P1 Dokumentär

Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.

Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.

Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.

Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.

– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Jacob Frössén

Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?

– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden.

Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.

Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?

Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt, men han kan aldrig glömma. 60 år senare får Göran ett brev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...

Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?

Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.

Programmet gjordes 2021.

Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

”Jakob” pekas ut som en livsfarlig stalkare och psykopat. Hans liv vänds upp och ner. Och han har ingen chans att försvara sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2021 börjar Jakob, som egentligen heter något annat, ett nytt jobb som kriminalvårdare på ett fängelse. Han får höra att han gör ett bra jobb och snart får han bättre arbetsuppgifter.

Men en dag blir han kallad till anstaltschefen.

Jakob får veta att det kommit klagomål mot honom. Han har betett sig olämpligt mot kollegor och han stängs av från sin arbetsplats med omedelbar verkan.

För honom kommer anklagelserna som en blixt från klar himmel.

– Jag trodde inte mina öron, säger han i dag.

Men vad han inte vet är att det samtidigt har påbörjats en polisutredning mot honom. Polisens personskydd Bops kopplas in eftersom Jakob bedöms utgöra ett allvarligt hot mot en av kollegorna.

När han varit hemma från jobbet i två månader ringer det på dörren. Han öppnar och möts av tre civila poliser. Jakob är anklagad för ett vidrigt brott, och anmälningarna fortsätter att komma.

Ett program från 2026 av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.

En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.

Ett program från 2024.

I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades.

Av: Catharina Ericson Ulfves

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jakob Lalér

Musiken i programmet:

Trentemöller ”Miss you”

Ulfves/Redman ”Withering”

David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För David är fridykning en livsstil.

– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.

Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.

– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.

David Spreitz Elings är i fridykningens världselit

De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.

Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.

Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.

David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?

Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Sandra Pettersson

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.

De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.

Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?

Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?

Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Laurence Picq skulle med tiden bli den enda västerlänningen som upplevde det inre av Pol Pots Kambodja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar.

Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975.

Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva?

Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999.

Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson

Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.

Men det blev inte så.

Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.

Inte råd att laga tänderna

De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.

– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.

Mögel och fukt i lägenheterna

Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.

Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.

Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.

– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.

”En misslyckad plats”

Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.

Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.

Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den så kallade Skitviken i Västerås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.

Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.

Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.

Programmet är gjort 2019.

Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén

Slutmix: Elvira Björnfot

Producent: Håkan Engström