- När min mor och lillebror var på väg fram mot gaskammaren kände hon igen en man som jobbade i Auschwitz likbärar-kommando.

"Jobbar du här?" undrade min mor.

"Ja, jag jobbar här."

"Vad kommer att hända nu? Kommer vi att få duscha efter den här långa resan?"

"Nej, ni kommer att få duscha i gas."

"Så vi får inte duscha?"

- Det var min mors sista ord, säger Hanus Weber.

- Min far kom till koncentrationslägret Gleiwitz, tillsammans med sin vän.

"Du klarar inte en dödsmarsch", sa vännen. "Men om du klarar stinkande potatis kan jag begrava dig under ett berg av rutten potatis."

- Min far klarade tre dygn, sen började han gräva sig fram. Han och ett par tusen lik var de enda som var kvar i lägret. Inte en enda jävla tysk var kvar, säger Hanus Weber.

Foto: Cato Lein