P2 Dokumentär

Med sina oborstade, punkiga improvisationer delar Mats Gustafsson jazzälskare i två läger. Vad alla är överens om är dock att han hittar ljud i saxofonen som få trodde fanns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Möt Mats Gustafsson, en av Sveriges mest produktiva jazzmusiker och ett internationellt namn inom fri form-jazzen.

I P2 Dokumentär ”Saxofonerna, mina kära vänner” följer vi honom från Fasching och Dramaten i Stockholm, via mögliga hotellrum i USA och 300 frijazzdansande skolbarn i Texas, till skivsamlargrottan hemma i Österrike.

Det handlar om musikerliv och kärleken till lurarna.

En dokumentär från 2019 av Anton Karis.

I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sven-Erik Bäck blev en galjonsfigur för den musikaliska revolutionen i en tid då Måndagsgruppens radikala modernism tog över det svenska musiklivet. Hans strikt formalistiska verk fick symbolisera den nya svåra och allvarstyngda musiken.

Så varför ligger en glättig musikalskiva av Bäck gömd längst in i Sveriges Radios grammofonarkiv?

Hör historien om en tonsättare som sladdade runt i åttor med bilen på musikskolans uppfart och vars kast mellan spex och gravallvar förundrade alla som mötte honom.

En dokumentär från 2019 av Jack Lantz.

Medverkande: Gunnar Bucht, tonsättare, Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Svante Bäck, son till Sven-Erik Bäck, och Åsa Hallerbäck Thedéen, violinist.

I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sven-Erik Bäck blev en galjonsfigur för den musikaliska revolutionen i en tid då Måndagsgruppens radikala modernism tog över det svenska musiklivet. Hans strikt formalistiska verk fick symbolisera den nya svåra och allvarstyngda musiken.

Så varför ligger en glättig musikalskiva av Bäck gömd längst in i Sveriges Radios grammofonarkiv?

Hör historien om en tonsättare som sladdade runt i åttor med bilen på musikskolans uppfart och vars kast mellan spex och gravallvar förundrade alla som mötte honom.

En dokumentär från 2019 av Jack Lantz.

Medverkande: Gunnar Bucht, tonsättare, Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Svante Bäck, son till Sven-Erik Bäck, och Åsa Hallerbäck Thedéen, violinist.

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner – men i dag har hans musik återupptäckts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt.

P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid.

I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot.

En dokumentär av Cecilia Josefson.

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt.

P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid.

I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot.

En dokumentär av Cecilia Josefson.

Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fiorella Terenzis banbrytande forskning och kompositioner med rymdvågor var rätt i en tid när teknologins möjligheter verkade oändliga. Hon gav det stora outforskade universum ett soundtrack att dansa till och ville göra rymden tillgänglig för oss. För det blev hon hyllad av bland annat Rolling Stone Magazine där hon beskrevs som en mix mellan astronomen Carl Sagan och Madonna.

Men liksom många andra kvinnliga pionjärer inom forskning och ljudkonst har Fiorellas kompositioner fallit i glömska.

En dokumentär av Sofia Neves och Linda Jensen Kidane. Producerad av Soundtelling.

Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fiorella Terenzis banbrytande forskning och kompositioner med rymdvågor var rätt i en tid när teknologins möjligheter verkade oändliga. Hon gav det stora outforskade universum ett soundtrack att dansa till och ville göra rymden tillgänglig för oss. För det blev hon hyllad av bland annat Rolling Stone Magazine där hon beskrevs som en mix mellan astronomen Carl Sagan och  Madonna.

Men liksom många andra kvinnliga pionjärer inom forskning och ljudkonst har Fiorellas kompositioner fallit i glömska.

En dokumentär av Sofia Neves och Linda Jensen Kidane. Producerad av Soundtelling.

Sången ”Nature boy” blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den – urhippien och naturbarnet Eden Ahbez.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom.

”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt.

Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963.

Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken.

En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.

Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den urhippien och naturbarnet Eden Ahbez.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom.

”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt.

Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963.

Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken.

En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?

Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.

Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?

"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.

Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.

En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2