Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm.

Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga.

Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider.

Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra.

En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.
Producent Clara Törnvall.

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.

Första avsnittet sändes den 19 november 1973.

Här berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M och mycket mer.

Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit. Under cirka 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier däribland ”Raskens”.

Här lär vi också känna Ernryd som jazzmusiker och trumpetare och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.

Programmet är en uppfräschad repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.

Av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.

Första avsnittet sändes den 19 november 1973.

Här berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M och mycket mer.

Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit. Under cirka 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier däribland ”Raskens”.

Här lär vi också känna Ernryd som jazzmusiker och trumpetare och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.

Programmet är en uppfräschad repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.

Av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm.

Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga.

Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider.

Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra.

En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.
Producent Clara Törnvall.

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv.

Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor.

Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma.

En P2 Dokumentär av Lars Lovén.

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv.

Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor.

Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma.

En P2 Dokumentär av Lars Lovén.

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig.

2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör.

Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år.

I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar.

En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig.

2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör.

Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år.

I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar.

En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319.

Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon.

- Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet.

I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson.

Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live. 

En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna.
 
Det visar sig att Bach tänkte som en arkitekt redan på kompositionsstadiet, medan han tonsatte den text som ligger till grund för verket av poeten Christian Friedrich Henrici aka Picander.

Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund.

Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008.

En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Litteraturtips:

Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här.

Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här.

Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.