världen. Ljudkonstverket är ett körverk där intervjuerna processats till stämmor. Lyssna på ett utdrag i detta programmet.

I dag är det den fjärde juni, vilket innebär att det är årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. Vi frågar oss vad som krävs för att politiska protester ska ha effekt i auktoritära stater. Statsvetaren Maria Heimer menar att inramningen av de krav demonstranterna ställer, så kallad ”framing”, kan ha avgörande betydelse. Många lyckade protestaktioner bygger på att demonstranterna kräver att en repressiv stat ska leva upp till sina egna löften och sin egen retorik.

Följ med Jesper Huor till Kuchiland i Afghanistan. Kuchi kallas de pashtunska nomaderna och Kuchi är en nyckel till att förstå afghansk hederskultur. Boskapen kan stjälas över en natt, därför måste nomaden vara aggressiv. I avskräckande syfte måste han göra det klart att han kommer att hämnas minsta kränkning. En mans rykte är allt. Detta är hederskultur. Men nomadkvinnorna har en ändå en ganska stark ställning. Ett folk som ständigt vandrar kan inte spärra in sina kvinnor eller gömma dem i heltäckande tyg. Repris från 19 mars.

Förra våren gjorde ljudkonstnären Jason Cady ljudkonstverket ”Chorus of Refuge”, baserat på intervjuer som Kara Oehler och Ann Heppermann gjort med flyktingar från länder runt om i världen. Ljudkonstverket är ett körverk där intervjuerna processats till stämmor. Obs sänder ett utdrag ur verket som under våren 2009 visades på ett liveevent av den Chicagobaserade radioorganisationen Third Coast Festival, som också producerar radioprogrammet Re:Sound där man kan höra mer om verket och hur det kommit till.

Länkar: Re:Sound #108 och intervju med Jason Cady Konstnärernas egen hemsida, där du kan höra hela ”Chorus of Refuge”

Repris från den 18 mars. Tema migration. Pernilla Ståhl intervjuar Maria Lantz om urbaniseringen. Per J Andersson om antimoderniseringsivrarna i Indien. Magnus Linton kort om att flykten till städerna är ett uttryck för en progressiv hedonism som kan ses som en sociokulturell desertering; en massiv vägran att bära uniformer som hämmar det mänskliga registret.

Den som flyttar till en stad, den som flyttar överhuvudtaget, är en aktiv människa, en människa med ambitioner och drömmar.                                                       – Maria Lantz

När dagens urbanitetsforskare tittar på vart folkrörelserna går finns det en engelsk term för det: människor dras till Places of Ambition. Det säger Maria Lantz, forskare vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och specialiserad på urbanisering, i en intervju med Pernilla Ståhl. Den största urbaniseringstakten just nu i världen finns i Asien och i Afrika. I Kina sker nu väldiga befolkningsförflyttningar från landsbygd till stad, liksom i Afrika, säger Maria Lantz och tar Malawis huvudstad Lilongwe som exempel.

Människor dras till städer. Städerna växer. Men i städerna finns också motståndare mot den här utvecklingen. Per J Andersson berättar om om antimoderniseringsivrarna i Indien, som på olika sätt försöker stoppa inflyttningen till megastaden Bombay.

Debatten mellan moderniseringsförespråkare och motståndare i Latinamerikas metropoler är något som Magnus Linton återvänt till i sina inslag för Obs, och det är en debatt som inte bara handlar om ekonomi och estetik, utan också om värderingar. Magnus Linton om Latinamerikas megastäder:

Detta Obs sändes ursprungligen 18 mars 2010.

Repris från den 17 mars. Tema migration. Pernilla Ståhl intervjuar Barry Chiswick, professor i nationalekonomi vid University of Illinois, Chicago. Han tror att i framtiden kommer välutbildade människor att verka på en arbetsmarknad som blir alltmer global. Samtidigt kommer barriärerna att bli allt högre mot fattiga och outbildade migranter. Magnus Linton om att i år kommer det för första gången att finnas fler latinamerikaner än afroamerikaner i USA.

United States takes in over a million legal immigrants per year. About a quarter of them are from Mexico.                                                     – Barry Chiswick

Majoriteten av världens migranter flyttar för att få det bättre ekonomiskt, säger Barry Chiswick, en av världens mest framstående forskare vad gäller invandrares ekonomiska integration, i Pernilla Ståhls intervju. Chiswick tror att i framtiden kommer välutbildade människor att verka på en global arbetsmarknad, samtidigt som barriärerna blir allt högre mot fattiga och outbildade migranter.

Den mexikanska gränsen mot USA är den gräns i världen där inkomstskillnaderna är som störst och USA genomgår nu en genomgripande befolkningsförändring; i år kommer för första gången landets latinamerikanska befolkning att vara större än den afroamerikanska. Magnus Linton berättar om vad detta betyder för amerikanerna, för den katolska kyrkan, där sjuttio procent av medlemmarna numera har latinamerikanskt ursprung, och för latinamerikanerna, som numera räknar Los Angeles som en av sina största städer.

Detta Obs sändes ursprungligen den 17 mars 2010.

Repris från 16 mars. Tema migration. Dan Jönsson om gästarbetarnas situation i Dubai. Under de senaste årens enorma byggprojekt har hundratusentals gästarbetare flyttat till Dubai. Nu drabbas de hårt av den finansiella krisen. Anders Ydstedt om hur EU ska införa extrateritoriell beskattning på medborgare, det vill säga även beskatta de som lämnat EU. Det här begränsar människors möjlighet att lämna ett land bakom sig - att göra exit, vilket Ydstedt menar är en kontraproduktiv politik.

Under de senaste årens enorma byggprojekt har hundratusentals gästarbetare flyttat till Dubai. Flera av dem för att anlägga The World; luxuösa hus på ett konstgjort ösystem designat som en världskarta. Efter att finanskrisen slog till har det enorma byggprojektet, och flera andra, skjutits upp. Nu drabbas gästarbetarna hårt av den finansiella krisen. Dan Jönsson utforskar deras situation:

Extraterritoriell beskattning Ska medborgarskapet höra samman med landet där du är född, eller landet där du bor? Ska nationen skiljas ut från staten? Det är ideologiska frågor. Anders Ydstedt konstaterar att det inte bara är nationalstaten utan också EU som sådant, som försöker hålla kvar sina medborgare: en utveckling som han menar EU förlorar på.

Länkar: Sand Castles av Andrew Lee Butters (TIME, 2009)

Detta Obs sändes ursprungligen 16 mars 2010.