Vi har känt varandra i snart 50 år. Vi har varit arbetskamrater i media och även vänner

Vi har haft stora framgångar men också kriser, men

det har många gånger känts som vi varit närmast odödliga.

Men så inom loppet av bara några år drabbas vi fyra av samma drabbande besked. Vi har prostatacancer i olika stadier

Själv kändes det som att mitt liv gick i bitar när jag fick beskedet.

Men nu är jag intresserad av hur mina nära vänner lever med sin cancer. Hur tog de beskedet och vilka val gjorde de? Operation eller strålning? Vilka blev deras biverkningar? Är de rädda, och i så fall för vad?

Samtalet överraskar inte minst mig. Christer blev svårt sjuk av operationen. Janne ångrar att han både PSA-testade sig och sedan opererades. Och Mats, som fick sitt cancerbesked mitt i sorgen efter hans fru avlidit i just cancer, är mest förvirrad och kanske också förbannad.

Det är sällan män pratar om något så intimt som cancer i prostatan. Lyssna på ett unikt samtal.

Du har precis fått reda på att du har prostatacancer. Chock, förtvivlan och rullgardinen dras ner i ditt liv. Du börjar tänka på alla i din omgivning som har dött i cancer, och nu kanske du står på tur.

” De första orden vi läkare ger patienter som har cancer påverkar dem resten av livet”, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ola Bratt är en av de ledande auktoriteterna i Sverige inom just prostatacancer.

För patienter med lågriskcancer, där så kallad aktiv monitorering väntar, kan man enligt OIa Bratt, snarare vända det till ett glatt budskap:

”Jag har goda besked, de här vävnadsproverna vi tog för två veckor sedan visar ingen cancer som behöver behandlas”, och då sjunker axlarna ner på patienten, ”men vävnadsproverna visar också att cancercellerna inte är farliga nu men vi behöver följa upp dem.”

Bara de här två meningarna kan vara skillnaden mellan ett livslångt trauma och en snabb acceptans. Ola Bratt menar att läkaren bör undvika att stämpla cancer i pannan på patienter som med mycket stor sannolikhet inte ens kommer att insjukna.

Patienter med mellanriskcancer ställs inför ett helt annat dilemma. Ska de ta bort sin cancer via strålning eller operation? Idag överlämnas det valet i de flesta fall till patienten, som kastar sig på datorn och via Google börjar söka egen kunskap om biverkningar och rehabilitering. Kanske mer exakt vilken behandling som påverkar potens och läckage mest.

”De här beslutet får vi läkare inte överlämna till patienten”, säger Ola Bratt. ”Det är vi som har kunskapen och beslutet ska fattas ihop med patienten.”

Samtalet med Ola Bratt blir en resa in i det mesta om prostatacancer som du behöver veta:

- Varför PSA är ett osäkert cancerprov?

- Vilka nya blodprover är på gång att spåra prostatacancer?

- Hur diagnoskedjan förändras nu när magnetröntgen införs?

- Om det är dags att ta bort begreppet cancer för de som har Gleeson 6 och idag stämplas som lågriskcancer?

- Varför patienter med Gleeson 7 är den svåraste gruppen att ge rätt behandling till?

- Varför Ola Bratt är motståndare till oorganiserad PSA-testning (typ att gå till vårdcentralen)?

- Varför Ola Bratt fortfarande inte är övertygad om att införa nationell screening i Sverige?

- Varför det är motiverat med screening för bröstcancer men inte för prostatacancer?

I slutet av poddsamtalet riktar sig Ola Bratt till er lyssnare med två konkreta råd som jag tror att ni har stor nytta av.

Prostatacancerpodden programleds av journalisten Henrik Frenkel, med spridd prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, överläkare och professor i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Uno var bara 55 år när han fick väldigt ont i ryggen. Först trodde han att det var vanlig träningsvärk. Efter en tid gjorde han på läkarens inrådan ett PSA-prov. Och så på det ytterligare utredningar.

Ändå kom beskedet som en chock för både Uno och hans fru Lolo. Elakartad, aggressiv och snabbväxande prostatacancer.

Läkaren släckte allt hopp när han sa: ” Om det är så att ni funderar på vad ni ska göra när ni går i pension, sluta planera och göra det nu”

Nu åtta år senare sitter Unos fru Lolo Tode Palm i min studio

för att berätta om sin bok Kärlek och sorg, om hur det var att följa sin stora kärlek genom alla tunga faser i sjukdomen och fram till det oundvikliga slutet. Lolo är journalist och hon bestämde sig för att både lära sig allt om Unos cancer, men också skriva dagbok under hela sjukdomen. Det är noteringarna vi ska prata om i den här podden.

Om att vara närstående och ett stöd när oron för hennes egen framtid lamslog henne. Vem var hon utan Uno? Orkar hon fortsätta jobba? Fixar hon huset på egen hand? Hur ska det gå med ekonomin?

De här tankarna fyllde henne med skam. Det var ju inte hon som var dödligt sjuk. Varför uppta tid med att tänka på sig själv?

Uno själv ville bara fortsätta leva som vanligt. Spela i sitt band, snickra bord och leda grupper på gymmet.

Lolo berättar i podden om hur Unos personlighet förändrades och om de svåra samtalen. Lolo och Uno fick rådet av en kurator att avsätta tid en gång i veckan, för att prata om jobbiga saker. Gärna på en speciell plats i villan, och gärna samma tid.

Det blev måndagskvällar efter middagen. De gjorde upp varsin lista med svåra och känsliga frågor. Så betade de av allt det svåra på en timme varje vecka. Resten av tiden var fredad för hoppet om att Uno skulle bli botad och frisk.

Till sist hamnade Uno och Lolo ändå i det så kallade brytsamtalet när ingen mer vård fanns att ge. Uno ville inte veta hur lång tid han hade kvar. Men bägge förstod att slutet närmade sig.

Jag kan väll säga att det här blev mitt livs svåraste poddsamtal, och jag har gjort många och mycket känsliga. Uno fick leva i knappt fyra år. Jag har samma typ av spridd prostatacancer som Uno.

Så frågan som hängde som ett moln i poddstudion. Vill jag verkligen veta allt?

Lyssna på ett spännande och berörande samtal om att vara närstående i cancerns skugga.

Utvecklingen i forskningen kring metastaserad prostatacancer har skett explosionsartat. Så snabbt att överläkaren i onkologi Ingela Franck Lissbrant nu talar om ett paradigmskifte med en mängd nya bromsande behandlingar.

Och kanske kan på sikt även mycket aggressiv prostatacancer bli kronisk och inte längre dödlig.

I den här podden talar vi om allt det som kan ge mig och andra drabbade ett längre liv.

Ingela Franck Lissbrant anses vara en av landets främsta experter på spridd prostatacancer. Hon är överläkare på onkologkliniken vid Hallands sjukhus och ordförande för Nationella prostatacancerregistret.

I det här poddsamtalet tar vi bl a upp följande:

- Vad är den medicinska nyttan med hormonläkemedel som Zytiga?

- Kan man stråla bort metastaser?

- Varför blir cancer resistent mot hormonbehandling?

- Vilka olika former av cytostatika sätter läkarna in, och när, i behandlingen?

- Vilka är biverkningarna av cytostatika idag?

- Hur fungerar Radium 123 mot cancer?

- Vad menar läkarna med begreppet överlevnadsvinst?

- Vad är det speciella med den nya målsökande behandlingen Lutetium?

- Varför har Lutetium använts vid det finska privatsjukhuset Docrates sedan 2017, men inte i Sverige?

- När blir behandling med stamceller etablerat mot prostatacancer?

- Hur kommer man med i olika forskningsstudier?

- Kan patienter med en avancerad cancer kräva att få en egen personliga läkare (PAL)?

- Kommer spridd prostatacancer kunna bli botbar? Och när?

Lyssna på ett spännande samtal om paradigmskiftet inom behandlingar av agressiv prostatacancer.

Vad händer med en man som stått på barrikaderna och enbart visat styrka, när cancerångesten börjar krypa in under skinnet på honom.

Journalisten Joachim Berner var länge en wonderboy i media. Alla ville ha honom som chef för sina redaktioner. Han blev chefredaktör för Dagens Nyheter, och även Expressen

Idag är Joachim drygt 60 år, och han opererade sig i vintras för prostatacancer. Han som länge trodde att han var odödlig, bröt ihop inför operationen.

I det här poddsamtalet berättar Joachim Berner öppet och naket om vad som hände när han fick cancerbeskedet. Om rädslan som grep tag i honom. Om tankarna kring riskerna för läckage och falnande potens. Om när självbilden som stark och oövervinnlig går i kras när man befinner sig i dödens närhet. Om varför män så sällan vågar prata öppet om manlighetens cancersjukdom.

I podden berättar han också öppet om karriärkrisen som ledde till suicidala funderingar.

I våras skrev Joachim Berner en bok om livet i den tredje åldern. Om livskriser, åldrande men också nya insikter. Och hur det känns att plötsligen våga visa svaghet.

Mathilda Stenbäck befann sig i Barcelona för studier när hennes pappa Thomas ringde. Hon hörde på rösten att något allvarligt hänt.

Thomas berättade så milt han kunde för sin då 19-åriga dotter att han fått diagnosen metastatisk prostatacancer och som inte går att bota.

”Kommer pappa att dö nu, var det första jag tänkte i chocken, berättar Mathilda, innan far och dotter Stenbäck bröt ihop i telefonen.

”Det var första gången jag hört min pappa gråta.”

Nu sitter vi tre år senare i poddstudion och pratar om hur allvarlig och aggressiv cancer drabbar även de närstående. Också för dem stannar livet. Ångesten och de existentiella frågorna om liv och död blir plötsligen påtagliga. För vissa familjer gör cancern att man kommer närmare varandra. För andra är det stigmatiserande och svårt att prata om svår sjukdom.

Thomas Stenbäck fick sin diagnos spridd prostatacancer för tre år sedan. Idag har han ett flertal metastaser runt om i skelettet. Han är inne på sin tredje behandlingsomgång. Tidigare har han genomgått en hormonbehandling och även cytostatika. När cancern inte gav med sig utan spred sig vidare med höga PSA-världen fick han i vintras som en av de första patienterna i landet pröva behandling med sk PARP-hämmare.

Thomas sätter sitt hopp till denna unika behandlingsmetod. Om den inte biter, vad finns då att göra?

Det är de här frågorna vi tar upp i poddsamtalet. Thomas berättar om sin cancerresa. Om PSA-värden som plötsligen skjuter i höjden. Om tuffa behandlingar. Och om att leva under cancerns mörka skugga, och ändå hitta en form av normalitet i familjelivet.

Mathilda har sökt sig till organisationen Ung cancer för att få stöd. Det är svårt att prata med kompisar som inte på djupet förstår när hon pratar om sin pappas cancersjukdom.

I podden pratar vi om att leva med en obotlig cancer, och om hoppet om ny forskning. Vad vill man göra med sitt liv när livet plötsligen blivit ändligt?

Om drömmar och om det finns en sk bucket list? Och om att få aggressiv prostatacancer när man bara är 51 år.

Det närmaste en prognos Thomas fått är läkarens kommentar att han kanske inte behövde sälja sommarstugan, men att han förmodligen kommer att dö av sin cancer.

Lyssna på ett fint och berörande samtal mellan far och dotter.

Programledare är Henrik Frenkel, som själv har spridd metastaserad prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, professor och läkare i urologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Operera eller stråla bort cancern? Det är ödesfrågan för alla som får behandlingsbar prostatacancer.

I potten ligger impotens, urinläckage och kanske även risken för återfall. Läkaren är skyldig att upplysa om biverkningarna, men få vet att uppemot 70% av behandlade patienter riskerar långvariga skador från sin behandling.

Eller är framtiden så kallad fokal behandling där man angriper cancercellerna direkt och med betydligt färre biverkningar? Vid fokal behandling förs nålar in i prostatakörteln och placeras runt tumören. Tumörvävnaden dödas genom att elektricitet skickas mellan nålarna, vilket ger celldöd utan någon värmeutveckling.

Anna Lantz, specialistläkare och docent i urologi på Karolinska Universitetssjukhuset leder Skandinaviens första forskningsstudie kring fokal behandling.

I det här poddsamtalet jämför Anna Lantz riskerna för impotens och urinläckage mellan de traditionella behandlingarna strålning eller kniven, och berättar om senaste nytt kring fokal behandling.

Anna Lantz leder också ett pilotprojekt i Stockholm kring sk organiserad PSA-testning. Hon tror att Socialstyrelsen är på väg att om några år rekommendera allmän screening kombinerad med MR av män över en viss ålder, och att det i så fall kan rädda livet på minst 1000 personer per år.

I samtalet lär du dig det senaste om olika metoder för behandlingsbar prostatacancer.

Samtalet leds av journalisten Henrik Frenkel som själv lever med en spridd prostatacancer och professor Anna Bill Axelsson, professor i urologi på Akademiska Sjukhuset.

Jag befann mig på en strand i Portugal när jag för ett år sedan fick diagnosen stor, aggressiv och spridd prostatacancer. Jag gick på en millisekund från att vara till synes helt frisk till att ha en dödlig sjukdom.

Efter en tid av tårar, oro och ångest bestämde jag mig för att lära mig allt om Sveriges vanligaste och numera också dödligaste cancersjukdom.

Nu sitter jag i en studio för att spela in första avsnittet av nya Prostatacancerpodden. Vid min sida under hela poddserien sitter överläkaren i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anna Bill Axelson.

I det här avsnittet berättar jag om min egen omtumlande cancerresa. Jag pepprar läkaren Anna med frågor. Alltifrån det mest basala om vad prostatacancer egentligen är för sjukdom till diagnosmetoder, olika risknivåer, behandlingar typ kirurgi och strålning, läkemedel och inte minst den nyaste forskningen. Alla mina frågor utgår ifrån mig som patient. Jag vill verkligen veta. (Fast när vi kommer in på prognos över min tid att leva blir det känsligt.)

Vi ska i kommande avsnitt I podcasten samtala med många av landets ledande forskare och läkare inom prostatacancer. Men också med patienter och anhöriga som valt olika vägar i sin kamp för att försöka bli fria från sin cancer.

De planerade avsnitten handlar om nya metoder för både kirurgi och strålning, om ny forskning och nya läkemedel, om livsstil och hälsa, men också om hur hela familjen drabbas av sjukdomen. Det kommer att handla om förlorad potens och sårad manlighet, och varför män så sällan berättar att de drabbats av prostatacancer.

Men kanske mest om hur det är att leva med prostatacancer. Om chock, tårar, svåra val, och känslan av att livet ställs på sin spets. Cancer går även in i själen.

Målgruppen för podcasten är patienter, anhöriga, många inom vården, men också alla som går omkring och är rädda för denna cancer som drabbar cirka var femte man under sin livstid.

För ett år sedan fick jag diagnosen cancer i prostatan med spridning till lymfkörtlar och skelettet.

Tiden stannade upp, Jag hade plötsligen blivit cancerpatient,

och jag hamnade i rädsla och total förvirring om vad det här innebär

för mig, för min familj och för mitt liv.

Nu ett år senare nystartar jag och överläkaren Anna Bill Axelsson på Akademiska Sjukhuset i Uppsala Prostatacancerpodden.

Lyssna på vår sk teaser om vad podden ska innehålla framöver.

I kölvattnet av en prostatacancer diagnos.

Många beskriver hur svårt det kan vara att prata med sin partner eller andra om sjukdomen, hur man mår och biverkningar man upplever. I detta avsnitt samtalar vi bland annat om det och de erfarenheter vi har.

Gäst Elisabeth Skeppner Kurator och forskare vid Örebros universitetssjukhus.