P3 Klassikern

F Scott Fitzgeralds roman från 1928 brukar kallas ”the Great American novel”och är sin ytliga värld till trots - inte en ytlig bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

The Great Gatsby, eller "Den store Gatsby” som den heter på svenska, beskriver det ”glada 20-talet” på Manhattan och societeten på Long Island.

Berättelsen kretsar kring festfixaren Jay Gatsby, en uppkomling som ingen förstår var han fått sina pengar ifrån. Hans driv att passa in, att till vilket pris som helst bli en av den ”riktiga överklassen” för att få den kvinna han vill ha, leder till ödesdigra konsekvenser.

Idag har berättelsen om Gatsby och den excentriska och estetiska värld han skapar omkring sig, blivit känd som dresscode på extravaganta fester för att signalera 1920-tals flärd med extra allt. Men The Great Gatsby bär på mycket mer än så. ”Den är full av yta men inte ytlig. Det är en berättelse om den nya moderna världen”, säger Mark Isitt, arkitekturkritiker och programledare för Grand Designs.

The Great Gatsby är en av de mest analyserade och omskrivna amerikanska romanerna på akademisk nivå. Den anses full av symbolism och beskrivs ofta som en skildring av den amerikanska drömmen - och dess baksida.

Gäst: Mark Isitt, arkitekturkritiker och programledare för Grand Designs i TV 4

Programledare: Emelie Rosenqvist

Klipp: Linda Jensen Kidane och Emelie Rosenqvist

Producent: Sukran Kavak

Arkitekturkritikern och programledaren Mark Isitt tipsar om tre böcker som betytt mycket för honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Diskbänksrealism, journalistik från samhällets botten och Manhattan under yuppie-eran på 80-talet. Men det är framför allt språket Mark Isitt, arkitekturkritiker och programledare, går igång på .

Boktipsen:

1) Underdog av Torbjörn Flygt

2) Essäer av George Orwell

3) Fåfängans fyrverkeri av Tom Wolfe

I nästa avsnitt kommer Mark Isitt att prata om ”the great American novel” Scott F. Fitzgeralds: The Great Gatsby.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Mark Isitt, arkitekturkritiker och programledare

”Hundra år av ensamhet” av Gabriel Garcia Marquez är den mest sålda boken på spanska efter bibeln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Berättelsen om den lilla byn Macondos uppgång och fall är både en släktkrönika som sträcker sig över sju generationer, och en karta över latinamerikas historia - och i sin typ av berättande gestaltar romanen också en litterär genre: den magiska realismen

Mer än 30 miljoner exemplar har sålts av boken som gavs ut 1967 - och kan nu kallas latinamerikas mest kända bok. Författaren Gabriel Garcia Marquez tilldelades nobelpriset i litteratur för romanen 1982 med motiveringen “ för hur han kombinerar det realistiska och det fantastiska i en rikt komponerad uppdiktad värld som reflekterar en kontinents liv och konflikter”

Författaren Lina Wolff, gäst i programmet, översatte den senaste svenska nyutgåvan från 2020: ”Hundra år av ensamhet är inte bara en fantastisk berättelse om eviga teman, den får oss också att fundera över vad som egentligen är verkligt och varför vi bestämt att det är så”.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Lina Wolff, författare och översättare

Klipp: Linda Jensen Kidane

Producent: Sukran Kavak

100 år av ensamhet är en

Författaren och översättaren Lina Wolff tipsar om tre böcker som betytt mycket för henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett kommande avsnitt av P3 klassikern gästar författaren och översättaren Lina Wolff. Men redan denna vecka får vi ta del av några boktips - tre böcker som påverkat hennes liv och som fördjupat intresset för den spansktalande kulturen!

Lina Wolffs Tips:

1) The Talented Mr Ripley av Patricia Highsmith

2) Döden och Våren, Mercé Rodoreda

3) Pedro Paramo, Juan Rulfo

Nästa vecka får vi höra Lina Wolff prata om det latinamerikanska mästerverket ”Hundra år av ensamhet” av Gabriel Garcia Marquez. En roman som hon själv översatt till svenska.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Lina Wolff

”Det finns ingen bättre stil än i den här boken” säger veckans gäst Sandra Beijer, bloggare och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Francois Sagans debutroman Bonjour Tristesse från 1954 handlar om den uttråkade och till en början sorglösa sjuttonåriga Cecile och hennes livsnjutande pappa, hans älskarinnor och rivaliteten dom emellan under ett hett sommarlov på Franska rivieran.

En modern klassiker som direkt gjorde internationell succé och tilldelades Frankrikes kritikerpris och bara några år senare blev till film i Hollywood. Framgångarna gjorde den då 19 - åriga författaren Francoise Sagan till miljonär. Men boken orsakade också skandal i 50-talets Paris på grund av sina omoraliska och dekadenta skildringar.

Estetiken och stämningen i boken, en blasé uppsyn, i kortklippt hår, uppvikt herrskjorta och stora solglasögon med cigg i handen, har inspirerat både modeikoner och livsstilsbloggare, bland annat Sandra Beijer, bloggare och författare och gäst i avsnittet.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Sandra Beijer

Klipp: Camilla Blomquist

Producent: Sukran Kavak

”Den omöjliga kärleken är kanske inte den enda riktiga kärleken, men den mest intressanta” säger författaren Denise Rudberg, som så många andra präglats av Hjalmar Söderbergs kärleksskildring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Den allvarsamma leken” av Hjalmar Söderberg från 1912, utspelar sig i Stockholm i början av förra sekelskiftet och kretsar kring den unga Lydia Stille och Arvid Stjernblom - och deras längtande och plågande kärlek.

Med sitt enkla och moderna språk, och sin skildring av förälskelsens alla nyanser har boken har kallats “den vackraste kärleksromanen på svenska”

I ”Den allvarsamma leken” är slumpen är en ständig spelare, och den beskrivs som en ”flanörsroman” där huvudpersonerna driver runt planlöst i Stockholm och ett möte leder till ett annat, något som både kan kännas igen både i författaren Hjalmar Söderbergs eget liv, men också i hur många låttexter som helst om kärlek, säger författaren Denise Rudberg, som ser likheter med sitt eget kärleksliv: - Hur många är vi inte som har stått och ”låtsasslumpat” - alltså, ”råkat” gå förbi någons port, arbetsplats, eller favoritbar orimligt många gånger i hopp om att ”stöta på” den vi helst vill träffa. Grejen med den allvarsamma leken är att den är kärlek på riktigt. Den skildrar förälskelsestadiet i alla sina nyanser - förvirring, osäkerhet, smärta och irrationalitet.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Denise Rudberg, författare

Klipp: Camilla Blomqvist, Emelie Rosenqvist

Producent: Sukran Kavak

Om det är nåt verk som skulle ingå i en svensk litteraturkanon, så är denna, säger Martin Wicklin, journalist och gäst i P3 Klassikern. Alla älskar Vilhelm Mobergs Utvandrarna. För den har allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilhelm Mobergs ”Utvandrar-serie”som kom ut mellan 1949 och 1959 räknas till ett av det stora svenska litterära praktverken. Den har filmatiserats i omgångar, gjorts musikaler av och översatts till många språk.

Berättelsen bygger på den verkliga utvandringen från Sverige som skedde mellan 1850 och början på 1900-talet då en fjärdedel av Sveriges befolkning, ca en miljon svenskar, lämnade sina hem och begav sig till Amerika.

Bilden av Amerika som ett frihetens paradis, där allting växte sig stort, lockade människor som aldrig sett kusten, ut på det väldiga havet på livsfarliga båtar fulla med sjukdomar och råttor. Och dom gjorde det av olika anledningar.

-Visst hade jag hört om svält och missväxt i Sverige på 1800-talet, säger Martin Wicklin, men förtrycket som skildras, var som en hästspark i magen att läsa.

Utvandrarserien handlar både om varför människor flyr, om drömmen om ett bättre liv, men också vad det innebär att lämna sitt hem, och försöka att slå rot på nytt. Teman som är högst aktuella idag.

Programledare : Emelie Rosenqvist

Gäst: Martin Wicklin, journalist och programledare för ”Söndagsintervju i P1

Producent: Sukran Kavak

Vladimir Nabokovs ”dirty book” från 1955 är en ständig inspirationskälla i populärkulturen och ”att vara en Lolita” har blivit ett vedertaget begrepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ”Lolita” följer vi den medelålders pedofilen Humbert Humbert och hur han dyrkar, utnyttjar den tolvåriga flickan Dolores Haze.

”Lolita” har alltid ansetts omoralisk, den har kallats pornografisk, snuskig och innan den till slut gavs ut i Paris 1955, refuserades den av fyra amerikanska förlag för dess moraliskt förkastliga innehåll, men kanske också för att den inte föll inom ramen för hur en snuskig bok - om den nu skrevs - borde gestalta sig.

Genom hela boken befinner vi oss i Humbert Humberts huvud. Lolita är enligt honom en så kallad ”nymfett”, dvs en flicka mellan 9 och 14, i den tidiga puberteten, och har beskrivits som “ den fatala lockelse som utövas av försigkomna flickor med tandställning och vita sockor”.

Dragläget mellan Humberts uppenbart sjuka handlingar och det vackra förföriska språket - skapar en olustig och ibland ambivalent upplevelse hos läsaren, vilket gör denna bok till en given klassiker, vare sig man vill det eller inte, säger regissören och dramatikern Lola Zackow. Lola heter egentligen Lolita, men kallar sig helst Lola.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Lola Zackow, dramatiker, regissör, skådespelare samt konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

Producent: Sukran Kavak

En berättelse om mycket mer än spöken, säger journalisten och Creepypoddens Jack Werner. Oscar Wildes klassiska skräcksatir har många bottnar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spöket på Canterville från 1887 är en av Oscar Wildes mest kända berättelser - om den amerikanska familjen som trots alla varningar flyttar till det brittiska godset Canterville där släktspöket skrämt slag på sina ägare i hundra år men där de nya ägarna helt enkelt vägrar tro på spöket.

Det är både en slags parodi på den klassiska spökhistorien - där spöket förlorar sin förmåga att skrämmas när ingen tror på honom, och en satir över en kulturkrock mellan nymodiga och pragmatiska amerikaner och de stiffa britterna som är tyngda av sin tradition och aristokrati genom sin olika inställning till spökande slott . Men också en bild över skiftet från det gamla till det nya- Jack Werner ser också hur Oscar Wilde på ett sätt berättar om sig själv, både i rollen som konstnär och homosexuell.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Jack Werner, journalist och programledaren för ”Creepypodden”

Klipp: Camilla Blomqvist

Producent: Sukran Kavak

Walden är en bok som går att läsa på många sätt säger artisten Annika Norlin. Civilisationskritiskt manifest eller självhjälpsbok i mindfulness?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amerikanen Henry David Thoreaus klassiska självbiografiska essä från 1854 om mannen som lämnar civilisationen och ger sig ut i vildmarken i jakten på ett enklare och bättre liv, har kallats alltifrån episk hjältedikt, bondepraktika till handbok för meniningsfullt ungkarsliv.

Sedan den kom ut har den den växt i betydelse och inspirerat både medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King och Mahatma Gandhi, men också fungerat som inspiration för klimatrörelsen och idag verkar den obegripligt aktuell med Thoreaus idéer om hur konsumtionssamhället gått för långt, hur människan tappar kontakt med naturen och om hur man egentligen finner mening i en värld som är skapad av människor men som inte ser till människors faktiska behov.

Annika Norlin, låtskrivare och artist refererar själv till Walden i sin egen roman Stacken, som också berör samma civilisationskritiska tema: Att lämna allt och dra till skogs.

Programledare: Emelie Rosenqvist

Gäst: Annika Norlin, låtskrivare och författare

Producent: Sukran Kavak