P2 Dokumentär

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan.

Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva.

Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano.

I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2. 

En P2 Dokumentär av Negar Josephi.

”Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan”, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni – ett av vår tids mest älskade stycken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.

Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.

Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.

Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.

En dokumentär från 2019 av Anton Karis.

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni ett av vår tids mest älskade stycken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.

Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.

Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.

Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.

En dokumentär från 2019 av Anton Karis.

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan.

Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva.

Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano.

I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.

En P2 Dokumentär av Negar Josephi.

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm.

Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga.

Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider.

Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra.

En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.
Producent Clara Törnvall.

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.

Första avsnittet sändes den 19 november 1973.

Här berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M och mycket mer.

Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit. Under cirka 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier däribland ”Raskens”.

Här lär vi också känna Ernryd som jazzmusiker och trumpetare och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.

Programmet är en uppfräschad repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.

Av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.

Första avsnittet sändes den 19 november 1973.

Här berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M och mycket mer.

Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit. Under cirka 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier däribland ”Raskens”.

Här lär vi också känna Ernryd som jazzmusiker och trumpetare och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.

Programmet är en uppfräschad repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.

Av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm.

Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga.

Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider.

Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra.

En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.
Producent Clara Törnvall.

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv.

Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor.

Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma.

En P2 Dokumentär av Lars Lovén.

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv.

Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor.

Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma.

En P2 Dokumentär av Lars Lovén.