P2 Dokumentär

Den är en av Sveriges mest framgångsrika körer och för att bli medlem krävs det mycket – men vem klarar antagningsprovet? I två delar följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denna första del träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag.

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Producent: Märta Myrstener, till vardags Musikguiden i P3.

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska tonsättaren Tebogo Monnakgotla, med rötter även i Sydafrika, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt "Gryning" och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.

Vi möter också barytonen Luthando Qave som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i Sydafrika, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.

Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, Magnus Florin, var själv på Madagaskar vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.

Richard Serrano, professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.

Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik!

Producent: Birgitta Tollan, Tollans musikaliska.

Jojk framförs inte längre bara a capella utan också i en mängd nya stilar, som electro-jojk, rockjojk och samisk syntmusik, och det här programmet i två delar handlar om dess spännande utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jojken har gått från att vara tabubelagd, ja, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt?

Ja, vad händer egentligen med den samiska musiken?

Den första delen sändes söndag den 30 april 2017 - lyssna via länk här på sidan! - och i den här andra delen fortsätter samiska artister att berätta hur de själva ser på utvecklingen av den samiska musiken och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.

Medverkande: rapparen Nils-Rune Utsi aka Slin Craze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund.

Producent: Malin Winberg, Massa Media.

Jojken har gått från att vara tabubelagd, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Det är frågan i det här programmet i två delar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, den samiska musiken tar plats på stora scener världen över och syns på bästa sändningstid i tv. Bland de senare exemplen finns Jon Henrik Fjällgrens framträdande i Melodifestivalen tidigare i år med "En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)" och i Norge lär samiska artister andra artister att jojka i tv-programmet "Muitte mu - Husk meg".

Vi har fått genrer som electro-jojk, rockjojk, nordnorsk kaxig småstadsrap och samisk syntmusik sida med sida med den traditionella acapellan.

I det här programmet berättar samiska artister hur de själva ser på utvecklingen och framtiden. Det är yngre och äldre, mer erfarna artister, som tillsammans med folk från hela Sápmi samlades i Trondheim tidigare i år för att fira att det i år är 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls.

Medverkande: sångerskan och musikern Sofia Jannok, relativt nya artisten Kalle Urheim, sångerskan och musikern Marja Helena Fjellheim Mortensson och kompositören och musikern Svante Henryson.

Producent: Malin Winberg, Massa Media.

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblem till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt.

Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. Bland annat har hon lärt ut jojk till hela det norska folket i nationell tv.

I denna P2 Dokumentär lär vi känna Berit och får följa hennes resa i livet med jojken, som när hon är på väg att förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen.

Det blir dock inte riktigt som hon har tänkt sig, för hela livet har hon burit på en konflikt mellan sin samiska identitet och jojken och det kyrkliga.

Medverkande vid sidan av Berit Alette Mienna: norska artisten Øystein Dolmen, och Berits lillasyster.

Producent: Malin Winberg, Massa Media.

Det anonyma musikkollektivet Goat har fängslat och fascinerat människor över hela världen med sin sällsamma fusion mellan psykedelisk rock och världsmusik - men vilka är de egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denna dokumentär träffar vi bandmedlemmarna Goatlord, Goatchild och Goatslave som rätar ut några av alla frågetecken som omger bandet.

Vi hör också tankar kring bandet och deras musik från Linus Johansson som är doktor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet och Musikguidens i P3 Samir Yosufi och Jackie Zan.

Producent: Johan Bohlin.

Det våras för vinylskivorna. Dels efterfrågas gamla vinyl-original, dels pressas dessa klassiker upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister - men varför? Det är frågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men de senaste tio åren har något hänt.

Vinylen har blivit mer och mer eftertraktad, även om den fortfarande bara står för några procent av den totala försäljningen av musik.

Varför detta nymornade intresse? Och varför har just vinylskivan visat sig vara så livskraftig?

För att få svar besöker Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med vanvettiga priser på nätet och fantastiska fynd i loppisbackarna.

Medverkande: musikern Mikael Åkerfeldt, Stefan Jakobsson skivbutiken Pet Sounds, Mikael Englund skivbutiken Mickes Skivor, Stefan Dimle på skivbolaget Mellotronen, Calle Schewen på skivbutiken och distributören Sound Pollution, designern och skivsamlaren Beatrice Edling, skivgravören Peter Dahl, Lars Mossberg på Sveriges Radio, Jocke Walther om matrisering och skivpresseri, Daniel Trygg på skivbutiken Hot Records, Solna, Lisa Lanå Bolin som skrivit en tre-betygsuppsats om vinylskivan, L-P Anderson som är arrangör av Sunjays skivmässor i Solna och Huskvarna och Mats Flygare som tillverkar plastomslag till vinylskivor.

Programmet är en repris från april 2017.

Producent: Håkan Persson/SR Musik.

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här andra delen följer vi kampen om hur den ska utvecklas konstnärligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer hur orkestern väcker stort intresse. Journalister kommer resande från hela världen för att intervjua dem, men med detta kommer också interna stridigheter i orkestern.

Vem ska driva den: en tysk dirigent med som vet hur systemet fungerar i Europa eller en syrisk kontrabasist med ett stort nätverk i den syriska diasporan?

I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, klarinettisten Bassel Shamoun från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz.

Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här första delen följer vi deras kamp för att skapa orkestern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer hur musikerna strömmar samman från alla håll i Europa för att genomföra den första konserten i Bremen i Tyskland och genom det första årets turbulens.

Vi möter musiker som saknar instrument, som inte har träffat varandra på många år, som för första gången på länge får tillbaka sin yrkesidentitet och som vill försöka rädda en spillra av syrisk kultur.

Orkestern står i den här första delen inför stora utmaningar och saknar både resurser och organisation. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa eller inte?

I programmet medverkar bland andra grundaren kontrabasisten Raed Jazbeh från Aleppo, harpisten Losana Al Zaeem från Damaskus och den Bremenbaserade dirigenten Martin Lentz.

Producent Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad, NRK Dokumentar.

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här programmet lyssnar vi på sångerskor som Miriam Makeba, Nina Simone, Joan Baez och Patti Smith, och tar del av bland annat följande reflektioner:

– Han kunde formulera saker om samhället, om världen, om att vara människa, säger producenten och dramatikern Henrietta Hulthén.

– Det var rösten som gjorde att han vann mitt hjärta, säger Lena Åberg Frisk som är vd för Uppsala konsert och kongress.

– Han målar upp den unga kvinnan nästan som en gud, en kvinnlig monark som också kan vara mjuk och sårbar, säger sångerskan och kompositören Ebba Forsberg om låten "Just like a woman" som har betytt mycket för Forsberg.

– Det var en sådan total upplevelse, berättar den danska författaren Elisabeth Møller Jensen som en vacker vårdag i april 1968 hörde Dylans musik genom vidöppna fönster på Köpenhamns universitet och fångades av Dylans album "Blonde on blonde".

– Att ge honom Nobelpriset i litteratur var mer än att ge honom priset. Det var att föra fram en litterär genre, som opera. Det ena (texten) finns inte utan det andra (musiken), säger dramatikern och librettisten Kerstin Perski.

– Han klämmer till mollackordet på precis rätt ställe. Det finns liksom ingenting man kan piffa till när det gäller Dylans musik, säger sångerskan och låtskrivaren Maria Lindström.

Producent Birgitta Tollan.