"Att få se ett barns glada ögon lysa upp när de får SAMMA mat som resten av kompisarna"

Att se till att varje barn oavsett allergier eller diagnoser får mat de mår bra av.

Om kärlek till storkök; om att tänja på gränserna; om att aldrig ge upp hoppet.

"Jag älskar det. Jobbet jag visste redan sedan barnsben att jag var gjord för djursjukskötare."

Om att vara på en och samma arbetsplats i 20 år, om drivkraften att rädda liv, om pressen från

oroliga djurägare med egna internetdiagnoser, om hur små justeringar kan göra stora

skillnader för arbetsmiljön och övertygelsen om att facket är viktigare idag än någonsin

Varje hem berättar så mycket. Att jobba som städare innebär så mycket mer än att bara stå och skrubba en toalett eller dammsuga någons golv.

Om att vara stolt över sitt yrke, om engagerade chefer, om att jobba under dåliga villkor och vad det egentligen betyder att facket inte är starkare än sitt medlemskap.

Om att ägna hela sitt arbetsliv åt att hjälpa och assistera en annan person.

Om att från insidan se en hel bransch nermonteras, rättigheter krympas och villkor försämras, om att få en nytändning av ett fackligt engagemang och att utvecklas och få mer självförtroende av att driva förändring i sitt yrke ”Rätt ska vara rätt".

Om brandmannayrkets stora utmaning – att gå till jobbet och inte kunna föreställa sig vad som väntar. Problemlösning, livräddning och ett och annat djur på villovägar. Och om att ta kampen för förbättring och mot de orättvisor som finns inom arbetaryrkena, med vetskapen om att ensam inte är stark.

Om att känna i hela kroppen att ”nu är det nog, nu måste vi ändra på det här!” och att det faktiskt går när alla tar fram lösningen tillsammans. Om att det bästa sättet att åstadkomma förändring är att förstå varandra och bygga broar.

Om sin oro för vad som händer inom psykiatrin där patienternas behov ökar men där de nya schemana orsakar sjukskrivningar och uppsägningar. Om hur bräcklig verksamheten blir när personalen inte har fått återhämtning och kan fatta rätt beslut.

Om att ha sett äldrevården gå från medmänsklig och trygg till nedhyvlad och på löpande band. Om att omskola sig men ändå söka sig tillbaka det till det yrke där man verkligen känner att man gör skillnad. Och om att samla kraften hos dödströtta kollegor, starta uppror, gå i fackeltåg och tala ut offentligt.

Om att känna frustrationen bubbla upp inom sig när man ser orättvisorna och bristerna, om att försöka kanalisera den frustrationen och möta på motstånd när man gör det. Och om hur man ska få krafterna att räcka till som ensamstående mamma på ”hälsoschema” i äldrevården med ett barn som har särskilda behov.

Ett avsnitt med alla kortare inringda prat.