P2 Dokumentär

Konstnären Hilma af Klint (1862–1944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig.

2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör.

Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år.

I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar.

En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig.

2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör.

Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år.

I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar.

En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319.

Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon.

- Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet.

I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson.

Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.

En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider – men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna.

Det visar sig att Bach tänkte som en arkitekt redan på kompositionsstadiet, medan han tonsatte den text som ligger till grund för verket av poeten Christian Friedrich Henrici aka Picander.

Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund.

Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008.

En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Litteraturtips:

Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här.

Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här.

Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.

Så här på Record store day repriserar vi den här dokumentären om hur det våras för vinylskivorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och i början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men sedan hände något.

Vinylförsäljningen har ökat flera år i rad och utgör nu - även om andelen är förhållandevis liten - cirka 4 procent av den totala försäljningen av musik. Gamla vinyl-original efterfrågas och klassiker pressas upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister.

Våren 2018 fick Sverige till och med en vinylfabrik, men varför detta intresse? För att få svar besöker musikjournalisten Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med vanvettiga priser på nätet och fantastiska fynd i loppisbackarna.

I dokumentären medverkar musikern Mikael Åkerfeldt, Stefan Jakobsson skivbutiken Pet Sounds, Mikael Englund skivbutiken Mickes Skivor, Stefan Dimle på skivbolaget Mellotronen, Calle Schewen på skivbutiken och distributören Sound Pollution, designern och skivsamlaren Beatrice Edling, skivgravören Peter Dahl, Lars Mossberg på Sveriges Radio, Jocke Walther om matrisering och skivpresseri, Daniel Trygg på skivbutiken Hot Records, Solna, Lisa Lanå Bolin som skrivit en tre-betygsuppsats om vinylskivan, L-P Anderson som är arrangör av Sunjays skivmässor i Solna och Huskvarna och Mats Flygare som tillverkar plastomslag till vinylskivor.

Programmet är en repris från 2017.

En P2 Dokumentär av Håkan Persson.

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova.

1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister.

Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister.

Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige".

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är sångerskan, gitarristen och kompositören Joyce Moreno, sångaren och låtskrivaren Pierre Aderne och den brasilianska sångerskan och gitarristen Rosa Passos, men vi träffar också skivbutiksinnehavaren Carlos Alberto Afonso.

Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 28 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Vem spelar bossa nova idag?".

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här programmet medverkar skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, sångerskan och kompositören Joyce Moreno, sångaren och kompositören Chico Buarque, Antonio Carlos Jobims son Paulo Jobim och hobbypianisten Gibar.

Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 21 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans radarpar".

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Första delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här handlar det om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bossa novan föddes 1958, bland annat med att radiostjärnan Elizeth Cardoso sjöng in musik av Antonio Carlos Jobim och Vinicius de Moraes och sedan då Joao Gilbertos första soloskiva kom ut.

Bossa var ett modeord, ett sätt att röra sig med taktkänsla.

I det här programmet medverkar sångerskan och kompositören Joyce Moreno, skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, César Vilela som gjorde skivomslag på skivbolaget Elenco och arkitekten Carlos som besöker Afonsos butik.

Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 14 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans heta era 1958-1965".

En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta?

Var det något i relationen till mamman som spökade?

Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937.

I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.

Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor".

En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.