Riskalfabetet

Christina Gustavsson vill se både bredd och djup i riskarbetet genom att olika perspektiv beaktas. En ytlig riskanalys kan vara en startpunkt och är åtminstone bättre än ingen alls.

Teori X (av Douglas McGregor) betonar kontroll framför tillit och säger att ledare behöver använda morot och piska snarare än att förlita sig på medarbetares inre drivkrafter. Örjan Kihlbaum förklarar hur riskhantering kan försvåras om människor väljer att undanhålla relevant information för att inte riskera att bli straffade.

Risk handlar ofta om det vi inte har kontroll över. För att möta det okända behövs kreativitet och olika perspektiv. Charlotta Carlsson ser workshop som en värdefull arbetsform.

Hur värdefulla är våra tillgångar? Och vilken risk ska man ta itu med först? Värdera bör man, anser Maja Fröjdh.

Ett riskbaserat arbetssätt är konsten att undvika oönskade händelser, anser Peter Larsson. Kanske är informationssäkerhet lite som fallskärmshoppning?

En bra tidpunkt att tänka risk är när vi ska bestämma oss för att göra något nytt. Riskanalysen är också en färskvara, konstaterar Charlotta Carlsson. Om rätt personer är med och blir delaktiga i riskhanteringen kan projektet få en skjuts.

Hur troligt är det att något händer? Data om frekvenser underlättar vår bedömning. Är människor inblandade blir det svårare. Mattias Lantz slår tärning och reder ut begreppet sannolikhet.

Ser vi på risk genom färgade glasögon? Reflexivitet handlar om att tänka på hur man tänker. Kenny Turesson från Karlstads universitet förklarar.

För att hantera risk i en föränderlig värld behövs aktiviteter och lokalt ägarskap. Status quo blir då något vi kan behöva undvika, menar Anders Fristedt.

Vad kommer först, policy eller risk? Peter Larsson från Exsec ser gott om regler och riktlinjer men saknar ibland vägledning om vad som är avsikten.