P1 Dokumentär

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.

En podd av Martin Jönsson

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Den 24 april 1961 följde över 100 miljoner människor TV-sändningarna när Anders Franzén lät bärga Vasa. Men var det verkligen han som hittade skeppet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vad är egentligen sant i det som berättades? Var regalskeppet Vasa verkligen ett bortglömt skepp? Var det verkligen Anders Franzén som hittade Vasa först?

Under tre års tid gräver Simon Moser i arkiven och hittar en annan historia. En berättelse som inte ens hans egen familj vill veta av. Han hittar också två bortglömda bröder – Simon och Leonard – bröderna Olschanski.

Bröderna Olschanski var verksamma i bärgnings-industrin i början på 1920-talet och ansökte då om att bärga Vasa, ett skepp som enligt historien ska ha varit bortglömt.

Dokumentären är gjord 2010.

Reporter: Simon Moser

Den judiska flickan berättar att hon ofta bär sina örhängen med davidsstjärnan – oavsett vad folk tycker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flickan Mia har intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige.

– Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan.

I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga.

– Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke.

Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van.

Här kan du lyssna på andra program av Mia Blomgren
Hör Mia Blomgren berätta i Studio Ett om varför hon gjort dokumentären

Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026.

Reporter och producent: Mia Blomgren
Medproducent: Sofia Kottorp

- Fokus mars 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”En av mina radio-favoriter är Mia Blomgren, som jag redan hyllat här. Fast jag har aldrig gråtit när jag lyssnat på hennes program förut. //Ett av barnen har slutat att säga att han är jude. ”För att det är krig” och för att mamma har sagt det. Utanför hans skola finns vakter och polis med ”äkta pistoler”. han har vant sig. //Måtte Blomgren hursomhelst länge jobba vidare med sina varliga men starka intervjuer. Det här programmet är oral vittneslitteratur.”

- ETC januari 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”Ett annat av barnen berättar att en skolkamrat påkallade hennes uppmärksamhet. Han ville visa henne just ett hakkors i salt, under lunchrasten. Klaustrofobiskt men inte uteslutande. För barnen vägrar så ofta de förmår det fängelse som antisemitism reser runt dem. - Trots hatet är jag stolt judinna Det här är naturligtvis en strid de aldrig skulle behöva utkämpa. Det är ovärdigt. Det är inte vad vi vill att Sverige ska erbjuda den judiska minoriteten.”

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat – kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris och publicerades för första gången i februari 2025.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård

Motvind i opinionen, skandaler i media och hot från höger och vänster. Sällan har ett styrande parti haft en så svår uppgift som Moderaterna 2026.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ett kongresscenter i Västerås står Moderaternas valledare Martin Borgs på scenen. Han tecknar bilden av valrörelsen 2026 som en väg fylld av fallgropar.

– Folk kommer försöka lägga krokben för oss. Det här det svåraste någon av oss har gjort. Uppförsbacken är stor.

I valet 2022 blev Moderaterna mindre än Sverigedemokraterna. Partiets egen valanalys är tydlig: Moderaterna är inte längre det självklara högeralternativet i svensk politik.

Så hur ska det gå i valet? Vilken framtid väntar Moderaterna?

Uppförsbacken är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. Dokumentären om Moderaterna är den första i en serie i två delar, där den andra kommer att fokusera på Socialdemokraterna, och släpps senare i vår.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år. Han har tidigare gjort flera politikdokumentärer för SVT och varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i London.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

Fotnot: Jari Puustinen, kommunalrådet från Eskilstuna, har sedan programmet spelades in lämnat Moderaterna.

Vill du höra fler dokumentärer om svensk politik?

Lyssna på dokumentären Regeringsbildningen 2018 – den som ändrade allt där reporter Maggie Strömberg följde dåvarande Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson efter valet 2018, eller hör Partiledaren – Håkan Juholts väg till makten där reporter Amanda Glans tidigt under hösten 2010 började följa den då relativt okände politikern Håkan Juholt som senare blev Socialdemokraternas partiledare.

För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen en identitetskris. Kan en långsegling åter ge honom en mening med livet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2020.

Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris.

Men en lång resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som började för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete.

Sökandet efter en mening med livet – efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner – går över stormpiskade hav och förbi karga kuster i Europas utkanter.

”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”.

Reporter: Claes JB Löfgren

Slutmix: Nima Shams

Producent: Håkan Engström

Frölunda Hockey går på knäna. För att komma tillbaka till Elitserien anlitar de en av världens mest kända konstnärer: Andy Warhol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1986 får Frölundas vice ordförande Hans “Bula” Andersson en idé. Han ska beställa ett konstverk. Hockeyklubben är pank och desperat så nu gäller det att tänka stort. Med hjälp av konsthandlaren Magnus Bromander kontaktar man den världsberömde popkonstnären Andy Warhol.

– Jag visste att om vi betalar så målar han, säger Magnus Bromander.

Fastighetsmagnaten Lennart Wallenstam går med på att stå för fiolerna och Andy Warhol anlitas för att göra en oljemålning och 100 silkscreentryck som klubben kan sälja till fans och konstintresserade. Som motiv väljer Andy Warhol spelaren Christer Kellgren.

– Jag har ju inte gjort några stora avtryck i världshistorien. Och så blev det jag, säger Christer Kellgren.

Först ser den spektakulära satsningen ut att bli ett fiasko. Men när Andy Warhol plötsligt avlider tar försäljningen fart och inom några år tar sig Frölunda tillbaka till Elitserien.

Hösten 2025 ska “Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion och solskenshistorien om tavlan som räddade en hockeyklubb omskrivs flitigt i medier. Men tavlan som ska säljas är inte den som Frölunda beställde. Den här har aldrig visats för allmänheten. Vad är det för en tavla?

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Anna Johannessen. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström och Sofia Kottorp.
Slutmix Fredrik Nilsson.
En produktion av Tredje Statsmakten Media.

På specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om en barndom som gick förlorad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2019.

Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.

Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.

Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Ballongfärden skulle göra männen de första på Nordpolen. Men allt slutade i katastrof.

Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

Gudalandet har i medier kallats en vikingasekt – själva menar rörelsen att de är de enda som kan stoppa mänsklighetens undergång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gudalandet säger sig sitta på en sanning vi andra inte känner till – att en ondskefull elit snart kommer att förinta majoriteten av jordens befolkning, och att de har ett ansvar att agera innan det är för sent.

Ditta Rietuma och Lars Rutger Solstråle har utropat sig till ledare över hela världen: hon som kejsarinna och domare, han som åklagare. I juni 2024 står de åtalade i Skaraborgs tingsrätt, efter att ha dömt ett trettiotal lokalpolitiker och tjänstemän till döden och byggt en galgbacke på sin gård i Hova, där avrättningarna ska ske.

De döms till fängelse och skadestånd – men vägrar acceptera domen och överklagar.

När reportern Petrina Hinas kommer hem efter rättegången rasar hon rakt ner i ett digitalt kaninhål i försöken att förstå rörelsen. Gudalandet bildas 2012, men spåren på nätet sträcker sig längre tillbaka. I över femton år har de flitigt spridit sin sanning – allt har filmats och dokumenterats.

Det här är en dokumentär om hur två personer och deras rörelse påverkat det lilla samhället Hova. Men också om hur det är för Ditta och Lars att tro sig veta att mänskligheten håller på att utplånas – utan att någon lyssnar.

Ett program gjort 2025 av: Petrina Hinas

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Henke Henriksson