Ingmarie Froman om den lag som antogs i Frankrike förra året, mot illegal fildelning. Lagen ska övervakas av myndigheten Hadopi som ska kunna stänga av den som olagligt laddar ner upphovsskyddade verk, från nätet. Tema: Global populärkultur. Inga Brandell om hur globaliseringen sprider ord och begrepp över världen. Leder globaliseringen till utsuddning av skillnader mellan länder och folk? Eller är det tvärtom så att skillnader och motsättningar mellan kulturer består?

Ord som terrorism, konspiration, minoritet, kommission, styrelse och governance har alla översatts, omvandlats och hamnat i nya sammanhang. Leder globaliseringen till utsuddning av skillnader mellan länder och folk? Eller är det tvärtom, så att skillnader och motsättningar mellan kulturer består? Inga Brandell berättar om hur globaliseringen sprider ord och begrepp över världen, och vad som till exempel hände när Internationella valutafondens begrepp Good Governance år 1997 skulle börja användas i Thailand.

Frankrike är ett av de länder som har gått längst när det gäller lagstiftning mot illegal fildelning – den som olagligt laddar ner upphovsskyddade verk kan efter två varningar stängas av från nätet. Lagen kallas Hadopi efter den myndighet som ska övervaka nerladdningen. Men också i Frankrike har lagen blivit mycket omdiskuterad och Hadopimyndigheten, som enligt planen skulle ha börjat skicka ut varningar i april, har nu meddelat att man kan börja arbeta tidigast i slutet av juni. Ingmarie Froman vet mer.

Litteratur: Carol Gluck & Anna Lowenhaupt Tsing (red.): Words in Motion. Toward a Global Lexicon (Duke University Press, 2009)

Tema: Fyra manga och en cocacola. Per J Andersson om hur filmer från Bollywood sprids över stora delar av världen. Under lång tid har Bollywood tjänstgjort som drömfabrik i länderna i Afrika och Mellanöstern. Bland annat har Bollywood haft stor betydelse för utvecklingen av filmindustrin i Västafrika; i dag är filmindustrin i Nigeria och deras Nollywood kontinentens största. Azar Mahloujian om den iranske författaren Javad Mahzadahs roman Khandah ra az man bigir, en roman som nominerats till litterära priser i Iran men förbjudits av regimen.

Filmindustrin i Nigeria är Afrikas största. Den inbringar mycket pengar, växer stadigt och i flera afrikanska länder ser man mer film från Nigeria, än från Hollywood. Men så var det inte heller amerikanska influenser som lade grunden för den afrikanska filmproduktionen – utan influenser från Indien. Under lång tid har Bombays Bollywood tjänstgjort som drömfabrik för Afrika och Mellanöstern. Bollywood har haft stor betydelse för utvecklingen av filmindustrin i Västafrika, och i dag är filmindustrin i Nigeria – Nollywood – kontinentens största. Per J Andersson berättar om hur filmer från Bollywood sprids över stora delar av världen.

Azar Mahloujian har läst den iranske författaren Javad Mahzadahs roman Khandah ra az man bigir, ″Ta skrattet ifrån mig″. Romanen har nominerats till litterära priser i Iran men har förbjudits och konfiskerats av regimen. Boken utspelar sig i 80-talets Iran när kriget med Irak pågår. Den 13-åriga pojken Amir bor i den lilla staden Karaj utanför Teheran, och hans liv ändras när den jämnåriga kurdiska pojken Ali flyttar in i grannskapet med sin tioåriga syster Atiye, som blivit skjuten på öppen gata och nu sitter i rullstol.

Litteratur: Javad Mahzadah: Khandah ra az man bigir (Hila, 2009)

: Repris från den 16 maj 2007. Leoparden är en av efterkrigstidens stora, italienska romaner som också är känd från den filmatisering som gjordes på sextiotalet, med Burt Lancaster i huvudrollen. Tomas Lappalainen har läst om romanen. Jesper Mejling om konflikten mellan nord och syd i Italien. Och slutligen Martin Olin om Luchino Viscontis filmatisering av Leoparden.

Denna vecka är det 150 år sedan nationalisten och frihetskämpen Giuseppe Garibaldi landsteg på Sicilien. Hans syfte var att stödja den revolt som pågick där och att skapa ett enat Italien. Med anledning av det återutsänder Obs ett temaprogram om Giuseppi Tomasi di Lampedusas roman Il Gattopardo – svensk titel: Leoparden. En roman om Siciliens oförmåga att träda in i det moderna Italien, och som än i dag citeras när förhållandet mellan Nord- och Syditalien diskuteras. Tomas Lappalainen, författare som skrivit ett flertal böcker om Syditalien, har läst romanen.

I Leoparden finns en bifigur som intresserar Obs medarbetare Jesper Meijling, som här ger sig in i konflikten mellan nord och syd i Italien.

Leoparden är inte bara en av efterkrigstidens stora, italienska romaner. Den är också känd från den filmatisering som gjordes på sextiotalet, med Burt Lancaster i huvudrollen. Martin Olin har sett Luchino Viscontis filmatisering av boken.

Programmet är en repris från den 16 maj 2007 

Leoparden som bok och film: Giuseppe Tomasi di Lampedusa: Leoparden [Ny utg.] (Bonnier, 1992) Il Gattopardo av Luchino Visconti (20th Century Fox, 1963)

Margareta Flygt har varit i München och letat böcker. I en bokaffär fick hon syn på en märklig bok som börjar från båda hållen; Die Leinwand. Den har två historier, med varsin början och varsitt perspektiv och handlar om två män som söker sina minnen, om förträngning, glömska och tysk-judisk identitet. I mitten av boken möter de båda historierna varandra och konfrontationen är ett faktum. Här slutar allmän väg i Kina. Håller Facebook på att förändra vår moral? Vår idé om hur stort ett privat rum kan vara? Eller håller hela intimsfären på att upplösas? När det gäller Kina sägs det ofta att man har en annan syn på det privata. Men vad innebär deras syn och hur förändras den av den digitala teknologin? Jan Olof Nilsson reder ut gränsen.

Margareta Flygt har varit i München och letat böcker. I en bokaffär på Fürstenstraße fick hon syn på en märklig bok, en som bok börjar från båda hållen – en bok med två framsidor. Den heter Die Leinwand och visar sig bära på två historier, med varsin början och varsitt perspektiv. Den handlar om två män som söker sina minnen, om förträngning, glömska och tysk-judisk identitet. Kan man överhuvudtaget lita på sin egen historia och vad gör historieskrivning med oss? I mitten av boken möter de båda historierna varandra och konfrontationen är ett faktum.

Här slutar allmän väg i Kina På ett ögonblick går det att dela allt med alla, det vet vi. Facebooks grundare Mark Zuckerberg har sagt att det bara handlar bara om att de sociala normerna ska komma ifatt teknologin, men vad betyder det att de sociala normerna ska komma ifatt de här möjligheterna? Håller vår moral på att förändras? Vår idé om hur stort ett privat rum kan vara? Eller håller hela intimsfären på att upplösas? När det gäller Kina sägs det ofta att ”man har en annan syn på det privata”. Men vad innebär deras syn och hur förändras den av den digitala teknologin? Obs medarbetare Jan Olof Nilsson reder ut gränsen.

Litteratur och länkar: Benjamin Stein: Die Leinwand (C. H. Beck, 2010) Benjamin Steins blogg om Die Leinwand

Ingmarie Froman om Rachid Boucharebs film Hors-la-loi. Både den franska presidentadministrationen och försvarsdepartementet har försökt stoppa filmen, som skildrar startpunkten för det algeriska upproret mot fransmännen: massakern i staden Sétif den 8 maj 1945. Tema: Här slutar allmän väg. Inga Brandell om Egypten, där det under senare år publicerats många populära böcker baserade på bloggar. Betyder det att privatlivet inte längre existerar i Egypten? Nej, menar Brandell, inget är radikalt annorlunda i hur författare idag väljer vad de ska offentliggöra.

I morgon börjar Cannesfestivalen. En av filmerna som tävlar om Guldpalmen är Rachid Boucharebs kontroversiella Hors-la-loi. Filmen skildrar startpunkten för det algeriska upproret mot fransmännen: massakern i staden Sétif den 8 maj 1945. Ingmarie Froman berättar mer om filmen som både franska presidentadministrationen och försvarsdepartementet har försökt stoppa.

Vad händer med privatlivet i en värld där vi tillbringar allt mer tid på internet? I Egypten har det under senare år publicerats många populära böcker baserade på bloggar. Författarna använder material ur sina privatliv för att skildra konflikter, men betyder det att privatlivet inte längre existerar i Egypten? Nej, menar Inga Brandell som fortsätter Obs serie ″Här slutar allmän väg″, inget är radikalt annorlunda i hur författare i dag väljer vad de ska offentliggöra. Däremot ser hon en viktig skillnad för privatlivets förändring i Facebook-eran: att vi inte längre kan skydda våra privata nätverk, och att det därmed blivit offentligt vilka vänner och kontakter vi har.

Länkar: Artikeln om filmen Hors-la-loi i Le Monde den 5 maj 2010

I Lund pågår scenkonstfestivalen för barn och unga - Bibu - för fullt. Vartannat år visar man där ett urval av de bästa svenska uppsättningarna. Med anledning av det återutsänder Obs i dag en radioessä från 2007 som utgår från en av de föreställningar som valdes ut till biennalen förra gången. Det är Obs programledare Fredrik Pålsson som gjort essän och som cirklar kring frågan vad omsorg egentligen är.

I Lund pågår scenkonstfestivalen för barn och unga – Bibu – för fullt. Vartannat år visar man där ett urval av de bästa svenska uppsättningarna. Med anledning av det återutsänder Obs i dag en radioessä från 2007 som utgår från en av de föreställningar som valdes ut till biennalen förra gången. Det är Obs programledare Fredrik Pålsson som gjort essän och som cirklar kring frågan vad omsorg egentligen är.

Musik, barnopera och litteratur: • Jan Garbarek & The Hilliard Ensemble: Officium (ECM, 1994) • Tre farbröder som inte ville dö, Helsingborgs Stadsteater 2007. (Manus: Suzanne Van Lohuizen, musik: Guus Ponsionen, regi: Göran Stangertz, medverkande: Dan Kandell, Lars Wiik, Bo G Andersson. • Lars H Gustafsson: Barnapappa (Norstedt, 1991) • Gunilla Halldén (red): Den moderna barndomen och barns vardagsliv (Carlsson, 2007) • Joan Didion: ”Slouching Towards Betlehem”, We Tell Ourselves Stories in Order to Live (Alfred A. Knopf, 2006)

Håller privatlivet på att dö ut? Facebooks grundare Mark Zuckerberg har sagt att Facebook alltid försökt tänja på gränserna när det gäller privatlivet; att de försöker få folk att bli bekväma med sådant som de ännu inte är bekväma med, och att det handlar om att de sociala normerna ska komma i fatt teknologin. Obs fortsätter i dag sin serie Här slutar allmän väg. Margareta Flygt och Pernilla Ståhl intervjuar Nils Zurawski, sociolog vid Hamburgs universitet, och som leder forskningsnätverket Surveillence Studies och är en ledande forskare inom integritetsfrågor. 

Referenser och länkar: Artikel om Mark Zuckerberg ur New York Times Magazine, av Clive Thompson TechNewsWorld om Mark Zuckerbergs uttalanden i januari 2010 Forskningsnätverket Surveillance & Society

Levnadstecknare kallas de - människor som skriver om andra människors liv. Som om det gick att rita av ett liv, streck för streck, och sedan säga: det var så här det såg ut. Svårt när det gäller vem som helst, kanske omöjligt när det gäller en man som Bruce Chatwin, den brittiske författaren och journalisten som gjorde resandet till en livsstil. Många har försökt nagla fast honom och det är svårt. Inte bara för att han alltid var på väg, utan också för att han hade en förmåga att anpassa sig efter situationen och presentera sig som den han just då behövde vara. Men i ett bibliotek i Oxford finns 41 lådor med hans anteckningsböcker som nu ska bli offentliga och som Jan Norming mycket gärna skulle vilja läsa.

Biografier om Bruce Chatwin: Susannah Clapp: With Chatwin (Jonathan Cape, 1997) Nicholas Shakespeare: Bruce Chatwin (The Harvill Press)

Böcker av Bruce Chatwin: In Patagonia (Jonathan Cape, 1977) The Viceroy of Ouidah (Jonathan Cape, 1980) On the Black Hill (Jonathan Cape 1983) The Songlines (Jonathan Cape 1987) Utz (Jonathan Cape, 1988) What Am I Doing Here (Jonathan Cape, 1989) På svenska: I Patagonien [översättning av Sven Christer Swahn] (Hamrelius & Stenvall, 1981) Djävulen är vit [översättning av Olof Hoffsten] (Bromberg, 1984) De oskiljaktiga [översättning av Magnus K:son Lindberg] (Bromberg, 1983) Kaspar Utz [översättning av Jan Wahlén] (Brombergs, 1989) Vad gör jag här? [översättning av Jan Wahlén] (Bromberg, 1991) Drömspår [översättning av Olof Hoffsten] (Bromberg, 1988)

Producent: Lena Birgersdotter [email protected]

Tema masskultur 1. Görrel Espelund om masskultur i Sydafrika, där medelklassen ser samma filmer och läser samma deckare som man gör i USA och Europa. Men när det gäller TV-serier föredrar sydafrikanerna inhemskt producerade program som såpan Generations som visas i många länder i Södra Afrika. Björn Kumm ger en historisk tillbakablick på Paraguay som under lång tid plågats av diktatur och ekonomisk korruption. I en ny bok utvärderar den brittiske latinamerikaexperten Hugh OShaughnessy hur väl president Fernando Luga lyckats genomföra sitt politiska program, och vilka utmaningar han står inför.

Kan man idag tala om en global masskultur? Hur ser den i så fall ut? Och vad händer med den så kallade Coca Cola-kulturen när Kina och Indien växer sig starka? Delar världens medelklass samma kultur eller är det en chimär? Och vilken betydelse har masskulturen, kan den leda också till politiska förändringar?

Görrel Espelund börjar Obs nya serie med en rapport från Sydafrika, ledande på kontinenten när det gäller att producera och sprida masskultur. Ett exempel är den tjugo år gamla, omåttligt populära tv-serien Generations med Kristoff St. John, Jonelle Allen and Kelly Rutherford i några av rollerna.

Den brittiske journalisten Hugh O'Shaughnessy berättar i sin bok The Priest of Paraguay om den katolske biskopen Fernando Lugo som 2008 valdes till president i ett land med en våldsam historia, Paraguay. Sedan dess har han anklagats för att vara far till flera barn och därigenom ha missbrukat det prästerliga celibatet. Björn Kumm har läst O'Shaughnessys bok och berättar om en nation med århundraden av diktatorer och despoter vid makten.  

 

Litteratur: Hugh O'Shaughnessy: The Priest of Paraguay (Zed Books, 2010) Augusto Roa Bastos: Jag den högste (Rabén & Sjögren, 1980) [svensk översättning av Lena Melin och Jeremías Penayo]

Författardrömmar brukar de kallas, de där idéerna som människor haft i alla tider om att skriva böcker. I Polen kunde människor med sådana drömmar under några decennier skicka sina alster till den litterära tidskriften ycie Literackie och få svar av poeten Wislawa Szymborska. Utifrån sitt eget författarskap, Szymborskas frågespalt, och andra böcker om att skriva, resonerar författaren Gabriella Håkansson i denna radioessä om vad som krävs för att fullfölja författardrömmen. Skrivandet är ingen livstilsgrej, menar Håkansson, utan ett enstöringsyrke - och alla har inte den seghet och solitära karaktär som krävs.

Litteratur: Gabriella Håkansson: Operation B (Albert Bonniers Förlag och Bonnierpocket, 1997) Gabriella Håkansson: Fallet Sandemann (Albert Bonniers Förlag och Bonnierpocket, 2002) Gabriella Håkansson: Hjärnmänniskan (Albert Bonniers Förlag, 2007) Joan Acocella: Twenty-eight Artists and Two Saints (Pantheon Books, 2007) Aase Berg: Uggla (Albert Bonniers Förlag, 2009) Wislawa Szymborska: Litterär post (Art Factory 2009) översättning av Elzbieta Jasinka Brunnberg

Producent: Lena Birgersdotter [email protected]