RadioScience

Blindhet är det slutgiltiga stadiet för patienter med glaukom, som kallas för grön starr i folkmun. Gauti Jóhannesson, läkare vid ögonkliniken i Umeå och forskare vid Umeå universitet, ägnar sin kraft åt att förstå och så småningom kunna behandla glaukom. Han tittar han inte bara in i ögonen, han tittar också in i hjärnan för att hitta alla pusselbitar som ska lösa gåtan om hur och varför sjukdomen uppstår.

Vägen till forskarutbildningen kan vara rak eller krokig. För Lisa Åkerlund var det inte självklart att ägna sig åt naturvetenskap efter gymnasiet. I det här avsnittet av Sommarforskarna berättar hon sin gripande historia. Hon vill visa att man inte ska ge upp hur mycket livet än stretar emot. Våren 2015 började Lisa Åkerlund som doktorand vid Uppsala universitet. Hon ska utveckla material som kan användas som elektroder i förnyelsebara och uppladdningsbara batterier.

Alva Appelgren är doktorand i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om hur återkoppling, eller feedback, påverkar oss och vår hjärna. Hon pratar bland annat om koppling mellan beröm och prestationsångest och varför ansträngning är bra och hur vi kan tänka kring feedback för att lära oss.

Detta är det tredje avsnittet i vår sommarserie Sommarforskarna, på vår hemsida hittar du alla tidigare program och många länkar, bland annat till vår spellista på Spotify!

Bruna, grå och svarta får. Stora och små höns i olika färger. I veckans avsnitt av Sommarforskarna berättar Anna Johansson hur hon och hennes medarbetare kartlägger variationer, släktskap och egenskaper hos svenska lanthönsraser. I framtiden vill hon ta reda på om Gotlandsfår och Gutefår härstammar från de djur som fanns på Gotland på vikingatiden. Hon ska jämföra DNA från nutida får med DNA från fårben hittade i arkeologiska utgrävningar. Anna Johansson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, på Institutionen för husdjursgenetik.

Veckans sommarforskare Elisabet Jerlhag Holm är forskare vid Göteborgs universitet. Hon har tagit sig an att forska fram mer kunskap om alkoholberoende. Dels för att förstå varför vissa personer blir beroende och dels för att kunna hitta bättre behandlingar. Hör henne också berätta varför vi måste prata mer om alkohol och beroende och varför vi ska ta nyheter om att ett glas vin om dagen kan vara nyttigt med en nypa salt.

Ola Andersson forskar kring betydelsen av ett av de första händelserna i livet: tidpunkten då navelsträngen klipps efter födseln. Det kallas också för avnavling och kan göras direkt efter förlössning eller efter några minuter. Det extra blodet blir som en extra blodtransfusion och kan bland annat förebygga järnbrist hos spädbarn.

I sin senaste studie har Ola Andersson och hans kollegor visat att pojkar som avnavlas senare kan utveckla en bättre finmotorik. Just nu pågår en studie i Nepal för att undersöka om en senare avnavling av barn som föds med syrebrist och måste återupplivas ger en bättre start i livet.

Lyssna och hör Ola berätta om sin forskning, hur det är att dra igång en stor studie i Nepal och varför en liten doktor från Halland bestämde sig för att bli stor.

Efter SciFest i Uppsala blev vi sugna på mera vetenskapskalas och därför satte vi oss på tåget till Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Av alla hundratals aktiviteter som pågår i två veckor i hela staden plockade vi ut några. Vi var till exempel med i experimentverkstaden, kollade hur man kan bygga med jättestora sugrör och åkte med i Vetenskapsrouletten. Det blev mycket lek och kalas i vetenskapens namn.

RadioScience har varit på festival! I det här avsnittet berättar vi om vetenskapsfestivalen SciFest i Uppsala. Vi träffar robotar, forskare, festivalbesökare och arrangörer. Roboten Nao dansar till Michael Jacksons Thriller för oss, vi får lära oss mer hur man planerar en vetenskapsfestival och varför Uppsala behöver ett Science Center. Vi pratar med forskare om att kartlägga kroppens alla proteiner och om hur zebrafiskar kan hjälpa till i forskningen om människans hälsa. Solförmörkelse var det också, RadioScience är med där det händer.

RadioScience har varit i Göteborg och pratat med engelsmän som kan det här med att kommunicera forskning till politiker, journalister och andra. Det goda brittiska exemplet är ett resultat från en kris på 1990-talet då allmänhetens förtroende för forskningen var mycket låg. På plats på Forum för forskningskommunikation fanns Paul Manners från National Co-ordinating Centre for Public Engagement, Fiona Fox från Science Media Centre, Chris Tyler från Parliamentary Office of Science and Technology och Gail Cardew från Royal Institution of Great Britain.