Prat från verkligheten

Om att vara ny och osäker i sitt jobb, men växa i rollen, om hur medverkan i Talang öppnade nya dörrar i samtalen med elever och om hur jobbet som elevassistent skapade mening när tillvaron var som tyngst.

Om att kämpa för bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, och samtidigt få livet att gå ihop, och om hur undersköterskeupproret startades.

Om att få isolerade äldre att hitta tillbaka till livsglädjen.

Om att alltid vara beredd att tacka ja till jobb som timanställd, om att vara en annan människas förlängda armar och ben. Och om att ha privilegiet att få prata om poängen med facket för gymnasieelever, och få se en nyfikenhet på arbetslivet tändas.

Om att på 42 timmar ställa om verksamheten till en intensivvårdsavdelning. Att dokumentera vardagen i en videodagbok för SVT, och mitt i alltihop drabbas av en personlig tragedi.

Om kampen för att skydda de boende från smitta, om hur hon konfronterar arbetsgivaren, och går ut i media med inspelade samtal, och vad som hände under och efter denna period.

Om att stötta och hjälpa elever när plötsligt en pandemi tvingar dom att plugga hemifrån. Om hur vissa elever drabbas hårdare av isoleringen. Om att hitta sätt att finnas tillgänglig, och att fånga upp deras funderingar i en tid av stora förändringar. Att vara den som ställer frågan ”Hur mår du?” och faktiskt också lyssna på svaret.

Om när de drack gravöl för Jönssonligan-bussen, om storstrejken 1999 och om kampen mot de trafikfarliga plexiglasbarriärerna.

Om att skapa trygghet för de minsta när allt runt omkring förändras, att vara närvarande i stunden, och om hur pandemin skapat stakare band och bättre rutiner i personalgruppen.

Om att jobba med svårt covidsjuka patienter, att försöka stötta nån som kämpar för sitt liv, att sedan själv drabbas, och om att missa en stor del av sitt lilla barns uppväxt för att man jobbar dygnets alla timmar.