Studiotwist. 

Denna gång är det dags för Ulf Henningsson och Åke Eriksson att lyfta på locket till en ganska vanlig företeelse under de första åren på 60-talet: 

Det handlar om skivor gjorda av oftast anonyma studiomusiker som gavs ut under diverse olika fantasieggande namn. Vad sägs om Climbers, Rocking Jupiters, Popcorns, Lurch's och Skibums? Det är bara att twista loss! 

På bilden: Runestones från Stockholm.

Jösses, jösses, yeah! 

När Ulf Henningsson och Åke Eriksson för fjärde och sista gången gör ett nedslag i det danska 60-talet är det dags för även de något mindre etablerade grupperna att få komma till tals. Och det gör dom med besked! 

Hur ofta får man höra Shadderhands, Moondogs, Weedons, Some Kind, Stomps, Baronets, Danish Sharks, Stoneagers och Dave Keene i svenska program? Rätt sällan, eller hur? 

Dessutom Sverigebekanta namn som Telstars, Maniacs och Beatmakers, men det är inte de svenska banden vi får höra utan danska grupper som råkar heta likadant. 

På bilden: Matadorene från Köpenhamn. 

Köttätande rosor och brinnande hitmakare.

När Ulf Henningsson och Åke Eriksson för tredje gången besöker Köpenhamn blir det allt från tysk surf till högkulturell rock.

På bilden: Beefeaters från Köpenhamn.

Konsten att byta medlemmar med varandra.

Nu när Ulf Henningsson och Åke Eriksson har kommit upp i dussinet avsnitt om huvudstadens frenetiska popliv på 60-talet riktas intresset mot Violents och Moonlighters, två band där dörrarna till medlemsbyten stod ovanligt öppna.

Det blir en vindlande resa som tar oss till Tyskland, Alperna, Mexiko, Indien och Algeriet!

På bilden: Moonlighters från Stockholm.

Den franska holmgångens två ansikten.

När Ulf Henningsson och Åke Eriksson anländer till Stockholm för elfte gången tar de avstamp på Lidingö och sedan utspelar sig en fascinerande historia av ett sällan skådat slag med vindlande stickspår åt de mest oväntade håll:

På bilden: New Generation från Stockholm.

Årets låtar ur ett popnördsperspektiv.

Ulf Henningsson och Åke Eriksson vill vara lite moderna och återvänder traditionsenligt till samtiden en stund för att leta fram "årets hetaste wax", eller vad det nu är man säger nuförtiden?

Som vanligt diskuteras och spelas musik från alla möjliga (och omöjliga) stilar och härstamningar.

På bilden: Fleur från Holland.

Mespop och gitarrgiganterna.

För fjärde gången gör Ulf Henningsson och Åke Eriksson ett nedslag i den engelskspråkiga popmusiken från 1970. De har begett sig till huvudstaden och slår ett slag för en musikstil som, föga uppskattad, länge levt i skymundan, men som på senare år så smått börjat få den aktning den förtjänar, nämligen mespop!

Här får vi följa de första stapplande stegen från två av den svenska popmusikens verkliga storfräsare, Ulf Lundell och Py Bäckman, även om det skulle dröja ytterligare några år innan de fick sina genombrott. Annars cirkulerar mycket runt resterna av Science Poption i detta program och det visar sig också att tidens två största svenska gitarrprofiler, Jojje Wadenius och Janne Schaffer, har sina fingrar med i spelet mest hela tiden.

På bilden: Opus III från Stockholm.

Sollentunagänget och Sveriges första popskiva.

Efter att redan ha ägnat två program åt Sollentunas hjältar, Ola & The Janglers, är Ulf Henningsson och Åke Eriksson fortfarande kvar på plats i denna Stockholmsförort och gör den ena poparkeologiska upptäckten efter den andra!

Denna gång är det Hi-Balls, Shivers och Night Caps som är i centrum. Självklart blir det rejäla djupdykningar ner i nördigheternas allra djupaste vatten. Man skyr varken så obskyra ämnen som tjänstemannapop eller operapop.

På bilden: Hi-Balls från Sollentuna.

Ormtjusarinnans son och gräddigt doftande blomster. 

När Ulf Henningsson och Åke Eriksson för andra gången sätter tänderna i det danska sextiotalet, eller tressene som det heter där, får de sig till livs några rejäla munsbitar med ingredienser av de mest skilda slag: 

Här finns allt från sjömannen som seglade in på ett bananskal och blev rock-kung, till märkliga sammanträffanden med Hep Stars och hur Donovan snodde sin egen låt. 

Som vanligt tycks allt hänga ihop väldigt intimt ändå, på något sätt. 

Dejliga slickepinnar från andra sidan sundet.