
Sign up to save your podcasts
Or


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser.
Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara “en pest för män som äter bröd”. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar.
Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva?
Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas.
När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Någon gång under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Vänta… nu var det faktiskt så att ett antal gånger under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Men, just kejsaren eller usurpatorn Silbannacus skulle komma att falla i glömska. Det skulle inte vara för än 1930-talet på British Museum som Silbannacus uppmärksammades.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång – så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom.
I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
From the publisher's feed
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Listeners

61 Listeners

12 Listeners

2 Listeners

1 Listeners

0 Listeners

15 Listeners

1 Listeners

35 Listeners

12 Listeners

14 Listeners

5 Listeners

8 Listeners