Vad är egentligen vackert? Och varför är det vackert? Skönhet, eller vad som betraktas som skönhet har varierat genom historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med reporter Lars Hermansson genom skönhetens historia – längs matematik, normsnygghet och solnedgångar.

För är det som upphöjs till evig skönhet egentligen bara en matematiskt formel?

Medverkar gör också poeten Arazo Arif, författaren och konstvetaren Tom Sandqvist och tonsättaren Andrea Tarrodi.

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna.”

Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter.

Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången.

När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse.

Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Bilen har under ett drygt sekel varit en viktig symbol för både modernitet, frihet och individualism. Hur lever bilens kultur idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal hängde med på raggarrundan i Härnösand för att möta både äldre och yngre generationers raggare. Han passade också på att besöka Sveriges största bilmuseum – en plats där minnet över bilens kultur står i centrum.

Virriga gamlingar dyker upp lite här och där men hur ska vi tolka dom? Som oförargliga toktanter och tokfarbröder? Eller som tröstande igenkänning för ett barn vars morfar eller farmor inte längre minns vem man är?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reporter Kicki Möller träffar författarna Ulf Nilsson, Ylva Karlsson och Ida Asp Sundin i sökandet efter demensen i barnlitteraturen.

P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tog pjäxor och skidor och stämde träff med poeten Jonas Gren i skidspåret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatfrågan är ofta central i Jonas Grens diktning.

Han har kallats ekopoet – men vill hellre bli titulerad planetlyriker.

Nu är Jonas Gren aktuell med diktsamlingen ”Tävlingsdräkten”, som utspelar sig i en vallabod. Det är en värld författaren är väl bekant med: han har gått på skidgymnasium och tävlat i längd.

Reporter Nina Asarnoj tog på sig pjäxor och skidor och stämde träff med Jonas Gren vid Knivsta Elljusspår, söder om Uppsala, för ett samtal om vallaboden som en plats för existentiella grubblerier och kanske så småningom ett nostalgiskt rum för tillbakablickande.

Om några decennier kan längdskidåkning på natursnö vara ett historiskt minne.

En tårta i form av en svart kvinnokropp med konstnärens egna blackfacemålade huvud i ena änden. En kulturminister som skar i tårtan medan den skrek av smärta. Hör berättelsen om Makode Lindes "Painful Cake" så som den aldrig har berättats tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 2012 rasade en debatt i både svenska och internationella medier. Hade konstnären Makode Linde gått för långt när han gjorde en tårta i formen av en svart kvinnokropp och sedan själv var tårtans blackface-sminkade huvud?

Sveriges dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blev indragen i den hätska debatten eftersom hon inför kamerorna på Moderna museet skurit den första biten medan den mänskliga tårtan skrek.

Sveriges Radios Fredrik Wadström har sökt upp flera av de som var med den där aprildagen för nio år sedan för att höra vad som faktiskt hände och hur efterspelet såg ut.

Hur nära var det att denna performance inte blev av? Vad var det som drev på debatten om rasism och konstnärlig frihet under veckorna som följde? Med hjälp av både nygjorda intervjuer och arkivmaterial får ni höra historien om Makode Lindes ”Painful Cake” med detaljer som aldrig berättats tidigare.

Medverkande: Makode Linde, Marianne Lindberg De Geer, Peter Johansson

Reporter: Fredrik Wadström

Producent: Eskil Larsson

Ljudmix: Johanna Carell

Hon överlevde tre koncentrationsläger och började sent i livet måla och skriva. Ceija Stojkas autodidakta konstnärskap kom att bli ett unikt vittnesmål om den romska Förintelsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När författaren och konstnären Ceija Stojkas självbiografi utkom 1988 slog den ned som en bomb i den österrikiska offentligheten. Ingen hade tidigare vittnat om den romska Förintelsen i Österrike.

I brott mot romsk tradition var det dessutom en kvinna som tagit till orda, och som tagit till gajas eller icke-romernas språk – skrivandet – för att göra det. Året därpå började hon självlärd att måla.

Om du aldrig hört talas om konstnären Ceija Stojka är du förmodligen i gott sällskap. För det är först nu, åtta år efter sin död, som hennes säregna konstnärskap går mot sitt stora internationella genombrott.

Felicia Frithiof
[email protected]

När pennan Bruno Knutman tecknade med slutade att tillverkas så slutade han att teckna. Nu kan man se hans bångstyriga bilder från sextiotalet och framåt på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnären Bruno Knutman dog 87 år gammal 2017. De sista decennierna målade han, skapade collage och han var också verksam som scenograf. Han verkade i brytpunkten mellan modernismen och popkonsten. Han har kallats en konstnärernas konstnär och många yngre konstnärer har inspirerats av honom, bland annat Jockum Nordström. Tillsammans har de ställt ut på Tegnerförbundet i Oslo.

  - Jag gillar att han gnetade på med tuschet utan att det känns gnetigt.

Vi bjuds in till ögonblick värda att dröja vid, med säregen laddning. Ibland en motorcykelolycka, ibland ett tigertämjande, barndomens suddiga familjeporträtt, och kriget som gör sig påmint som en granat på husets tak. Ofta finns där en drömsk absurditet som i teckningen "Lejon på flygplats", hallå, vad är det som händer här?

Katarina Wikars vandrade runt på utställningen ”I källarateljén” på Galleri Magnus Karlsson med konstnären Jockum Nordström och  med galleristen Magnus Karlsson.

Den 26 januari kom beskedet att författaren, dramatikern och regissören Lars Norén har gått bort. Med anledning av det så ska vi återvända till ett möte med honom, när han var konstnärlig ledare på Riksteatern 2006.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i december 2006 som kulturreportern Björn Jansson mötte Lars Norén i lokalerna i Hallunda där han just avslutat de dagliga repetitionerna av en ny pjäs.

Det blev ett längre samtal om allt från pojken i honom till trädgårdsskötsel.

Lars Norén inleder och samtalet handlar till en början om att vara nyfiken…

Våren 1995 under en filmkonferens i Paris ställer sig den danska regissören Lars Von Trier upp på podiet och förklarar att de senaste 10 årens filmer var att betrakta som rent skräp. Det blev starten för Dogma-manifestet och en omvälvning i filmvärlden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Manifestet som Lars Von Trier deklamerade där från scenen i Paris kallades Dogma 95 och innebar en slags kyskhetsregler för att ta tillbaka filmen till det enkla, det rena – kanske till och med det sanna.

Men vad var bakgrunden till manifestets uppkomst? Och vilka spår har det lämnat i världen?

Reporter Anna Gjöres berättar historien om Dogma 95.