P2 Dokumentär

Män som verkligen gått in i konstnärskapet hos den amerikanska sångaren och låtskrivaren Bob Dylan brukar kallas Dylanmän. Det här programmet i två delar handlar om kvinnor som gjort detsamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bob Dylan sjunger ofta om kärleken till kvinnor och det var bland annat med hjälp av flera kvinnor som han kom upp på världsscenen, däribland den amerikanska folksångerskan Joan Baez. Baez tog med honom upp på den internationella folkmusikscenen där hon var drottning.

Under en period på 60-talet var de också ett par - ett folkmusikens kungapar.

Producenten och dramatikern Henrietta Hulthén berättar hur hon fascinerades av deras kärlekshistoria, sångerskan och kompositören Ebba Forsberg tror absolut att Baez hade en påverkan på Dylans musik medan låtskrivaren Maria Lindström tycker att det var bra sagt av Dylan att man "inte kan vara kär och klok på samma gång".

Dramatikern och librettisten Kerstin Perski tycker att det finns någon slags enkelhet och rakhet i kärlekssångerna hans, och konserthuschefen Lena Åberg Frisk tycker att hans lyrik handlar mer om hans egna känslor än den känslorna gäller.

Programmet innehåller ett pärlband av musik framförd av Dylan själv och tolkningar som andra gjort av hans låtar. Bland dem finns Odetta som 1965 gav ut ett helt album med covers av sånger som han hade skrivit. Vid sidan av henne hör vi bland andra Joan Baez, Abbey Lincoln, Carolyn Hester och Victoria Spivey.

Producent Birgitta Tollan.

Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola ‘la Boulangerie’ knådade och bakade hon elever likt en bagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Del 3: Det musikaliska bageriet

Upptäcksfärd i Quartier Latin och sommarkursen vid Schola Cantorum, med nygräddade och äldre produkter från ‘la Boulangerie’ - Nadias tonsättarskola.

Hon hade humor, Nadia Boulanger. 'On ne laisse pas la Boulangerie mi-cuit': för henne var musiken ett hantverk, precis som bagarens. Och precis som en bagare, un boulanger på franska, stiger upp i ottan varje morgon satte hon en ära i att knåda och baka sina elever med filosofiska sentenser, musikaliska analyser och med anvisningar om hur de skulle leva sina liv - tills de var färdiggräddade, redo att möta en publik och att möta de hårda branschvillkoren.

Nadia Boulanger arbete är dubbelt imponerande om man betänker att hon lanserade sig själv som pedagog samtidigt som Frankrike slickade såren efter första världskriget, och hon själv försökte komma på fötter efter systern Lilis bortgång 1918. Och att hon var kvinna - och förlorat sitt livs första stora kärlek, pianistvirtuosen Raoul Pugno, mitt under en turné i Moskva, krigsvintern 1914.

'Visst finns det en kult kring Nadia Boulanger', medger amerikanske tonsättaren David Conte, som jag träffar i samband med de sommarkurser som EAMA - European American Alliance - ger i Nadia Boulangers anda på Schola Cantorum, mitt i Paris, sedan ett tiotal år tillbaka. Men ingen jag har träffat på behandlar henne som en relik, något musealt. Det hon arbetade med och stod för befinner sig i konstant jäsning.

Om serien

Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. Systrarna Boulangers musik presenteras i oktober vid årets Tonsättarfestival i Stockholms Konserthus.

I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.

Läs även Sofia Nybloms blogg på mysterietboulanger.blogspot.se.
Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Systrarna Lili och Nadia Boulanger var två av 1900-talets mest färgstarka kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på en musikalisk utflykt till deras sommarhem och uppväxt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Del 1: Onsdagarna hos Mademoiselle.

Det är kvinnorna som gör de stora avtrycken i den anrika släkten Boulanger. Lili och Nadja tar sina första lektioner för pappan Ernest, respekterad tonsättare. Men det är mamma Raïssa, den ryska prinsessan och forna sångerskan som ser till att Nadia får studera för Gabriel Fauré vid konservatoriet när hon är 9 år gammal. Och det är Raïssa som inför mottagningar i grandios rysk stil på onsdagarna i lägenheten på 36, Rue Ballu, där hela Paris passerar revy. Mottagningar som sedan Nadia Boulanger gör om till masterclasses med eftersits: Onsdagarna hos Mademoiselle.

En musikalisk utflykt till familjen Boulangers sommarhem Les Maisonettes, i musikerkolonin Hanneucourt. Samtal vid Stravinskys bar och kring Nadias nyligen återupptäckta kärleksbrev med pianisten Dominique Merlet, musikvetaren Alexandra Laederich och Nadia Boulanger själv i en intervju från 1961.

Om serien

Sofia Nyblom går på spaning efter Nadia och Lili Boulanger, för att ta reda på drivkrafterna hos två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter.

Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration.

I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.

Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Del 2: Den stora linjen

På spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser - en tradition som fortsätter än i dag. I det här avsnittet pratar några Boulanger-elever om hennes pedagogik, och om hennes och systerns stora engagemang i att stötta soldaterna vid fronten under krigsåren.

Den långa linjen - La grand ligne - är ett begrepp som man ofta stöter på i samband med Nadia Boulanger. Redan på 1920-talet, när Nadia gör sina första föreläsningsturnéer i USA och börjar umgås med både surrealister och aristokrater i Paris, pratar hon om linjen. La grande ligne.

Som den sanna modernist - och nyklassicist - Nadia Boulanger var, så älskade hon arkitektur och såg skönheten i att bedöva sorgen efter kriget med musikalisk formstränghet. Men mer än något annat så handlar 'la grande ligne' om linjen bakåt. Kontinuiteten som uppstår i ett flöde av historia, av hantverk som förmedlas vidare från generation till generation, och bygger en katedral av musik.


Om serien

Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon ‘Fransk-amerikanska kommittén’ som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration.

I serien möter vi tonsättare och musiker från ‘La Boulangerie’ - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom.

Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Nicolai Gedda var en av Sveriges största tenorer. I ett program från 1970 berättar han för Sigvard Hammar om sin roll som Gustav III i Verdis opera Maskeradbalen och om sitt sångarliv i stort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mötet med folkmusikern, upptecknaren, låtskrivaren och förmedlaren Marie Länne Persson får vi höra en traditionsbärare som vigt sitt liv åt att oförtrutet bära fram den folkliga musiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Balladsångerskan Marie Länne Persson vill få igång den ”inre bion” hos publiken när hon sjunger sina medeltida ballader.

I dokumentären om Marie berättar hon om varför hon har svårt för att skilja mellan sitt eget liv och de gamla våldsamma sångerna hon sjunger.

Marie var länge en av medlemmarna i gruppen Sågskära och har under de senast åren kammat hem två tunga bekräftelser på sin betydelsefulla gärning för den svenska visan och folkmusiken – Olrogstipendiet 2015 samt Alice Tegnér medaljen 2016.

I dokumentären hör vi Marie och några av hennes medmusikanter musicera och entusiastiskt resonera kring balladens betydelse idag och historiskt.

Dokumentären är gjord av Meta Alm.

För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reinvere var Käbi Lareteis förtrogne i 15 år. De spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner.

För tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere var pianisten och författaren Käbi Laretei som en mor och hennes tidigare man regissören Ingmar Bergman som en far.

I programmet medverkar också Sofi Oksanen som berättar om sin bok "Utrensning" som med musik av Reinvere hade urpremiär i Helsingfors 2012.

En P2-dokumentär av Eva Sjöstrand/SR Musik.

Svenska artister är inga divor, men Sverige lanserar inte sin seriösa musik! Följ med Eva Sjöstrand till Usedom musikfestival som satte fokus på det svenska 2016, främst sången, den ljusa klangen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan muren föll arrangeras det årligen en tre veckor lång festival på den forna svenskön Usedom. Svensken i gemen vet knappt var Usedom ligger, men vi har en gemensam musikhistoria: det var Usedoms och Gotlands bönder som försörjde den abdikerade drottning Kristina och med henne stora delar av Roms musikliv.

Varje år fokuserar festivalen på ett Östersjöland. När turen kom till Sverige stod sången, den ljusa klangen i fokus med artister som sopranen Ann Hallenberg, Eric Ericsons kammarkör ledd av Olof Boman och Vocal Six. Hur publiken reagerade, vad de har för bild av svensk kultur och vilka dolda skatter vi har, som Boulangertrions konsert med musik av Ludvig Norman och Elfrida Andrée – det speglas i dokumentären ”Tyska öron på Sverige” i P2 på juldagen.

En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Eva Sjöstrand

Musik i programmet:

1. Wilhelm Stenhammar: Mellanspel ur kantaten Sången, opus 44, 1921, kantat till Kungliga Musikaliska akademiens 150-årsfest. Neeme Järvi, dirigent, Göteborgs symfoniorkester. Album: BIS CD-438.
2. David Wikander/Ragnar Jändel: Förvårskväll, för blandad kör, 1920-tal. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.
3. Hugo Alfvén/Herman Sätherberg: Aftonen. Eric Ericsons kammarkör, dirigent Eric Ericson. Inspelning 2007. Album: Swedish Choral Society (1) Naxos 8.572337.
4. Angelo Michele Bartolotti: Svit för gitarr, C-dur. Sammanställd av Fredrik Bock över verk ur Secondo Libro di Chitarra, utgiven cirka 1655. Fredrik Bock, barockgitarr. Inspelning 2012. Album: Music For A Queen, Lawo Classics LWC 1065.
5. Nicola Antonio Porpora/Nicola Guivo: Mormorando anch’il ruscello. Aria ur operan L’Agrippina 1708. Ann Hallenberg, sopran, Il Pomo Doro, orkester, dirigent Riccardo Minasi. Inspelning 2015. Album: Agrippina – Opera Arias, Harmonia Mundi 88875055982.
6. Ludvig Norman/Johan Olof Wallin: Jordens oro viker Opus 50, motett för åttastämmig dubbelkör 1878. Eric Ericson, dirigent, Eric Ericsons kammarkör. Inspelning 1991. Album: Andeliga Sånger, Musica Sveciae MSCD 615.
7. Graham Gouldman/Eric Stewart: The Things We Do For Love. Vocal Six: Staffan Paulsson, Pelle Kockum, Robban Persson, Stefan Högström, Peder Tennek, Niclas Kåse. Inspelning 2006. Album: Second T Noe, Rockappella Records RRCD 005.
8. Trad från Frostviken, Jämtland, efter Ulrika Lindholm: Kallt väder. Triakel: Emma Härdelin, sång, fiol, Janne Strömstedt, tramporgel, Kjell-Erik Eriksson, fiol. Inspelning 2010. Album: Ulrikas Minne, Westpark Music WP 87204.
9. Johann Sebastian Bach: Menuett 1 för klaverinstrument BWV ANH 120 a-moll, nr 14 ur Notenbüchlein für Anna Magdalena Bach nr 2, här för violin och tramporgel. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014. Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.
10. Johann Sebastian Bach: Sarabande ur Svit för violoncell solo nr 1 G-dur BWV 1007: Sats 4. Gunnar Idenstam, tramporgel, Lisa Rydberg, fiol. Inspelning 2014 Album: Bach på svenska – Tyska klockorna, Gazell GAFCD-1118.
11. Fanny Hensel-Mendelssohn: Stråkkvartett Ess-dur, 1834. Ébene-kvartetten: Pierre Colombet och Gabriel Magadure, violin, Mathieu Herzog, viola, Raphael Merlin, violoncell. Inspelning 2012. Album: Mendelssohn Felix & Fanny, Virgin Classics 50999 464546 2 1
12. Elfrida Andrée: Trio för piano, violin & violoncell g-moll 1883-84. Trio Nordica: Mona Kontra, piano, Audur Hafsteinsdottir, violin, Bryndis Halla Gylfadottir, violoncell. Inspelning 2008. Album: Two Piano Trios & Piano Quartet, Intim Musik IMCD 113.
13. Johann Sebastian Bach: Chaconne ur Partita för soloviolin nr 2 d-moll, cirka 1720, BWV 1004. Sirkka-Liisa Kaakinen-Pilch, violin. Inspelning 2012. Album: Sei Solo A Violino Senza Basso Accompagnato (2:2) Ondine ODE 1241.
14. Joachim Nicholas Eggert: Uvertyr till skådespelet Mohrene i Spanien, av Mårten Altén 1807. Dirigent Gérard Korsten, Gävle symfoniorkester. Inspelning 2014. Album: Symphonies Nos 1 and 3, Naxos 8.572457.

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del två av två.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna – Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.

Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.

Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.

Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också Jazzklubb Fasching i Stockholm. Men hur länge till?

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Följ med på en berättelse om jazzen i Sverige. Från danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna Nalen och Gazell Club till dagens utmaningar för de små jazzlokalerna. Del ett av två.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det svenska folket först kom i kontakt med jazzen med danssalongernas framväxt och de första jazzklubbarna - Nalen och Gazell Club i Stockholm, Wauxhall i Göteborg och Arena i Malmö.

Under fyrtiotalet förenade sig det svenska jazzlivet i Svenska Jazzriksförbundet och jazzens salonger och nattklubbar blev rumsrena och till institutioner.

Men dessa jazzens bastioner har levt och lever ett bräckligt liv. Ibland saknas det pengar eller så höjer hyresvärden hyran.

Gyllene Cirkeln försvann och det gjorde också Glenn Miller Café. Nefertiti i Göteborg finns kvar och det gör också jazzklubben Fasching i Stockholm. Men hur länge till?

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.