Hasse Ekman var en av svensk films allra mest produktiva. 42 filmer regisserade han från tidigt 1940-tal och drygt tjugo år framåt. Nu får hans filmer om staden och människans utsatthet en renässans.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Dandyn i drömfabriken" heter filmvetaren Mikaela Kindbloms bok om regissören och skådespelaren Hasse Ekman. Ett långsamt projekt där hon i åratal sett om hans filmer för att lägga en sorts pussel och också revidera bilden av honom. Hon kallar det "slow filmkritik".

Det har varit ganska tyst om Hasse Ekman länge men nu kan man se hans svartvita filmer igen på olika streamingtjänster. Och då dyker de upp, alla de välkända skådespelarna från förr, Birgit Tengroth, Anders Ek, Bengt Ekeroth, Eva Henning. Och så Sickan Carlsson i de mer lättsamma femtiotalskomedierna. Och Hasse Ekman själv förstås, med cigaretten i hand och hatten på nacken och schvung i stegen.

Varför ska man titta på hans filmer idag? Vad berättar de? Hasse Ekman var själv kritisk till sin gärning i sena intervjuer men är det verkligen han som ska få sista ordet?

Han hade tack vare sin bredd och snabbhet passat bra i dagens filmklimat, som manusförfattare på BBC eller som regissör på Netflix, menar Mikaela Kindblom.

Ett reportage av Katarina Wikars.

Den 8 oktober 2020 gick en världsmusiker bort. Mohammed Reza Shajarian - som blåste nytt liv i klassisk iransk musik - dog i cancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mohammed Reza Shajarian, född år 1940 i den religiösa staden Mashhad, i nordöstra Iran, benämns av sina miljontals lyssnare som ostad - mästaren. Genom en alldeles säregen konstnärlig drivkraft, kombinerat med en kärlek till andlighet, lyrik och musik återupplivade han den anrika persiska musiktraditionen.

En man som fritt kunde recitera koranen såväl som dom gamla persiska poeterna utantill, som byggde egna musikinstrument och som tog ställning politiskt när få andra kunde. Vad hans musikaliska och mänskliga gärning betyder för inte minst iranier över hela världen är svårt att återge.

Ett reportage av Edgar Mannheimer.

Den 14 januari kom beskedet att skådespelaren Mona Malm gått bort. Och med anledning av det så ska vi återvända till ett möte med henne, dagarna efter att hon fått en Hedersguldbagge i januari 2011.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kulturredaktionens reporter Björn Jansson besökte Mona Malm i hennes lägenhet i Gamla Stan och samtalade om hennes skådespelarkarriär, om höjdpunkterna och om vad som gör att en skådespelare når ut till sin publik...

Efter reportaget följer ett samtal ur P1 Kultur den 14 januari 2021 där programledaren Lisa Wall minns Mona Malm tillsammans med dramaturgen Sven Hugo Persson och teaterkritikern Maria Edström.

– Hon var väldigt rättfram, jordnära och förankrad i verkligheten. Och naturligtvis med en väldigt varm utstrålning. Det var inget krångel med henne. Hon var lätt att jobba med, säger han. Och rollen som Alma Ekdahl i "Fanny och Alexander" är ju oförglömlig, säger Sven-Hugo Persson.

– Jag håller med, på ytan har hon de egenskaperna. Men med åren fick hon en också en väldigt bred palett. Men det bröt också fram en passion, ett spel mellan de olika starka känslorna. Hon hade en otrolig, nästan skamlös förmåga att använda sig av sina känslor, säger  Maria Edström tidigare medarbetare på kulturredaktionen.

P1 Kultur

Författaren Inger Edelfeldt har under decennier satt djupa avtryck i generationer av läsare med sina romaner, noveller och serier. För många har hon varit en idol och räddare när det skymmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med teman som utsatthet och mörker; annorlundaskap och längtan har Inger Edelfelt blivit en varm beskyddare av de där som aldrig kände att de passade in.

Jenny Aschenbrenner har träffat "nattens mormor", Inger Edelfeldt, för ett samtal om flickor, drakar och skapandets kraft.

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre."

Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube.

Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket.

Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

Efter fjorton filmer har Jönssonligan blivit ett folkkärt kriminellt gäng, nu senaste med Henrik Dorsin i Gösta Ekmans paradroll som "Sickan". Men hur började allt egentligen? Och tar allt egentligen avstamp i Danmark? Ett reportage av Roger Wilson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På juldagen 2020 är det premiär för den nya filmen ”Se upp för Jönssonligan” på en av de stora streamingtjänsterna.

Det här är den fjortonde filmen om det ganska misslyckade, men väldigt folkkära kriminella gänget. Och den här gången är det Henrik Dorsin som spelar Sickan, som också skrivit manus tillsammans med regissören Tomas Alfredson.

Dessa två, och en hel rad andra skådespelare och regissörer som genom åren skapat berättelsen om Jönssonligan - från 1981 års "Varning för Jönssonligan"; till de musikaliska inbrottstjuvarna i årets film – får vi möta i ett reportage av kulturredaktionens filmreporter Roger Wilson.

Ljudtekniker: Brady Juvier och Tobbe Carlsson.

I ett reportage av frilansjournalisten Lars Hermansson närmar vi oss Nobelpristagaren Louise Glücks användning av ordet själ, eller soul på engelska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det blir även en tillbakablick på några tidigare poeter som tilldelats Nobelpriset i litteratur.

Möt bland andra Ann Sofie Barany, dramatiker och psykoanalytiker, i ett samtal om Louise Glück Nobelpristagare i litteratur 2019.

Uppläsningar av Anna Pettersson.

Producenter: Jenny Teleman och Måns Hirschfeldt.

Det är hålen man måste skriva, sa poeten Paul Celan, glöm inte det. Hans poesi når ständigt nya generationer av läsare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paul Celan var exilens poet, hemlöshetens. I år är det 100 år sedan han föddes i en judisk familj i den del av Rumänien som efter andra världskriget tillföll Sovjetunionen. Han dog 49 år gammal i Paris. Han skrev på tyska, som för honom var både moderns och mördarnas språk, med tiden allt kargare och glesare, söndrigare - som om världen aldrig kunde bli stabil mer.

"Vi måste avhålla oss från att göra hans dikter till monument", säger författaren Gabriel Iktes-Sznap, "det finns en akut relevans i dem. Först nu har tiden kommit ifatt dem."

Författaren Cecilia Hansson började läsa Celans poesi i sena tonåren, och drabbades av det förtätade språket som hade en sorts längtan i sig. Sedan dess har han varit en följeslagare.

Vi hör också poeten Willy Granqvist i ett radioprogram från 1979.

Uppläsare: Torsten Wahlund, Pontus Plaenge, Olle Björkman, Paul Celan.

Ett program av Katarina Wikars.

LYSSNA PÅ HELA P1 KULTURS SPECIALSÄNDNING OM PAUL CELAN VIA LÄNKEN NEDAN

En av världens mest kända arkitekter är Shigeru Ban från Japan. Han gör hus i trä som utmanar formerna och är världskänd för sina byggnader av papprör uppförda i katastrofområden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Shigeru Ban har alltid jobbat i hållbara material och 2014 belönades han med det prestigefyllda Pritzkerpriset. Det som brukar kallas Arkitekturens motsvarighet till Nobelpriset. Sen dess är han ett ännu mer efterfrågat namn världen över.

Men Shigeru Ban trivs fortfarande bäst när han får jobba med unga människor och med nya utmaningar, säger han till vår reporter Cecilia Blomberg som träffade honom i Stockholm förra året. 

I den här sista delen av vår reportageserie om att bygga i trä - får ni veta mer om Shigeru Ban, men Cecilia Blomberg gräver också lite djupare i frågan om vad materialet trä betyder för vår hälsa och om ett skogsbruk som både ger hållfast virke och friska skogar.

Cecilia Blomberg
[email protected]

Modern träarkitektur börjar ta plats i Nordamerika. En av de städer där utvecklingen drivs framåt är Vancouver. Och nu har även de stora techbolagen gett sig in i den moderna träarkitekturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det går att bevisa att det är möjligt att bygga Empire State Building i trä då är det enklare att övertyga om att hus som är 20 till 30 våningar höga är inom räckhåll.

Det säger arkitekten Michael Green. En av de arkitekter i Vancouver som brinner för de här frågorna. Hans arkitektkontor Michael Green Architecture jobbar enbart med hus i trä. Michael Green har också varit med och utvecklat nya byggelement för att göra modern träarkitektur mer tillgänglig och mindre kostsam.

Intresset i Nordamerika och i framförallt Kanada är stort för hållbart byggande i trä. Råvaran finns det gott om och i staden Vancouver drivs utvecklingen framåt av politiska beslut. Dessutom har nu techbolagen längre ner längs den nordamerikanska västkusten på allvar börjat intressera sig för den moderna träarkitekturen.

I vår tredje del i den här reportageserien om att bygga högt och modernt i trä så tar vi oss till just Vancouver. Cecilia Blomberg har där träffat Michael Green, men även arkitekten Derek Newby.

Dessutom medverkar den svenska arkitekten Pi Ekblom som har specialiserat sig på modern träarkitektur.

Cecilia Blomberg
[email protected]