RadioScience

Han tycker att det oväntade är det mest spännande. Som att hitta en tidigare okänd bakterie vid Victoriasjöns strand, eller komma på hur man kan spåra vad myggorna haft för sig genom att undersöka vilka bakterier de samlat på sig. Det stora målet med Olle Terenius forskning är att människor inte ska dö av malaria. Här får vi hör om hur och varför man kan klippa i myggornas gener, hur det känns att kliva av flyget i Afrika, och vi får höra Nobelpristagarskvaller från en lunchkö i Irvine i Kalifornien. På fritiden sjunger Olle Terenius i kören Orphei Drängar, där händer det också oväntade grejer.

Professor Stefan Jansson ska ta oss med till 70-talets proggrörelse. Till tonårstiden då solidaritet var ledord och då tron på och viljan att förändra världen var stark. Vi får följa med till doktorandtiden i slutet av 80-talet, och höra om hur gentekniken och debatten om genetiskt modifierade organismer växte fram. Stefan Jansson forskar om växternas fotosyntes och om hur träd kan veta att det är höst. Parallellt med sin forskning har han ofta debatterat genetiskt modifierade organismer och talat om möjligheterna med genteknik.

I programmet läser Stefan Jansson upp ett brev som han har skrivit till Isabella Lövin (MP) som han tidigare mötte i en debatt i Vetenskapsradion. Missa inte det!

Gamla sorters ärter, bönor och kålrötter, vad är det för intressant med det? De utgör en del av vårt kulturarv. Kulturhistorisk kuriosa. Men det finns något ytterligare intressant med de gamla grönsakssorterna - de kan bära på precis de anlag som vi behöver i framtiden för att kunna odla i ett förändrat nordligt klimat, för att ta fram sorter av grödor som står emot växtsjukdomar, och inte minst för att hitta tillbaka till godare grönsaker. Matti Wiking Leino är forskare och intendent vid Nordiska museet och han tycker visserligen att den kulturhistoriska aspekten är skäl nog att bevara de så kallade lantsorterna av grönsaker. Men den genetiska variationen i till exempel gamla sorter av bönor kanske kan bidra till att ge mat åt världens växande befolkning. Matti Wiking Leino berättar för oss om kulturväxternas historia.

Trots att vi inte kan se det, så måste det finnas mörk materia i universum, annars skulle rymden inte se ut som den gör. I det här avsnittet av sommarforskarna i RadioScience berättar Joakim Edsjö, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, hur man kan veta att mörk materia finns. Luta dig tillbaka, blunda och följ med på en resa ut i det allra största - universum, och in bland de allra minsta partiklarna. Och till Sydpolen!

Han visste redan från början att forskningen skulle bli hans melodi. Som nybliven doktorand, på 70-talet, blev Bo Åkerström tilldelad ett litet protein från mänskligt urin. "Undersök proteinet med hjälp av så många metoder som möjligt. Men använd bara relevanta metoder, och sådana som du kan lära dig att utföra helt invändningsfritt, annars blir det omöjligt att tolka resultaten", sa handledaren. Så det gjorde han. Det visade sig så småningom att proteinet, alfa-1-mikroglobulin (A1M), hade alldeles speciella och användbara egenskaper. Användbara bland annat i utvecklingen av läkemedel mot preklampsi (havandeskapsförgiftning). Nuförtiden är Bo Åkerström själv professor - i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Lyssna på berättelsen om forskarkarriären där det lilla proteinet A1M hela tiden varit i fokus.

Anna Dimberg är cancerforskare vid Uppsala universitet och i det här avsnittet av serien Sommarforskarna berättar hon lite mer om sin forskning och hur det är att vara cancerforskare. Lyssna och lär dig mer om vilken roll blodkärlen spelar för sjukdomen och hur Anna Dimberg tänker utnyttja dem i framtida cancerterapier. Hon berättar också varför det var en bra idé att sitta i ett mörkt rum med enbart ett lasermikroskop som sällskap och vilka oväntade vändningar forskningen kan ta. Du får också veta vilken nytta hon har av en VM-titel i kampsporten JuJutsu.

David Sumpter has two passions: mathematics and football. When he decided to write a popular science book he discovered that football is a very mathematical sport, maybe the most mathematical of them all. From the triangles created by playing a one-two to the geometry of formations, from the dynamics of passing to the synchronisation of defences. The strategies adopted by managers both to beat the opposition and to get their teams to work together.

Listen to David Sumpter when he explains that Barcelona's dynamic movements are similar to the movement of fish schools, Bayern Munich's defending is similar to hunting by lionesses, Dutch total football became more than the sum of its parts in the same way as ant colonies perform better when the ants co-operate and that a manager's tactics evolve in the same way as birds behaviour does.

In this episode David Sumpter tells us more about his work with the book and how we can use the generated knowledge to create a better and more exciting game.

David Sumpter har två passioner i livet: matematik och fotboll. När han skulle skriva en populärvetenskaplig bok upptäckte han att fotboll är en mycket matematisk sport, kanske den mest matematiska av dem alla. Från de trianglar som skapas genom väggspel till geometrin hos Barcelona, från fysiken bakom Zlatans cykelspark till hur man tjänar pengar på online betting.

Lyssna på när David Sumpter berättar att Bayern Münchens försvar liknar lejoninnornas jakt, att den holländska totalfotbollen är som myrkolonier och att en tränares taktik utvecklas på samma sätt som fåglars beteende gör.

I det här avsnittet berättar David Sumpter om arbetet med boken och hur vi kan använda kunskapen för att göra fotbollen bättre och roligare.

Hur gör Spindelmannen sina spindeltrådar? Vi vet inte riktigt men i det här avsnittet av vår serie Sommarforskarna får vi veta hur forskaren Anna Rising gör. Hon fick först åka på spindeljakt till Sydafrika, sedan analysera spindlarnas gener och efter det har hon tillbringat många timmar med att stirra spindlarna i baken. Lyssna och få reda på vilken nytta vi människor kan ha av spindeltråd, förutom att det blir färre flugor och myggor i stugan förstås.

Mat utan ingredienser, mediedrev, tro och tvivel, och kiss och bajs. Sånt pratade vi om med forskarna vi träffade i Visby under Almedalsveckan. Vi var lite dåliga på att rosévinsmingla. Och de vilda debatterna vi hoppats på lyste med sin frånvaro. Kanske är det meningen att man ska mysa med sina motståndare istället för att bli ovänner? Vi sprang också på vår lyssnare Moa Ekbom som berättade lite mera om några forskningspolitiska evenemang som hon hade besökt, till exempel om hur man ska integrera nyanlända akademiker och validera deras utbildningsnivå, jämställdhet, och Sverige som kunskapsnation, vart är vi på väg?