P3 Klassikern

Skribenten Linda Skugge avskyr att Sylvia Plaths roman Glaskupan missförstås som lättplacerad ”emo- symbol” i filmer och i låtar. Själv har Linda Skugge tatuerat in ett citat av den mytomspunna Plath på sin arm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den självbiografiska romanen Glaskupan, om en vilsen 20-åring i New York, publicerades 1963, utan större framgång. En månad senare tog författaren, den 30-åriga tvåbarnsmamman Sylvia Plath livet av sig på ett makabert vis. Sedan dess har myten om henne och romanen Glaskupan fått nästan en symbolisk funktion, både i musik på film och i senare litteratur. Ofta förknippas Glaskupan med en inåtvänd, självdestruktiv och känslomässigt skör person. Men det är att missförstå huvudpersonen Esther Greenwood - perfektionisten och den duktiga flickan Sylvia Plaths alter ego, menar Linda Skugge som, trots att hon inte gillar den självbiografiska romanen, är besatt av människan Sylvia Plath.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Linda Skugge, skribent

Producent: Sukran Kavak

Skådespelaren Robert Fux har Orlando som sin bibel. Vem får man bli och hur formas våra liv utifrån de kön vi tilldelas? Virginia Woolfs roman om transpersonen Orlando är ständigt aktuell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orlando är en tidsresa över 400 hundra år och följer den unge Orlando från man till kvinna genom samhällets förändring.

Boken kom ut 1928 och skrevs som ett kärleksbrev från författaren Virginia Woolf till sin vän och älskarinna Vita Sacksville- West. Den uppfattades då mer som en satirisk saga men anses i vår tid vara ett feministiskt standardverk och gestaltar definitionen för det vi idag kallar queer.

Virginia Woolf och hennes roman Orlando inspirerar modevärlden, filmvärlden och konstvärlden och är i sig själv en förebild för många dragqueens och transpersoner idag.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Robert Fux, skådespelare, dragartist, programledare

Producent: Sukran Kavak

Begrepp som ”hip”, ”beat”, ”cool”och ”it-girl” kommer alla från Jack Kerouacs debutroman On the Road som blev startskottet för den första amerikanska ungdomskulturen: The Beat Generation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

On the Road ( På Drift / På Väg) är en självupplevd roadtrip om några kompisar som jagar livets kickar i alltifrån musik, droger till hur snabbt man kan korsa kontinenten i en stulen bil. Boken kom inte bara att göra Jack Kerouac till kultperson och talesperson för hela Beat-rörelsen. Hans bok har influerat bilden av den frihetssökande ungdomen och generationer av artister som Bob Dylan, Bruce Springsteen och Ulf Lundell och kan ses som ursprunget till vår tids hipsterkultur.

Men varför blev boken så stor - och är den fortfarande cool?

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Kristofer Andersson, kulturjournalist och programledare för P3 Klubben

Producent: Sukran Kavak

”Världens mest berömda roman” - varför är den så bra? Författaren Jens Lapidus ser hur huvudpersonen Raskolnikovs inre kval lägger grunden till vår tids populära antihjälte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fjodor Dostojevskis Brott och Straff gavs ut 1866 och anses vara en av världens mest lästa böcker. Skildringarna av mördaren Raskolnikovs inre kval har inspirerat både Freud, Nietchze och Kafka med frågor som - vem har rätt att döda , är alla verkligen lika värda och kan man nånsin förlåta en mördare?

Med Brott och Straff fick publiken komma nära en riktig antihjälte, något helt banbrytande för den tiden men också något som vår tids tv-serier eftersträvar, att lyckas skapa en huvudperson som gör dåliga saker men som man ändå gillar tex ”Tony ” i Sopranos och ”Salim” i Snabba Cash.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Jens Lapidus, f.d advokat och författare

Producent: Sukran Kavak

Mary Shelley skapade med ”Frankenstein” världens mest berömda monster och den första science fiction - romanen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frankensteins monster har i över 200 år fått bli förlaga till hur monster och zombies skildras i allt från film och populärkultur till maskeradutklädsel och moderna spökhistorier.

Emelie Rosenqvist och författaren Sara Bergmark Elfgren djupdyker i arvet efter Frankenstein och de eviga frågorna som håller berättelsen levande än idag: Vad händer när människan leker Gud? Och hur skapas ondska?

I programmet hörs klipp från följande media:

1931 Frankenstein filmatisering med Boris Karloff av James Whale

1994 Mary Shelleys Frankenstein med Robert de Niro i regi av Kenneth Branagh

1942 ”Suspense” Radioteaterdramatisering av Frankenstein med Herbert Marshall U

Musik:

Frankenstein - A$AP Rocky / Swedish House Mafia

Frankenstein's monster - Henry Jackman

Frankenstein - Lenny Kravitz

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Sara Bergmark Elfgren, dramatiker och författare

Producent: Sukran Kavak

En skandal, sa kritikerna när romanen Jane Eyre publicerades 1847. Emelie Rosenqvist och Denise Rudberg om hur den idag influerat romantiska komedier och blivit till ett feministiskt manifest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Berättelsen om den föräldralösa fattiga flickan som inte låter sig kuvas och som står upp för sitt hjärtas röst i ord och handling, har dramatiserats , filmatiserats och återberättats åtskilliga gånger och fängslar fortfarande läsare världen över.

Den kvicka dialogen mellan den svåråtkomlige Mr Rochester och den slagkraftiga Jane lever fortfarande kvar i vår tids romantiska komedier och kärlekssånger.

Jane Eyre gav också upphov till det världsspridda feministiska begreppet The Mad Woman in the Attic, en symbol för att begränsa kvinnors behov och uttryck.

Jane Eyre skrevs under manlig pseudonym av Charlotte Brontë, en kvinna som på många sätt var långt före sin tid.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Denise Rudberg, författare

Producent: Sukran Kavak

Ernest Hemingways bok gjorde succé i 50-talets USA. Emelie Rosenqvist och Kristofer Andersson reder ut mansideal och Hollywoods berättartrick.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den gamle och havet av Ernest Hemingway är en enkel fiskarhistoria men bär på dilemman om revansch, livets mening och vad det är att vara en ”riktig” man. En tidlös berättelse som starkt influerat kommande generationer författare, journalister och Hollywoodfilmens dramaturgi.

Boken blev en omedelbar succé när den kom ut på 50-talet i USA. Läsarna fascinerades av att en kort historia på drygt 100 sidor om en gammal fiskares kamp mot en fisk kunde säga så mycket om människans villkor och existens.

Den gamle och havet är också ett perfekt exempel på det som Hemingway kallar ”isbergstekniken” – ett koncentrerat sätt att skriva som påverkat hur vi skriver, messar och formulerar en snygg caption idag. Boken räknas till Ernest Hemingways mest betydande mästerverk och blev avgörande för att han tilldelades Nobelpriset i litteratur.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Kristofer Andersson, kulturjournalist och programledare för P3 Klubben

Producent: Sukran Kavak