"Homosexsjuka" kallades det i Dagens Nyheter 1982 – det som senare kom att kallas för hiv/aids. Spridningen av hiv i Sverige började, liksom i stora delar av världen, under 1980-talet och utvecklades till en epidemi. Tillsammans med Martina Terrazzano diskuterar vi hur mediebevakningen såg ut i Dagens Nyheter respektive Revolt, vilka mönster som verkar finnas och varför det är viktigt att förstå hur en använder språket under en epidemi.

Den så kallade gröna omställningen i norr har debatterats flitigt i traditionella medier de senaste åren, kanske särskilt i samband med etableringen av batterifabriken Northvolt och stålproducenten Stegra. Industrins expansion framstår ofta som självklar – medan kritiska röster som till exempel rör ekologiska och sociala perspektiv hamnar i skymundan. Tillsammans med Mikaela Wikström Ruona pratar vi om vad en ensidig rapportering innebär för demokratin och för klimatomställningen.

Intresset för rymden är stort från politiskt, militärt och ekonomiskt håll och fler och fler aktörer, både statliga och privata, intresserar sig för hur Mars kan användas av människor. Också inom populärkultur riktas blicken alltmer mot den röda planeten – hur beskrivs rymden i science fiction och vilka visioner ser man framför sig? Anna Bark Persson gästar På språket för att diskutera språkliga perspektiv inom litteratur.

Polismyndigheten använder både traditionella och sociala medier för att bygga förtroende, förebygga brott och interagera med allmänheten. Vilka utmaningar och möjligheter finns i Polisens kommunikation och hur hanteras de i praktiken? André Baltz och Jesper Enbom, båda vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper gästar På språket för att diskutera Polisens kommunikationspraxis.

Motionslopp för kvinnor går ofta under epitetet tjejlopp och många gånger är det den sociala aspekten – inte det idrottsliga – som arrangörerna använder för att locka deltagare. Hur påverkar det villkoren för kvinnors motionerande och tävlande? Karin S Lindelöf, universitetslektor och docent vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, gästar På språket för att diskutera tjejloppens framväxt och form.

AI-baserade språkmodeller blir bättre och bättre på att efterlikna mänskligt språk ju mer textdata AI har att träna på. Hur påverkar det minoritetsspråk som meänkieli – hamnar språket efter i den teknologiska utvecklingen eller kan AI stärka och bevara meänkieli? Moa Eriksson Krutrök och Pär Poromaa Isling gästar På språket för att diskutera hur samhället arbetar med revitalisering och vilka utmaningar som finns med att inkorporera meänkieli i AI-system.

Vad är finlandssvenska och hur skiljer den sig från sverigesvenska? Tillsammans med Mindy Svenlin reder vi ut saken i På språket. Vi diskuterar även finlandismer, språkliga missförstånd och så klart KAJ och Vörådialekten.

Fred, jämställdhetsnormer, kvinnorättsreformer är alla positivt laddade begrepp men kan också användas för att berättiga politiska agendor och reproducera förtryck. Elisabeth Olivius gästar På språket för att diskutera hur språket används som ett verktyg för att bland annat legitimera maktordningar, väpnat uppror och exploatering av kvinnors obetalda arbete.

Övergångsåldern, den andra våren, menopaus – klimakteriet har många benämningar som leder till associationer om vad det innebär att befinna sig i denna fas i livet. På språket gästas av Linda Berg och Maria Jönsson som berättar om sin bok: Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet.