RadioScience

På morgonen den 24 juni i år kom beskedet: Majoriteten av Storbritanniens befolkning hade röstat för att lämna den europeiska unionen. Det skulle alltså bli ett Brexit. Medan Sverige gjorde sig redo för att fira midsommar som vanligt meddelade Storbritanniens premiärminister att han ska avgå och alla undrade vad som skulle hända nu. Vi från RadioScience ville såklart veta hur allt detta skulle påverka forskningen både i och i samarbete med Storbritannien. Forskare i Storbritannien får, liksom forskare i andra europeiska länder, forskningsfinansiering från ERC, det europeiska forskningsrådet, och deltar i många europeiska samarbeten och satsningar. Vi pratade därför med Riccardo Guidi, forskare vid Francis Crick Institute i London. Han är som många andra forskare arg och besviken, men det finns också forskare som tycker annorlunda och menar att ett Brexit är bra för forskningen i Storbritannien.

"En av de tre risker för Chalmers som jag identifierat är vår stora obalans i antalet män och kvinnor på de högre akademiska tjänsterna." Så skrev Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers, i sin blogg i februari 2016. RadioScience ville veta mer. Vad då för risker?

Stefan Bengtsson hade en lucka i sitt schema precis när vi var i Göteborg. Vi fick komma dit och hälsa på och prata om de där riskerna som bland annat kan leda till att högskolan går miste om begåvningar om man inte lyckas rekrytera de bäst lämpade individerna. Det finns förbättringspotential i rekryteringen av dels studenter och dels forskare till högre positioner. Kanske universiteten kan lära sig att rekrytera så som företag rekryterar? Och, ärligt talat, borde inte Chalmers ha ett ännu bättre internationellt vetenskapligt genomslag än vad som är fallet? Med tanke på resurserna högskolan har.

I den första delen i vår jakt efter jämställdhet hörde vi hur Siv Andersson hade det som doktorand på 80-talet och hur det gick efter det. Men hur är det för unga forskare idag? Vi har pratat med Maria Tenje, forskare i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, om omedvetna fördomar, förebilder och varför det måste bli en självklarhet att kvinnor tar lika mycket plats som män i forskningsvärlden. Sofie Andersson, forskningspolitisk utredare hos fackförbundet Naturvetarna, pratar om hur man kan skapa lika villkor och varför det blir bästa för alla.

Lyssna på ett extra klipp från prisutdelningen "For Women in Science" på hemsidan!

Hej och välkommen till RadioScience - nu är det ett år sedan att vi lanserade podden. RadioScience fyller ju år samma dag som kung Carl XVI Gustaf! Kommer ni ihåg första avsnittet London Calling från Forum för forskningskommunikation i Göteborg? I år åkte vi dit igen och den här gången fick vi stå på scen för att presentera podden. Ett bra sätt att fira, tyckte vi.

Hur står det till med jämställdheten inom akademin? Det är en fråga som vi på RadioScience letat svaret på under en längre tid. Det hela började på allvar när Natalie var på reportageresa för att skriva om Institut Curie, det forskningsinstitut som Marie Curie grundade. Sedan dess har vi grävt ner oss i rapporter, studier och statistik om jämställdhet och har pratat med många kvinnliga forskare, både i Sverige och utomlands.

I det här avsnittet berättar Siv Andersson, professor vid Uppsala universitet, hur hon blev framgångsrik forskare trots att de flesta trodde att det aldrig skulle gå. Hon tycker att jämställdheten har förbättrats under sin tid som forskare, både inom akademin och i samhället. Men det finns saker kvar att göra, speciellt på de högre positionerna. Hon påminner oss också om att jämställdhet handlar om att ge alla samma möjligheter, oavsett vilken bakgrund man har.

Möss som har ovanligt bra muskler blir inte påverkad av stress på samma sätt som vanliga möss. Det fick vi veta när vi besökte några forskare som studerar substanser som rör sig från blodet till hjärnan. Möss med vältränade muskler drabbas inte av depression vid stress.

Vi som gör RadioScience känner att vi mår mycket bättre om vi motionerar. Vi känner oss mindre stressade och tycker att våra hjärnor fungerar bättre. Är vi levande bevis på att kopplingen mellan musklerna och hjärnan, balansen mellan kropp och själ, fungerar likadant hos människor som hos möss?

Häng med oss till Karolinska Institutet och hör Jorge Ruas och Mia Lindskog berätta om sina rön om hur muskler och hjärna samarbetar.

För snart tio månader sedan, i april 2015, startade vi RadioScience. I det här avsnittet berättar vi, Natalie von der Lehr och Lisa Beste, om oss själva, vad vi vill med vår podcast, och lite om hur vi jobbar. Vi vill utveckla en oberoende poddradio med fördjupade intervjuer och reportage om vetenskap, hållbarhet och om forskningens villkor.

Här svarar vi på några lyssnarfrågor, till exempel "Hur skiljer ni er från Vetenskapsradion? (i P1)" och "Kan ni känna igen vetenskapsfolk?" RadioScience är en podcast, inte helt jämförbar med Sveriges Radio. Nya kanaler där vetenskap kan strömma ut från universiteten - det är bra tycker vi.

Natalie har en tomatklocka som hjälper henne att hålla deadlines, lyssna så får ni veta hur!

Mykorrhiza är ett vackert ord, men det är svårt att komma ihåg hur det stavas. Hur det uttalas hör du i det här avsnittet av Vinterforskarna! Petra Fransson forskar om mykorrhizasvampar i skogen, hur de binder ämnet kol i ekosystemet. Hennes forskning ska visa hur skogsbruket påverkar hur mycket kol svamparna binder till marken. Det kan bidra till att minska koldioxidhalten i atmosfären.

Mykorrhiza betyder svamprot och är en symbios mellan svamp och växt. Mykorrhizasvampen får kolhydrater av växten och svampen hjälper växten att ta upp näringsämnen från marken genom att fungera som en utbyggnad av rotsystemet.Är det svårt att hitta svamp? Nej, en tesked jord kan innehålla kilometervis med svamphyfer. De finns överallt. Och en enda svamp kan vara större än en blåval. Vissa av svamparna hjälper oss, andra förstör och ställer till det. Efter det här avsnittet kommer du känna dig extra allmänbildad nästa gång du tar en promenad i skogen. Under fötterna har du ett ett trassel av rötter och svamphyfer.

Så himla trötta. Så kände vi oss på RadioScience-redaktionen innan jul. Vi började fundera kring det där med sömn – vad finns det för forskning egentligen? Vad händer när vi sover för lite, förutom att vi blir trötta? Vi bestämde oss att hälsa på John Axelsson, forskare vid Karolinska Institutet, och lämnade över mikrofonen till honom. Vi passade också på och frågade vad en sömnforskare gör på jullovet.

Människor som blir bergtagna och förlorar sig själva. En bläckfisk i Puteolis kloaker. Camilla Asplund Ingemark studerar folktro och folkligt berättande från antiken till sekelskiftet 1900. I det här avsnittet i vår serie Vinterforskarna berättar hon om troll och andra fenomen i traditionella och moderna sägner.