Sälj- och marknadspodden

Sälj- och marknadspodden

By Sälj- och marknadspoddenBusinessMarketing
Download on the App Store

All Sälj- och marknadspodden episodes

  • Podd #257 – Therese Suazo om att boka möten via telefon

    Ring för att boka mötet – inget annat. Therese Suazo om kalla samtal som leder till möten

    ”Hej Anders, har du tid att prata?” Enligt Therese Suazo är det som att skjuta sig själv i benet: nio av tio kommer att säga nej. Hur öppnar du dina samtal?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Therese Suazo, growth specialist på nykundsbyrån Greet. Therese har bokat möten sedan 2012, då hon var med och startade mötesbokningsbolaget 101 Relationer – och hon älskar att ringa kallt.

    De pratar om varför telefonen slår mejl och LinkedIn när bruset ökar, varför du ska säga ”jag ringer för att jag vill träffa dig” direkt, hur några samtal med befintliga kunder ger ett bättre manus, hur voicemail, sms och mejl samverkar med samtalen, och hur du bemöter invändningar som ”mejla mig”.

    Thereses råd: ring för att boka mötet, inte för att halvsälja eller göra en behovsanalys. Skriv ett kort manus, föreslå två konkreta tider inom ”de två gyllene veckorna” – och spara säljet till mötet.

    Läs transkribering

    Therese Suazo

    Så många har sagt till mig att bara genom att ändra och säga i början av samtalet att ”jag ringer för att jag vill träffa dig”, har de bokat så många fler möten. Och sen är det viktigt att komma ihåg: gör det enkelt för personen.

    Anders Hermansson

    Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014.

    Anders Hermansson

    Hej, Therese Suazo! Hjärtligt välkommen till Sälj- och marknadspodden.

    Therese Suazo

    Stort tack.

    Anders Hermansson

    Kul att ha dig här. Vi ska ju snacka om kalla samtal, som är ett kärt ämne nu för tiden tycker jag. Vad säger du om det?

    Therese Suazo

    Det låter som om jag ljuger, men jag älskar verkligen att ringa kallt.

    Anders Hermansson

    Du är ju en unik människa.

    Therese Suazo

    Ja, dopaminkickarna! Det är spännande. Jag är genuint intresserad av att höra mer. Jag älskar att ringa kallt.

    Anders Hermansson

    Underbart. Vilken bra start. Kan du berätta lite mer om dig själv, vad du gör och vem du är?

    Therese Suazo

    Absolut. Therese heter jag, som du precis sa. Jag skulle precis säga hur gammal jag är, men det är helt irrelevant. Jag är inte 20 år gammal längre. Jag har två barn, bor i Hammarby Sjöstad och driver en nykundsbyrå som heter Greet. Vi ser oss som ett premiumalternativ när man vill ha hjälp med att få nya kundbesök.

    Anders Hermansson

    Jag fattar. Och hur har resan sett ut fram hit då?

    Therese Suazo

    Allting började 2012, eller om vi drar tillbaka ännu längre, det började 2011 när jag jobbade med något så sexigt som att sälja printannonser i Dagens Industri och Svenska Dagbladet på Smart Media. Där sprang jag på en annan tjej, Mathilda. På den tiden var jag tillsammans med en person som berättade för mig att de köpte in mötesbokning. Jag bara: ”Vadå, köper in mötesbokning?” Han bara: ”Ja, de bokar möten. Ingenting mer.”

    Då kände jag: om vi kan sälja annonser för jättemycket pengar i Svenska Dagbladet, hur svårt är det då att boka ett möte? Det var en annan tid och länge sedan, men han berättade att de betalade 2 000 spänn per bokat möte eller något i den stilen. Då övertalade jag Mathilda, min kollega: ”Hallå, vi ska göra det här själva.” Så startade vi ett av de större mötesbokningsbolagen, som hette 101 Relationer, och som vi drev mellan 2012 och 2017.

    Men då var det: sparka in dörren, boka mötet, gör ingenting mer. Vi skickade inga mejl, inga sms och absolut ingen LinkedIn. I dag ser det lite annorlunda ut på nykundsfronten. På 101-tiden kunde vi prata med 8–10 beslutsfattare i timmen. Det kan vi inte göra i dag. Så med Greet jobbar vi på ett lite annorlunda sätt. Vi jobbar jättemycket med voicemail, mycket sms och mejl, och vi gör allting manuellt. Vi må vara ganska långsamma, men vi bokar otroligt mycket möten.

    Anders Hermansson

    Vi kommer in mer på hur ni gör sen. Men varför tycker du att vi ska ta upp det här ämnet överhuvudtaget? Varför ska man hålla på och ringa folk? Det finns ju så många andra härliga digitala kanaler. Varför är det här relevant att prata om?

    Therese Suazo

    Alltså, ”kalla samtal är döda” – jag går gärna först i det ledet och säger: nej, det är de inte. Finns det något mer slagkraftigt än när du får prata med en person direkt över telefon? Hur många gånger har inte du varit med om att du har LinkedIn:at med någon, och personen kanske till och med sagt: ”Absolut, vi kan ses. Kom med förslag.” Ghostad. Det händer ingenting mer. Det är så mycket brus överallt: i mejlen, på LinkedIn, överallt är det brus. För mig är telefonen den absolut bästa kanalen. Du kan också bena ut så mycket under samtalet. Det handlar inte om att folk inte vill prata i telefon, utan om att du på ett delikat sätt ska bjuda in och göra det enkelt att vilja ta samtalet.

    Anders Hermansson

    Men som sagt, det finns ju så många AI-mejl och grejer.

    Therese Suazo

    Det ser man väl direkt. Hur ofta svarar du på ett mejl som säger: ”Hej Anders, nu är det tredje gången jag mejlar dig. Jag vet inte om jag har hamnat i din skräppost.”

    Anders Hermansson

    Eller ännu värre: ”Hej Anders, jag har tittat på din webbsajt och ni verkar jobba med det här.” Man bara: du har inte tittat på min webbsajt.

    Therese Suazo

    Exakt! Hundra procent. Men om någon däremot skriver: ”Hej Anders, jag talade in världens längsta voicemail till dig. Du behöver absolut inte lyssna på det, men jag skulle vilja prata med dig. Skulle du kunna slå mig en signal?” Då kommer du för det första bli lite nyfiken. För det andra kommer du förmodligen svara något i stil med ”det var inte så långt” eller ”det var inte så farligt”. Så man får hitta vägen in.

    Anders Hermansson

    Intressant. Vi kommer hela tiden in på tips och tricks, och det är ju superbra. Ibland kan det vara svårt att vara konkret, men du är superkonkret. Jag måste säga, och det här är tal av egen erfarenhet: när man tänker på att kalla samtal är svårt för vanliga dödliga som inte är superproffs, då känner jag att det är svårt på två nivåer, åtminstone för mig. Det första är att du överhuvudtaget får det gjort. Det andra är att lyckas med det när man väl försöker. Det finns en massa spärrar, känner jag. Prospektering och i synnerhet kalla samtal hamnar på to do-listan, men ganska långt ner, hela tiden, för säljare.

    Therese Suazo

    Absolut. Det känner jag igen, och vi kan se i våra kunders kalendrar att de ibland lägger in två timmars ”ringa kallt”. Det funkar inte riktigt på det sättet. När du ska ringa behöver du avsätta tid, du måste följa upp, och framför allt måste du se till att det blir gjort. Jag tror att många som ska komma igång med nykundsbearbetning gör det så svårt.

    När vi ringer, då ringer vi. Hos oss sitter vi aldrig och prospekterar samtidigt som vi ringer. När vi kommer igång och ringer har vi för det första ett bra manus. För det andra har vi en färdig lista där vi har köpt in kontaktdata, all information vi behöver. Och för det tredje: när du ringer, ringer du. Du sitter inte och gör en massa andra saker, mejlar och hej och hå. Jag tror att det är bra att hitta fokus.

    Man kan också göra det lite roligare och lättare genom att räkna baklänges: hur många pitchar måste jag ta för att kunna boka ett möte? När det går trögt är det lätt att säga: ”Det är så svårt. Det går inte.” Varför går det inte? Jo, för att du inte har pratat med tillräckligt många personer. Eller var fastnar du någonstans?

    Anders Hermansson

    En grej att plocka upp: du sa att man ska ringa och ha listan färdig. Hur ser man till att man har rätt lista?

    Therese Suazo

    Först och främst: vad är det jag ringer för? Vet du vad, vi backar från det här. Tänk dig så här: du står på ditt barns fotbollsträning. Det ringer i telefonen. Det är ett främmande nummer. Du skulle kunna svara, men du skulle också kunna skita i det. Om du svarar och den här personen bara: ”Hej, hallå Anders, bla, bla, bla” – vad är det första du tänker?

    Anders Hermansson

    Frågar du mig? Jag tänker: herregud, jag vill inte prata med dig nu.

    Therese Suazo

    Du tänker: vem är du, varför ska jag prata med dig och varför ska jag träffa dig? Det är det man brukar tänka när någon ringer. Så när vi bokar våra möten håller vi väldigt strama tyglar. Vi börjar med att säga: ”Hej, jag heter Therese, jag ringer från Greet.” Sen gör vi något för att connecta. Men sen säger vi: ”Jag hör av mig för att jag vill träffa dig.” Bara spotta ut det direkt.

    Jag tror att många som jobbar med att boka möten gör det så himla svårt. Det är samma sak som att öppna ett samtal med: ”Hej Anders, har du tid att prata?”

    Anders Hermansson

    Ja, just det.

    Therese Suazo

    Det är som att skjuta sig själv i benet. Varsågod: ”Nej, jag har inte tid att prata.” Det är klart att nio av tio kommer att säga nej. Här har du ringt och sökt personen flera gånger, och sen öppnar man med en så otroligt dum fråga.

    Anders Hermansson

    ”Ringer jag och stör?”

    Therese Suazo

    Ja, det gör du garanterat. Det är samma sak om någon börjar: ”Hej Anders! Tjena, tjena! Hur har helgen varit?” Då förtjänar du inte den uppmärksamheten från mig. Jag vet inte vem du är, vad du vill och varför jag ska prata med dig.

    När vi bokar våra möten följer vi, som sagt, väldigt strama tyglar. Först en kort introduktion om vad jag gör. Sen pratar vi om själva bolaget och vad som händer på mötet, det är det samtalet handlar om. Sen kvalificerar vi att vi har rätt förutsättningar att kunna göra business.

    Anders Hermansson

    Jag fattar. Men det du sa lät som att det är du som ska träffa dem. Hur gör du när du ringer för någon annans räkning? Folk säger ju ofta: ”Hej, min vd kommer att vara i Stockholm vecka 24.”

    Therese Suazo

    Det funkar inte i Sverige. Ringer du till USA är det jättebra att säga: ”Min vd skulle vilja prata med dig.” Men i Sverige blir det snarare att personen tänker: ”Aha, då kan jag vara vd:n själv.” Vi pratar alltid i jag-form. Vi pratar alltid om hur vi jobbar på bolaget, men när vi har bokat in tiden kanske jag säger något i stil med att ”jag och min kollega Anders kommer att träffa dig den tiden” eller ”Anders skickar även inbjudan”. Jag tror att det är så vanligt i dag att man lägger över mötesbokningen på en annan person, så det är ingen som överhuvudtaget funderar på det.

    Sen har vi alltid ett namn vi ringer under, och det kan låta jättemärkligt. Som sagt, jag heter Therese Suazo, och det skulle vara jättemärkligt om jag personligen ringde runt till alla våra kundprojekt i mitt eget namn. Det hade aldrig funkat. Så vi heter något kort, trevligt namn, typ Stina, Lisa eller Anna, när vi ringer. Då kan säljaren som kommer ut på mötet säga: ”Du pratade ju med min kollega Stina.”

    Anders Hermansson

    Jag fattar. Om vi backar tillbaka och tänker att vi ska hjälpa folk som vill göra det här själva, även om det är svårt. Det här med att få det gjort, om jag sitter som säljare. Du har ju jobbat med det själv, även om du älskar ämnet. Vad är det för förutsättningar som behöver finnas för att en vanlig dödlig ska göra det här? Sätta av tid och boka in i kalendern kan man ju göra, det är inga problem. Men det blir inte gjort ändå.

    Therese Suazo

    Jag tror framför allt att man ska ha ett bra manus, för det är också en utmaning. Jag jobbar på ett bolag och älskar vad bolaget gör, vilket gör att jag älskar att prata om det. När man då ringer och ska boka möten vill man berätta så mycket. Dels blir man trött själv, man måste fundera på vad man ska säga, det blir väldigt långt och man gör en behovsanalys. Det blir inte bra. Det blir varken hackat eller malet.

    När vi bokar möten ringer vi och bokar mötet, punkt. För att sen kunna preppa och hålla ett jättebra säljmöte. Jag tror att ett väldigt vanligt problem bland säljare är att man gör båda delarna när man ringer. Man ska berätta, man gör en behovsanalys, och sen blir det en större grej för den stackars personen man ringer att ta ställning till. Det handlar inte längre bara om ”ska vi ta ett möte?” utan om ”ska jag köpa in det här eller inte?”.

    Anders Hermansson

    Exakt. ”Ska jag ha ett ERP-system eller inte?”

    Therese Suazo

    Exakt. Börja med att skriva ett bra, kort manus där du säger: ”Jag hör av mig för att jag vill träffa dig.” En kort introduktion om vad bolaget gör, och sen fokus på varför vi ska ses. Här är det jättebra att ta del av vad era kunder tycker och tänker om produkten eller tjänsten som du jobbar med. Studier visar att en person är mycket mer benägen att svara på ett påstående än på en öppen fråga. När vi lägger upp våra manus brukar vi ofta öppna med något i stil med: ”Många vd:ar som jag pratar med upplever att det kan bli otroligt dyrt, och att det är svårt att hitta en person som kan allt.”

    En bra grej innan man överhuvudtaget kommer igång med sin mötesbokning är att ringa några befintliga kunder för att förstå vad de tycker om den produkt eller tjänst som vi erbjuder, och försöka plocka in det i manus. Framför allt: vad löser vi för problem? Och namedroppa lite, så att man får in det här i samtalet.

    Anders Hermansson

    Istället för att prata om features som man har i sitt system.

    Therese Suazo

    Ja, precis. Det är knappt att man ska nämna några features. Du kan nämna några få. Snarare: varför ska vi ses? Och försöka hitta urgency, och också ge ett värde. Och framför allt: använd aldrig ordet förutsättningslöst.

    Anders Hermansson

    Nej, det är ett väldigt märkligt ord.

    Therese Suazo

    Ja, vad betyder det?

    Anders Hermansson

    Det betyder garanterat bortslösad tid.

    Therese Suazo

    Exakt. Det är ett slösmöte.

    En annan sak med mötesbokning generellt. Det är jättebra att prata med befintliga kunder och höra vilka utmaningar de har som vår lösning löser, och baka in det i manuset. Men sitter du som säljare på ett bolag och har en försäljningschef som flåsar dig i nacken och säger att du ska boka si och så många möten varje vecka, då är det väldigt lätt att man bokar lite vad som helst. Man känner en press att man måste boka. Men det är också viktigt att titta på vad jag behöver stämma av innan mötet äger rum.

    När vi bokar våra möten går vi på avslut med två olika tidsförslag: ”Hur ser det ut för dig den 23:e på förmiddagen, alternativt den 25:e klockan ett?” Vad händer då med personen vi ringer? Vi brukar alltid prata om vår fiktiva person Lennart på Greet. När vi har utbildning pratar vi alltid om: vad gör Lennart då? Nu är det fredag, Lennart är glad. Det som händer med Lennart är att han, oavsett om han sitter vid kalendern eller inte, kan visualisera den 23:e klockan nio på morgonen, eller fredag den 25:e, löningsdag, efter lunch: ”Då är jag glad. Då kan vi ses.” Och försöka måla upp det så tidigt som möjligt.

    Anders Hermansson

    Just det. Du har ju släppt så många bra nuggets här. Men skulle vi kunna gå igenom hur processen ser ut från start till mål? I ert fall blir det ett projekt, och vem som än ska göra det här måste antagligen göra det ni gör. Hur går det till från att ni startar ett projekt för en kund, vilka är de olika stegen och vad är viktigt?

    Therese Suazo

    Absolut. När vi startar med en ny kund brukar vi alltid börja med att göra en mindre förstudie. Ofta kommer en kund till oss och säger: ”Det här är vår ICP, det här är de vi vill träffa och vi vill prata om det här.” När vi gör förstudien intervjuar vi personer i målgruppen. Säg att kunden vill träffa CFO:er och prata om ett nytt ekonomisystem. Då ringer vi till CFO:er i den storlekskategorin och den branschen som kunden vill träffa, för att höra vad de objektivt tänker och tycker om vår kunds lösning.

    Det här är så sjukt. I början, när vi körde de första förstudierna, drog vi alltid i vårt befintliga nätverk. Nu har vi kanske mjölkat ur det lite, och vi ringer på case där vi inte har någon sådan person i nätverket. Nu ringer vi helt främmande personer, CFO:er på stora bolag, och säger: ”Hej, jag ringer från ett bolag som heter Greet. Vi gör en mindre förstudie. Kan jag få intervjua dig i några minuter? Du har så lång erfarenhet inom det här segmentet, så jag tror verkligen att du kan ge bra input.” Många gånger blir de samtalen 30 minuter långa.

    Anders Hermansson

    Folk vill hjälpa till.

    Therese Suazo

    Ja! Folk vill hjälpa till. Det är samma sak när det kommer till mötesbokning generellt. Jag tror att en anledning till att jag älskar att ringa kallt är att jag är bra på att ha ett samtal. Det är oftast där de flesta fallerar: de får inte till ett samtal. Det handlar mycket om hur du öppnar dialogen. Man brukar säga att man har 58 sekunder på sig innan personen, Lennart i det här fallet, bestämmer sig för om han vill fortsätta prata med dig eller inte. Vi jobbar jättemycket med våra introduktioner. Får jag till ett skratt, eller verkligen connectar med kunden i början av samtalet, då blir det en bokning.

    Anders Hermansson

    Just det, när garden släpps ner.

    Therese Suazo

    Ja, precis. Personen på andra sidan blir tyvärr ringd av ganska många personer, förmodligen. Du har ingen aning om vad den personen gör när du ringer. Lyssnar han överhuvudtaget? Sitter han och löser sudoku? Sitter han i en Excel-fil? Man vill ju bara ta tag i honom och ruska om.

    Några av mina favoritintroduktioner: ”Hej Anders, vad glad jag är att jag fick tag på dig! Jag har ringt dig så många gånger via växeln. Jag vet inte om du har hört det, men jag är jätteglad att jag fick tag på dig.” Då blir det automatiskt att du bara: ”Jaha, gud, det här måste ju verkligen vara viktigt om hon har ringt så många gånger.”

    Nu har jag jobbat med det här så länge att jag har många av mina kollegors perfekta intron. Jag hade en tjej på 101-tiden som brukade öppna samtalet med en fejknys. Det kanske låter helt…

    Anders Hermansson

    En fejk vad?

    Therese Suazo

    En fejknys. Hon bara: ”Atjo! Gud, förlåt!” Det är klart, Lennart sitter och gör något annat och så nyser någon honom i örat. Själv började jag många gånger med att skratta, eller ta en klunk vatten och säga: ”Gud, förlåt, du svarade så snabbt.”

    Men det här är nog ändå min favorit. När någon svarar ”Lennart Andersson”, lite så som vissa svarar i telefonen, då är du helt tyst. Du säger ingenting. Han blir förvirrad och säger: ”Hallå?” ”Men gud, förlåt! Du svarade så perfekt, så jag trodde det var din voicemail.” Och då är det hundra procent att han kommer att börja skratta, och hundra procent att jag kommer att boka honom. För då har jag bevisat att jag är en person. Vi har connectat på något sätt, och nu kan man börja prata. Många rusar in i samtalet för snabbt, bara bla, bla, bla.

    Anders Hermansson

    Som en maskin, ja.

    Therese Suazo

    Ja, och sen: ”Nej tack, hej då.”

    Anders Hermansson

    Jag måste fråga dig om intervjuerna när ni gör förstudien. Vad får ni ut av dem som ni använder sen?

    Therese Suazo

    Vi vill förstå vad de har för utmaningar just nu. Ett exempel: vi ringde för ett virtuellt kontor, och vi bokade HR-chefer. Den lösningen kändes kanske lite som nice to have i stället för must have. Därför ville vi förstå vad som kunde få HR-chefen att verkligen prioritera det här. Det här var några år sedan, och då hade det kommit en ny lag, CSRD. Då kunde vi få in den i våra dialoger, och plötsligt blev det här mycket mer relevant.

    Anders Hermansson

    Det visste ni för att ni hade snackat med HR-cheferna.

    Therese Suazo

    Ja, vi hade intervjuat några HR-chefer för att förstå vad som ligger på deras tallrik just nu. Vad är det som brinner? Finns det någon jobbig grej som många har som huvudvärk? Och sen försöka få in det snabbt.

    Anders Hermansson

    Jag fattar. Du berättade att ni använder fler kanaler än bara telefon. Kan du berätta lite mer om hur ni kombinerar de här grejerna, om det är efter samtalet eller kanske innan?

    Therese Suazo

    Jag tror att många säljare som ska boka möten ringer lite sporadiskt, någon gång här och där. Det hör jag ofta. Då är chansen att jag får tag på någon väldigt liten. Man ska också tänka på att väldigt många sitter i möten under vissa tider. Vi brukar dela upp våra pass i tider. Vi har ett första pass mellan 8.20 och 10.15. Sen är det en liten rast, och sen ringer vi igen från 10.30 till 12.05. Att ringa lite in på lunchen är hundra procent okej. Att ringa tidigt på morgonen är jättebra, det är bästa passet alla dagar i veckan. Och sista passet, när folk sitter i bilen och är betydligt mer mottagliga för att prata. Så det är en grej att ringa vid rätt tidpunkt.

    Anders Hermansson

    Vad gör man utöver att lyfta luren och ringa? Skickar man sms till folk innan, eller vad gör man?

    Therese Suazo

    Det här är ett jättebra tips som vi kör väldigt ofta. Du kan börja med att ringa en gång. Inget svar. Man kan också variera sitt telefonnummer, kanske låna en kollegas telefon och ringa en annan gång, för då var det ju inte du som ringde. Men lämna också ett voicemail. Vi brukar ofta lämna ett ganska långt meddelande: ”Hej Anders, jag heter Therese och ringer från Greet, och jag skulle vilja prata med dig om bla, bla, bla.” Och sen kanske man till och med säger: ”Det här blev ett väldigt långt meddelande, jag ber om ursäkt för det.”

    Det jag gör sen är att jag skickar antingen ett mejl eller ett sms: ”Jag lämnade ett långt voicemail, du behöver inte lyssna på det, men hör gärna av dig till mig.” Då har jag redan stuckit ut radikalt mot alla andra som bara ringer en gång.

    Sen det här med att mejla: när får man mejla? Finns det någon mejllag för när man får mejla? Vad är kutym? Jag skulle säga att jag får mest svar på mina mejl när jag schemalägger dem till senare på kvällen. Eller man kan till och med vara så fräck att man schemalägger ett mejl som går ut på söndagen. Och kanske öppnar med: ”Förlåt att jag mejlar på en söndag, men jag har försökt få tag på dig under förra veckan.” Då är det viktigt att det ligger substans i det, att jag faktiskt har ringt personen under veckan och lämnat meddelanden. Så att man inte drar en lögn och säger att man har ringt tusen gånger, och sen har man aldrig ringt och det visar sig att personen har slutat eller bytt roll.

    Anders Hermansson

    Ja, just det. Okej, så då har vi voicemail och sms. Du pratade tidigare om att man blir ghostad på LinkedIn. Ska man använda LinkedIn som en kompletterande kanal? Hjälper det till?

    Therese Suazo

    Ja, absolut. Jag tycker LinkedIn är jättebra. För Greet använder vi LinkedIn jättemycket. När det kommer till våra kunders uppdrag är det lite svårare för oss.

    Anders Hermansson

    Just det, då är man ju inte i LinkedIn.

    Therese Suazo

    Precis. Eftersom vi är lite schizofrena i vår roll, och heter andra saker, kan vi inte använda vår LinkedIn. Men när vi jobbar med våra kunder har vi en avstämning med dem varje vecka där vi går igenom vilka vi har pratat med men kanske inte lyckats boka in. Då är det jättebra om kunderna lägger till dem på LinkedIn, eller går in och tittar på personens profil. Försöker skapa väsen.

    Det kan till och med vara så att vi har några topprankade prospekt som kunden verkligen vill in hos. Då försöker vi lokalisera vilka personer som kan vara involverade, och sen går kunderna in och tittar på deras LinkedIn. Man behöver inte skicka en vänförfrågan, för det kan uppfattas lite aggressivt innan vi har haft någon dialog. Men det är klart att du skulle bli fundersam om 15 personer från Finansinspektionen hade gått in på din LinkedIn. Då hade du bara: ”Va? Vad händer?” Folk har ganska bra koll. En väldigt liten handling, men som ändå kan göra skillnad. För det kan göra att när vi ringer, så tänker personen: ”Ja, men jag känner igen det.”

    Anders Hermansson

    Det ringer en liten klocka där.

    Therese Suazo

    Ja, det ringer en liten klocka.

    Anders Hermansson

    Det här med efter att bokningen har skett. Då har jag två grejer jag tänker på. Den första är naturligtvis att säkra att folk dyker upp på mötet. Hur kan man jobba med det så att man inte får no shows?

    Therese Suazo

    Nummer ett: när man ska kvalificera mötet är det viktigt att betona det. Jag brukar säga något i stil med: ”För att jag ska kunna förvalta de här 45 minuterna vi har bokat in så gott som möjligt skulle jag vilja förbereda mig lite.” Då ställer man några frågor för att säkerställa om det finns möjlighet att göra affärer eller inte. Det var lite som vi pratade om tidigare: har man en försäljningschef som flåsar en i nacken och måste boka en massa möten, då är det lätt att man bara bokar allt. Och det blir inte bra det heller. Så det är bra att verkligen försöka kvalificera så mycket som möjligt.

    Sen säger man i telefon att ”nu kommer jag att skicka en inbjudan till dig, den här tiden, den här dagen. Och är det så att du inte kan, eller att något händer, hör av dig till mig.” Vi repeterar, repeterar, repeterar. Sen brukar vi alltid först skriva ett mejl och säga: ”Tack för ett trevligt samtal. Jag kommer att skicka en inbjudan till dig, tacka gärna ja på den så att jag ser att den har kommit fram.” Och sedan kort vad som händer på mötet. Samma sak i kallelsen: man skriver kort vad mötet kommer att handla om.

    Och lägg inte mötet för långt fram i tiden. Det är väldigt vanligt att man blir uppringd av folk som säger: ”Hej, vi skulle vilja bjuda in dig på en lunch den 14 februari.” Det är superlätt för mig att säga ja till det i dag.

    Anders Hermansson

    Men det kommer inte att hända.

    Therese Suazo

    Men den dagen, och framför allt om det inte står något i kallelsen, kommer jag förmodligen att säga: ”Vad fasen är det här?” Och så kommer jag att tacka nej. Jag tror att vi ska försöka lägga mötena snävt i tiden. Vi brukar prata om de två gyllene veckorna, de två kommande veckorna. Och i stället för att föreslå en tid om två veckor: var lite djärv. ”Hur ser det ut för dig? Jag vet inte om jag är helt galen nu, men går det att få träffa dig redan i morgon?”

    Anders Hermansson

    Ja, just det.

    Therese Suazo

    För det handlar inte om att den här personen ska ta ett beslut om att köpa något här och nu. Det handlar om att vi ska ses, och att göra det enkelt för personen att säga ja.

    Anders Hermansson

    Just det. Det där är ett jättebra tips. Jag talar av egen erfarenhet. Jag accepterar möten från folk där jag tänker att det här blir nog bra. Men sen finns det de möten där jag ser i min kalender: ”Jaha, jag har bokat med den här personen, antagligen tyckte jag att det var en bra idé när jag bokade, så jag dyker väl upp.” Men jag börjar ofta med: ”Hej du, vet du vad, jag har ingen aning om vem du är och vad vi ska prata om.” Och det kanske inte är den bästa förutsättningen för mötet.

    Therese Suazo

    Nej, exakt. Det känns som att man börjar i uppförsbacke. Men jag tror på att vara tydlig, i mejlet och i inbjudan, och också se till att hålla ett bra samtal när bokningen görs. När vi bokar våra möten kör vi väldigt straightforward, som jag berättade tidigare. Vi öppnar med att vi vill ses. En kort introduktion om vad bolaget gör, vi pratar om mötet, för det är det de säger ja till, och sen bokar vi in en tid. Och sen kvalificerar vi mötet. Oftast kan vi prata i tio minuter till när vi kommer in på kvalificeringen, för då har Lennart verkligen sänkt garden. Jag har gjort det jag skulle göra: jag ringde dig för att boka ett möte, och det är gjort. Och då kan folk berätta så mycket mer.

    Vi kan se en enorm förändring från i början, när vi startade 101 Relationer. I ärlighetens namn hade vi aldrig bokat ett möte innan vi startade. Vi blev bara så inspirerade av att man kunde få pengar för att boka möten.

    Anders Hermansson

    Tvåtusen spänn per möte.

    Therese Suazo

    Vi kan ju sälja annonser i Dagens Industri, klart vi kan göra det här. Vi hade inte jobbat med det tidigare, så vi uppfann hjulet på nytt. Då brukade vi kvalificera mötet först. Man kunde känna att svaren blir väldigt annorlunda om man frågar sen, när man redan har bokat in en tid.

    Sen tror jag också att det gäller själva invändningshanteringen. Invändningar är kanske lite obehagliga. Man vill inte vara för pushig, och ingen vill vara en pushig person. Samtidigt visar studier att en Lennart går ut med tre invändningar, och därefter är det helt öppet mål. Det är viktigt hur man bemöter en invändning. Vi brukar jobba efter en modell som vi kallar samtalscirkeln. Först: ”Jag förstår. Jag förstår verkligen dig.” Normalisera det han säger. Ge mig en invändning, så ska jag förklara vad jag menar.

    Anders Hermansson

    Just det. ”Men vi har redan ett ekonomisystem.”

    Therese Suazo

    ”Jag förstår. Det fattar jag. Nästan alla som vi pratar med har en befintlig lösning i dag.”

    Anders Hermansson

    Normalisera.

    Therese Suazo

    Avväpna. ”Bara för att vara tydlig: jag går inte in i mötet med någon förhoppning om att du ska säga ’vad kul, Therese, vi kör igång med er i morgon’, utan värdet med mötet är att jag vill visa dig vårt ekonomisystem och de nya funktionerna, och hur vi många gånger kan fungera som ett komplement till exempelvis ABC-bolaget. Hur ser det ut för dig att träffa mig på tisdag den 23:e klockan nio, eller på fredag den 25:e klockan ett?”

    Anders Hermansson

    Intressant. Det lät som att du tar invändningen, men sen går du direkt vidare till det du vill åstadkomma. Du blir inte tyst så att Lennart kan komma tillbaka med en invändning till.

    Therese Suazo

    Nej, exakt. Och jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att Lennart aldrig kommer att föreslå själv när vi ska ses. Jag måste dra det här hela vägen. Många gånger handlar invändningen om att han inte har förstått vad det handlar om. Man kan också vara lite djärv i bemötandet om någon säger: ”Mejla mig.”

    Anders Hermansson

    ”Kan du skicka över lite information?” Det är ju en klassiker.

    Therese Suazo

    I stället för att gå på för hårt kan man säga: ”Absolut! Jag kan självklart skicka ett mejl till dig. Vad har du för mejladress? Och bara så att jag vet: vad exakt vill du att jag ska mejla dig?” Då brukar de flesta säga: ”Ja, typ lite det du sa.” ”Ja, för den absolut bästa informationen kommer du att få på plats under ett möte. Så du förstår, det här handlar inte om att jag går in med en förväntan om att du ska köpa något här och nu. Vi vill börja med värdet med mötet, att visa dig den här lösningen. Hur ser det ut för dig då?”

    Anders Hermansson

    Jag fattar. Du kom in på samtalscirkeln. Har du några fler saker i den?

    Therese Suazo

    Ja, men det handlar framför allt om hur man bygger upp invändningsbemötandet. Sen är det viktigt att komma ihåg att det finns riktiga invändningar, och det finns skugginvändningar, när folk säger saker som inte är sanna. Det kan man oftast höra tidigt i ett samtal: ”Ja, men vi jobbar redan med en partner.” ”Vi har inte råd. Vi har ingen ekonomi.” Det kan också vara sådant som: ”Ja, jag förstår det, men det är för att ni inte vet vad vi erbjuder.” Och det måste man verkligen ta sig igenom.

    Sen kan man ibland märka när man sitter i en dialog att personen man pratar med pratar iväg. Jag vet inte om du har varit med om det. Oftast är det de som säger: ”Jag är ledsen, Anders, jag har inte tid. Det är så mycket just nu. Vi ska byta kontor, och sen ska vi byta ERP-system.”

    Anders Hermansson

    Och sen ska jag skilja mig.

    Therese Suazo

    Bla, bla, bla. De babblar iväg i all oändlighet. Då brukar vi jobba med något vi kallar avbrytarfrågor. Det hörs nog inte så mycket, men jag är uppvuxen i Luleå. Så fort jag hör minsta tendens till norrländska när jag ringer, då är det min bästa avbrytarfråga: ”Lennart, jag måste fråga dig, är du från Norrbotten?” För vad händer då med Lennart? Han blir helt omskakad: ”Jo, det är jag faktiskt.” Och då kan man gå tillbaka: ”Bara så jag vet, för vi vill ju träffa dig på mötet”, tillbaka till tiden, och ta tillbaka kontrollen i samtalet. För ju längre personen pratar iväg, desto längre ifrån kommer du att boka in en tid.

    Det är samma sak som när man ringer och följer upp en offert. Man vill få in så många ja som möjligt, för då är det lättare att få in ytterligare ett ja. Och när du har gått på avslut: tysta avslutet. Säg ingenting. De tittar förmodligen i kalendern. Släng inte in något extra som du har i rockärmen, som gör att Lennart säger: ”Jaha, men om ni jobbar på det sättet är det inte intressant.”

    Anders Hermansson

    Just det, säg inget mer som kan sabba. Det där med mätning, lite snabbt. Borde man mäta? Ska man ha pinnar, vad det nu heter, knack, snack och tack och allt sånt? Är det viktigt?

    Therese Suazo

    Det beror väl på vem du frågar. Jag själv är allergisk när folk bara: ”Jag har haft 40 lyft.” Okej, I don’t care. Lyft är verkligen en icke-fråga för mig, jag vill inte höra något om lyft. Däremot är jag jätteintresserad av att höra hur många du faktiskt har pratat med. Vi brukar alltid hålla koll i alla våra projekt för att hitta vårt magiska nummer. Vet jag att jag bokar var tredje rätt person som jag pratar med och pitchar för, då kan man räkna ut det magiska numret.

    Vi gör det enkelt: säg att en affär är värd 100 000. Jag behöver prata med tre för att få till ett möte, och jag behöver gå på två säljmöten för att få till en affär. Då kan man räkna ut vad varje samtal är värt. Vilket gör att det kanske blir lite mer motiverande att sitta kvar och ringa Lennart när han sitter i bilen för att få till de här mötena. Då vet vi att varje pitch är värd precis så här mycket pengar.

    Anders Hermansson

    Just det, förutsatt att vi kommer upp i den volymen. En bra grej för att motivera sig själv. Vi har pratat om så mycket bra grejer här, det är superbra. Finns det några speciella fallgropar som man ska försöka undvika, om vi kan ge något tips så att folk inte ramlar ner i dem?

    Therese Suazo

    Jag tror framför allt det här med att ha en lista preppad och klar, så att du inte sitter och prospekterar, och att man inte sitter och mejlar samtidigt som man ringer. Ring, ring. Admin, admin. I min värld i alla fall. Det handlar om att du kommer upp i någon form av flow och pratar med många personer. Pratar du inte med någon kommer du inte att kunna träffa någon heller. Jobba med att komma upp i speed när du ringer.

    Anders Hermansson

    Mycket bra. Det är många av oss som är deltidssäljare. Man ska göra det här lite med vänsterhanden då och då, och sen har man en annan hatt man ska sätta på sig. Då blir det just det där sporadiska ringandet. Det är nästan som när man lyfter marklyft, som jag gör lite då och då. Första repet är jättetungt, för då ska du verkligen upp från golvet. Nästa rep är lite mer studs i golvet. Men om du ringer ett samtal om dagen, då är det verkligen att börja om från början varje gång, jobba upp energin, och ”ja, det var dagens samtal”. Och sen ska man göra samma lyft igen dagen efter, i stället för att, som du säger, få upp lite momentum.

    Therese Suazo

    Hundra procent. Och sen så klart: var ringer du någonstans? Sitter du i ett kontorslandskap där du känner att du måste prata lite tyst, då kanske du inte ska sitta och ringa där. Kanske ringer du när du jobbar hemifrån eller sitter någon annanstans, eller så kopplar du ihop dig med andra personer som också ringer. Vi har ibland kunder som kommer hit och sitter och ringer hos oss. Det är fascinerande hur många fler möten man bokar. Sitter man med ett gäng härliga personer och peppar varandra blir man mycket mer motiverad än om du sitter och viskar i telefonen för att det är helt tyst i rummet. Inte ens jag skulle tycka om att boka möten i ett helt tyst kontorslandskap där alla sitter och tjuvlyssnar på exakt vad du säger.

    Anders Hermansson

    Exakt. Grymt. Skulle man kunna samla ihop det här? Det har varit en enda lång parad med superbra grejer. Skulle man kunna knyta ihop säcken? Säg att jag nu har lyssnat på Sälj- och marknadspodden med Therese, och nu måste vi göra något åt det här. Om vi ska ta tag i vår prospektering, eller ringning då, vad är det jag ska göra?

    Therese Suazo

    Jag skulle säga: nummer ett, om du inte redan känner att du har ammunitionen – vad som är bäst och vad ni löser för problem – prata med en kund, så att du är relevant i samtalet. Sen bygger du ett väldigt bra, kort manus, så kort som det bara är möjligt. Lockelsen här är att vi ska ses, och det skriver du in tidigt. Vi driver också ett kvinnonätverk som heter Greet Her, där vi kör en del crash courses inom mötesbokning. Så många personer har sagt till mig att bara genom att ändra och säga i början av samtalet att ”jag ringer för att jag vill träffa dig”, har de bokat så många fler möten.

    Och sen är det viktigt att komma ihåg: gör det enkelt för personen att säga ja. Du ringer för att boka ett möte. Du ringer inte för att halvsälja eller göra värsta behovsanalysen. Du ringer för att boka in en tid och sen ha ett sjukt bra möte, och då kan du ha säljkostymen på.

    Anders Hermansson

    Så jäkla bra, vilken bra sammanfattning! Jag vill tacka dig jättemycket, Therese, för att du tog dig tid att vara med i Sälj- och marknadspodden, så att våra lyssnare får lite ny pepp kring det här viktiga ämnet. Tack så jättemycket!

    Therese Suazo

    Tack själv, det var jättekul att vara med!

    Anders Hermansson

    Bra, ha det fint, hej då!

    Therese Suazo

    Ha det bra, hej då!

    The post Podd #257 – Therese Suazo om att boka möten via telefon appeared first on Business Reflex.

    45 min
  • Podd #256 – Henrik Larsson Broman om de fem rollerna som vinner komplexa affärer

    Fem roller som vinner komplexa affärer – Henrik Larsson Broman om studien Decision Code

    87 procent av alla komplexa affärer går till leverantörer som var med redan före eller väldigt tidigt i köpprocessen. Ingen affär i studien gick till en leverantör som kom in sent. Hur ofta är ni med och ritar kartan?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Henrik Larsson Broman, researcher, författare och föreläsare på TrendBracer. På uppdrag av Mercuri International har Henrik analyserat ungefär 150 verkliga, komplexa B2B-inköp utifrån dem som satt på köparsidan.

    Henrik sammanfattar resultatet i fem roller: investeraren som väljer rätt kunder, arkitekten som är med från start, dirigenten som får i snitt sju personer från 4,5 funktioner att enas, skräddaren som anpassar lösningen – det 78 procent anger som skälet till att de valde leverantören – och läkaren som tar kundens oro på allvar.

    Avsnittet avslutas med en konkret fråga per roll att ta med till nästa säljmöte. Rapporten Decision Code kan laddas ner kostnadsfritt från Mercuri Internationals webbplats.

    Läs transkribering

    Henrik Larsson Broman

    87 procent av alla affärer går till leverantörer som var med redan före, eller väldigt tidigt i köpprocessen. Så nya leverantörer kan absolut vinna, men sena leverantörer gör det sällan.

    Anders Hermansson

    Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014.

    Lars Dahlberg

    Kul att ha dig med, Henrik Larsson Broman. Du har ju varit med här flera gånger tidigare. Lite kort om dig själv – vad gör du idag?

    Henrik Larsson Broman

    Stort tack, Lars. Superkul att få vara med igen. Jag är fortfarande en nördig researcher som idag åker land och rike runt och föreläser på olika konferenser, kickoffer och ledningsmöten, dels för att inspirera om trender, vart vi är på väg och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Mycket av det jag pratar om utgår från min senaste bok, 50 perspektiv på framtiden. Men jag håller också väldigt mycket workshops och föreläsningar kring försäljning och hur man tjänar pengar. Det har varit min baby sedan 25 år tillbaka: att forska om hur man skapar lönsam försäljningstillväxt. Och det gör jag delvis idag också.

    Lars Dahlberg

    Vad härligt. Det positionerar dig lite grann, och det hänger väldigt bra ihop med dagens ämne. För du har på uppdrag av Mercuri International tagit fram rapporten Decision Code – Realities of B2B Buying. Vad är det du har gjort här, kopplat till en undersökning?

    Henrik Larsson Broman

    Det vi har gjort är att vi har analyserat ungefär 150 verkliga, komplexa och mer strategiskt viktiga inköp, utifrån svar från personer som varit delaktiga i inköpsprocessen. Det vi ville göra var att på djupet förstå vad som egentligen satte igång köpet, vilka som var involverade, hur leverantören kom in, vad som påverkade beslutet och framför allt vad som krävs för att vinna sådana affärer. Man kan säga att det är en ganska djupgående win-loss-analys, men med fokus på just inköpsprocessen.

    Lars Dahlberg

    Kan du utveckla lite mer varför ni valde att ta den här vinkeln utifrån inköp? Det tycker jag är väldigt spännande. Jag har inte sett det så mycket tidigare.

    Henrik Larsson Broman

    Generellt sett, när det kommer till försäljning, är min erfarenhet efter 25 år att vi gissar lite för ofta. Jag tycker att vi behöver ha mer fakta på bordet. Säljare tränas väldigt mycket i metodik och olika tekniker för hur vi ska sälja, när man i själva verket kanske borde fokusera mer på att förstå hur och varför kunder fattar beslut – så att vi på allvar kan bli riktigt kundorienterade och vinna större affärer. Där tycker jag att det är ett ganska stort gap ibland. Vi måste förstås lära oss att sälja, men kanske ännu mer förstå den andra sidan av bordet. Det är grunden i försäljning.

    Lars Dahlberg

    Spännande. Jag har tagit del av rapporten, och vi kommer att komma in på den rätt mycket. Det är också intressant att den går att jämföra med tidigare undersökningar som du har varit väldigt involverad i – det blir spännande slutsatser. Men kan du sammanfatta vad som är den viktigaste slutsatsen från rapporten, så här i början?

    Henrik Larsson Broman

    Jag tror att den viktigaste slutsatsen – och det gäller inte bara det här projektet, utan flera andra projekt vi har bedrivit under åren – förenklat är att försäljning är en mångkamp. Försäljning är inte längre bara att boka in ett möte, göra en behovsanalys och sedan övertyga kunden om varför de behöver vår produkt, tjänst eller lösning. Det är så mycket mer som står på spel idag. Ribban för kvalificerad, modern försäljning har höjts. Det jag har gjort utifrån den här studien och många andra projekt är att sammanfatta det i fem roller, eller principer, som krävs för att vinna större och lite mer komplexa affärer – men också för att göra skillnad i en värld där AI kan göra allt mer.

    Lars Dahlberg

    Jag tycker att tänket med att beskriva det utifrån roller, och att man måste hantera det lite grann som en mångkamp, är väldigt bra. Jag tror att det kan vara ganska ögonöppnande för många. Jag har tagit del av det här lite grann innan, så jag vet vad de handlar om, men det vet inte lyssnarna. Så jag tänkte att vi börjar med den första rollen: investeraren – att agera och tänka som en investerare.

    Henrik Larsson Broman

    För att lyckas i mer komplexa affärer behöver vi kanske tänka lite mer som Warren Buffett. Låt oss säga att du får 100 miljoner kronor att investera och har två alternativ. Antingen sprider du ut pengarna över hundratals olika företag i hopp om att några ska ge avkastning. Eller så gör du din hemläxa och identifierar ett mindre antal företag som du tror på, som matchar din tillväxtstrategi och där investeringen kan ge största möjliga avkastning. Vilket alternativ väljer vi? Jag tror att Warren Buffett garanterat hade valt alternativ två.

    Men det är sällan så vi tänker kring försäljning, även om många har blivit bättre på det. Det som visar sig både i studier och hos dem jag träffar är att man ofta fokuserar på att ha så många prospects i pipen som möjligt, snarare än att fokusera på dem som har störst potential. Vi ser dem alltså inte som en investering. Det är ofta ett problem, för det innebär att vi alltför ofta springer på fel kunder och fel affärer och använder vår dyrbara tid, kraft och resurser på fel sätt.

    Det är därför vi behöver en säljstrategi. En säljstrategi ska tala om vilka affärer och kunder vi ska prioritera – men också vilka vi ska bortprioritera. Michael Porter sa: ”The essence of strategy is choosing what not to do.” Strategi handlar lika mycket om vad vi väljer bort. Det har en enorm effekt på om vår investering i kunder ger avkastning på sikt.

    Lars Dahlberg

    Jag tycker den här är så bra. Det stora problemet, som du är inne på, är att när man väljer så gör man det fortfarande inte på ett bra och relevant sätt. Man tittar för mycket på vad som karaktäriserar kunderna, i stället för att titta på vilka drag som gör att de har en situation där vi kan leverera maximalt värde. Det kräver att man tänker till ordentligt, gör en djupare analys och har mer data att utgå från, också av mjukare karaktär. Men med AI har man mycket större möjlighet att välja som en investerare utifrån det perspektivet, och därmed få en bättre match mellan utmaningar, problem och det värde vi faktiskt kan leverera. Många har mycket kvar att göra här, även om det har varit aktuellt och viktigt länge. Så: tänk som en investerare. Men det räcker inte, utan man måste också tänka lite grann som en arkitekt. Förklara begreppet och hur det hänger ihop.

    Henrik Larsson Broman

    I mina föreläsningar brukar jag säga att man behöver planera som en arkitekt. Det är en ganska bra liknelse. Vad gör en arkitekt? En skicklig arkitekt är med långt innan något ska byggas. Hen hjälper till med planeringen av bygget: hur det ska byggas och designas och vilket material som behövs – och är kanske också med och bestämmer vilka leverantörer som ska bygga. På exakt samma sätt behöver vi tänka som säljare, i alla fall om vi vill bygga större affärer. För om vi inte får vara med i planeringen av bygget, eller köpet, blir vi i bästa fall en underleverantör bland många. Det är ingen bra strategi om vi vill vinna större affärer eller bygga mer strategiska partnerskap.

    Det här blir väldigt tydligt i resultatet från studien. Den visar nämligen att 87 procent av alla affärer går till leverantörer som var med redan före, eller väldigt tidigt i köpprocessen. Nio av tio affärer vinns alltså av de leverantörer och säljare som hjälper kunden att rita kartan. Kort och gott: arkitekten kammar hem allt. Och kanske ännu mer intressant: av alla inköp vi har studerat går ingen affär – noll procent – till en leverantör som bjudits in eller kommit in senare i köpprocessen, det vill säga när kunden närmar sig ett beslut.

    Man kan lägga till en sak. 91 procent av de leverantörer som slutligen vann affären fanns på kundens shortlist redan från start. Med andra ord: om man inte är med i starten och bygger visionen och offerten tillsammans med kunden, är sannolikheten väldigt låg att man vinner. Men det betyder inte att man inte kan vinna nya affärer. Hälften av de leverantörer som slutligen valdes var nya och hälften var befintliga – men de fanns med på kundens shortlist från början. Normalt sett är det tre leverantörer på den listan. Så nya leverantörer kan absolut vinna, men sena leverantörer gör det sällan. Och det är därför vi måste planera som en arkitekt.

    Lars Dahlberg

    Ja. Det intressanta här, från mitt perspektiv, är att det här har blivit ännu viktigare – men samtidigt också svårare på många vis. Man måste verkligen vara kreativ på ett nytt sätt och hitta nya vägar fram. Jag har en hel del intressanta exempel, framför allt från företag jag har jobbat med på senare tid som vill komma in i offentlig sektor, som förändras en hel del när det gäller hur man köper, kopplat till nya policyer och regelverk för upphandlingar i Sverige. Men det är otroligt positiva effekter av alla de kreativa vägarna in för att komma in tidigt, sitta mer på kundens sida och bidra tidigt. Det blir lite av en wow-effekt när man lyckas.

    Men nu har vi täckt in två roller: investerare och arkitekt. Det är inte så lätt att vara båda, men det är viktigt. Den tredje är att man ska vara som en dirigent. Hur kommer det in, Henrik?

    Henrik Larsson Broman

    Leda som en dirigent. Tänk dig att du ska dirigera en symfoniorkester med tio av världens skickligaste musiker. Var och en är mästare på sitt instrument. Men vad skulle hända om alla började fatta egna beslut om vilken melodi som ska spelas och vilket tempo som ska hållas, utan att lyssna på varandra? Då blir det ingen symfoni – det blir kaos. Det är här dirigenten kommer in. Inte för att spela bättre än musikerna, utan för att få alla att samspela i harmoni och skapa något som ingen hade kunnat åstadkomma på egen hand.

    Det är precis så komplexa affärer fungerar. Det handlar inte bara om att få basisten eller pianisten att spela, utan om att få alla som är direkt eller indirekt involverade i inköpet att fatta ett kollektivt beslut. Det visar också den här studien, liksom många andra. I genomsnitt är sju personer involverade i ett beslut, och ofta betydligt fler. Nyckeln, precis som för en dirigent, är att få alla olika viljor, behov och intressen att samspela. De här sju personerna representerar i genomsnitt 4,5 olika funktioner i kundens organisation – i komplexa inköp ofta företagsledning, inköp, ekonomi och så vidare – och de måste samspela. Säljarens roll blir att orkestrera dem så att de förstår varandra och enas. För det är ofta där vi får ett nej: när olika viljor ska samköras.

    Lars Dahlberg

    Min erfarenhet från vardagen är att man ofta förenklar lite för mycket. Man tänker att det ska finnas en sponsor – populärt kallad champion eller mobilizer – på kundsidan, och sedan en beslutsfattare som man också måste säkra för att det ska bli ett beslut. Det är naturligtvis ett bra tänk, men man får inte stirra sig blind på att det räcker. Det du är inne på kräver ett nytt säljarengagemang och säljarbeteende. Sedan finns det olika smarta tekniska lösningar man kan använda i olika branscher för att hjälpa kunderna att förmedla värdet internt när man inte själv är där. Men vilka egenskaper behöver dirigenten ha för att det här ska ske i verkligheten, Henrik?

    Henrik Larsson Broman

    Vi kan använda olika hjälpmedel här. Allt från att kartlägga kundens organisation – vilka som påverkar beslutet, vilka som är direkta och indirekta beslutspåverkare, vad de vill uppnå och vad de oroar sig för. Man behöver agera lite som en journalist: vad har de för målsättningar och strategier? Ofta krockar de mellan olika funktioner. Vilka behöver känna sig trygga i beslutet? Vad kommer de att vilja veta av dig när de ska vara med och tycka till? Sedan behöver vi hjälpa gruppen att förstå varandras krav och det gemensamma målet. Men det kräver också att vi får tillgång till de här personerna, och där finns det en del smarta vägar. Det är lite detektivarbete och lite journalistarbete. Man kan såklart använda AI till vissa saker, men det är svårt att komma in under huden på människor med hjälp av AI. Ofta har man inte tillgång till den datan: vad som händer inne i kundens organisation, deras kultur och hur de samspelar. Det kan se väldigt olika ut.

    Lars Dahlberg

    Precis. Man kan ta fram information med hjälp av AI-research, men man ska inte ha för stor tilltro till det – det handlar ändå om människor, till syvende och sist. Okej, om vi hoppar in på den fjärde rollen, som du har definierat som skräddaren. Vad ligger bakom den tanken?

    Henrik Larsson Broman

    Egentligen handlar det om värdeskapande – vilket värde en säljare skapar. Det pratas om insight selling, challenger sales och allt möjligt. Men det som är väldigt tydligt i studien är att det som upplevs som mest värdeskapande är när vi agerar som en skräddare: den som skräddarsyr lösningar och koncept som verkligen passar kundens behov. Det är en bra metafor för framgångsrika säljare i komplexa affärer. Deras uppgift är inte bara att fråga kunden vilken storlek, färg eller modell de behöver. Deras uppgift är att på djupet förstå kundens affär. Vad försöker de uppnå? Hur ser deras utmaningar och deras marknad ut? Vad har de för strategier och långsiktiga mål? Hur förändras deras bransch, och hur ser deras framtid ut? Först när man har förstått det kan man skräddarsy kostymen – en kostym som är kundunik, relevant och svår att kopiera.

    Det tycker jag är nyckeln. För att lyckas och verkligen kunna ta betalt måste vi ha något som är svårt att kopiera. Och det är också vad kunderna värderar högst. På frågan varför de valde just den leverantören svarar 78 procent att det var säljarens och leverantörens förmåga att anpassa lösningen efter deras specifika behov. Det är också det viktigaste inköpskriteriet i många av de inköp vi har tittat på. Säljare är generellt ganska duktiga på att göra behovsanalyser, men feedbacken är ofta att de ändå erbjuder samma lösning efteråt, oavsett vad man kommer fram till i behovsanalysen. Och det är ett problem.

    Lars Dahlberg

    Det här skulle man kunna prata länge om. Väldigt många företag som jag jobbar med försöker paketera och beskriva sitt värde på olika sätt, och det kan vara väldigt bra. Men man måste ha stor respekt för att göra sin discovery på riktigt, både på företagsnivå och på personlig nivå. Det kanske är samma sak man levererar, men hur den framställs och hur värdet beskrivs och paketeras utifrån kundens verklighet är helt avgörande – precis som undersökningen pekar på. Att ha paketerat och tydliggjort räcker inte, utan man måste också anpassa det för den specifika situationen och kunden. Det är verkligen utmanande, och det är inte alltid man får den dialogen. Man måste förtjäna den till att börja med, så att man får vara med och förstå och sätta sig in i det för att kunna skräddarsy. Det är verkligen något att ta på allvar, och det är intressant att undersökningen är så tydlig med att det är så viktigt. Men det är en stor utmaning för många.

    Du, om vi hoppar in i den femte och sista rollen. Många kanske börjar känna sig lite svettiga nu – investerare, arkitekter, dirigenter och skräddare. Och femman är inte heller så himla lätt: att man ska fungera som en läkare, tro det eller ej.

    Henrik Larsson Broman

    Ja, precis. Det här är lite av min favorit, för jag ser det som kanske den största utmaningen för att vinna större och komplexa affärer. Det är bra att göra en jämförelse med kirurgi, eller med läkare. En av mina kompisar har haft problem med höften i flera år. Han vet att han måste göra en höftledsoperation, och han ser fördelarna: han kommer att kunna gå igen, slippa smärtorna, kanske åka skidor och leka med barnen utan att ha ont. Han ser nyttan. Ändå drar han på beslutet. Varför? Jo, för att han är orolig för riskerna och konsekvenserna av en operation. Det kommer att kräva sjukskrivning och ganska lång rehab, han kommer att behöva ta smärtstillande, och i värsta fall kan det bli infektioner, blodpropp eller att höften går ur led. Därför drar han på beslutet. Han vågar helt enkelt inte. Som läkare måste man dels förklara nyttan med operationen – att han får ett nytt liv efteråt – men också vara väldigt tydlig med riskerna, och framför allt vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera dem.

    Exakt samma sak gäller i komplexa affärer. Som säljare kan du inte bara visualisera eller beskriva nyttan med det du säljer – det fattar kunden ofta. Du måste också förstå vad som gör att kunden tvekar, vad kunden oroar sig för och vad som kan gå fel, så att vi kan hjälpa kunden med de orosmomenten. Precis som med min kompis. Det här är viktigare än vi tror. Studien visar att det finns ganska många saker som kunder grubblar över när de ska köpa in nya tjänster eller produkter. Vad händer om implementeringen tar längre tid? Vad händer om samarbetet inte fungerar? Vad händer om medarbetarna inte vill använda den nya lösningen? Eller om kundnöjdheten eller produktiviteten går ner i övergången från det gamla? Det är vanliga farhågor. Och om man inte känner sig trygg i att de går att lösa – att vi kan ta hand om riskerna – då är det bättre att sitta still i båten och göra som man alltid har gjort.

    Andra studier visar att 60 procent av alla affärer idag landar i ett no decision. Inte för att kunden inte ser värdet, utan för att de är oroliga för vad som kan gå fel. Vi måste alltså agera som en läkare: ställa diagnosen, skapa trygghet i lösningen och minimera kundens upplevda risker. Och det är bättre att vara proaktiv och föregå farhågorna än att kunden ska gå omkring och grubbla själv inne i organisationen. Det är det jag menar med att man måste agera som en läkare.

    Lars Dahlberg

    Det är så intressant. Jag har varit med i väldigt många olika säljprocesser genom åren, även mycket på senare tid, där säljaren kanske är rätt bra på att ställa frågor kopplade till köphindren och får vissa svar. Men som du säger: mycket uppstår efteråt. Säljaren har oftast väldigt bra förståelse för vad det handlar om, framför allt när man har sålt till ett antal företag och upplevt det från olika perspektiv. Man kan ställa frågan, men det är nästan bättre – det har jag sett i ett antal fall – att säga: ”Jag tror att det här är de åtta sakerna ni grubblar över. Om ni inte har kommit på att de är viktiga än, så kommer ni nog att göra det. Hur ser ni på dem?” Då säger de: ”De där är ju rätt uppenbara, men de där andra kanske inte – men där har du rätt, det måste vi också tänka på.” Det blir en väldigt förtroendefull, konsultativ dialog som kan vara väldigt viktig för att öka close rate och få kunderna att faktiskt fatta beslut, som väldigt ofta är grundade i ett ganska bra business case och en bra ROI. Det är kanske inte där problemet sitter, utan det sitter här.

    Henrik Larsson Broman

    Du är lite spot on här, för vissa saker är känsliga för kunder att prata om. Om jag sitter som chef på ett bolag och vet att om jag fuckar upp det här inköpet, om det blir dåligt, då kanske jag till och med får sparken. Eller så får jag ett jäkligt dåligt renommé internt och folk har inte samma respekt för mig längre. Den frågan är svår. Precis som du säger måste man ha ett ganska djupt förtroende för att kunna prata om de sakerna över huvud taget. Man kanske skulle lägga till en psykolog också. Det är så mycket mer än en invändning som ”oj, det här var dyrt” eller ”det här kommer att ta tid”. Det finns en hel del psykologiska saker som oroar, framför allt vid inköp som kan gå snett.

    Lars Dahlberg

    Ja, det är lite som vi var inne på i början: att lyfta elefanten i rummet som säljare. Det kan ofta leda till något väldigt positivt. Och se till att ha tid för det här i de möten man planerar, och kanske ta upp det i ett relativt tidigt skede, innan det verkligen börjar hetta till och ska dras ihop till ett beslut. Det är bara en fördel.

    Henrik, nu har vi fem roller: investerare, arkitekt, dirigent, skräddare och till sist läkare. Jag hoppas att det inspirerar och hjälper folk att sortera i hur man ska hantera de utmaningar som undersökningen täcker in. Vad skulle du säga till dem som lyssnar – vad ska man försöka ta tag i eller förbättra, som en sammanfattning om man vill röra sig framåt?

    Henrik Larsson Broman

    För varje roll kan man ställa sig en ganska viktig fråga som drar det lite till sin spets. Den första: tänk dig att du bara får investera säljtid i tio kunder under 2027. Vilka skulle du välja, och varför? Det tvingar en att definiera hur idealkunden ser ut, eller vilka kunder det faktiskt är, oavsett om det är befintliga eller nya.

    Den andra frågan handlar om arkitekten: är vi med och ritar kundens ritning? Här kan man gå tillbaka till gamla affärer och titta på hur ofta vi var involverade väldigt tidigt och byggde offerten och visionen tillsammans med kunden – eller om vi kom in senare och bara lade en offert på någon annans underlag. Det är ganska lätt att få svart på vitt hur det ser ut.

    Den tredje frågan: om man tittar på de viktigaste, prioriterade kunderna – vet vi vilka som direkt eller indirekt påverkar beslutet? Och har vi etablerat relationer med dem för att förstå deras drivkrafter? Det kan man enkelt diskutera på säljmötet: i vilken utsträckning gör vi det här egentligen?

    När det gäller skräddaren kan vi fråga oss: är vi där och anpassar lösningar, eller är vi där för att sälja standardiserade produkter eller tjänster? Det är inget fel, men det är en annan affärsmodell. Den typen av affärer kommer så småningom att automatiseras mer. Då är det bättre att titta på hur vi kan använda tekniken för att låta kunderna köpa på egen hand.

    Och den sista: gör en enkel intern workshop. Vad är det som får våra kunder att uppleva risk, farhågor eller hinder – vad gör att de tvekar? Där kan man också gå till sina mest förtrogna kunder och ställa frågan. Det är aldrig fel att intervjua kunder; vi behöver inte alltid vara där för att sälja. Det hjälper oss att bättre kartlägga och samla data om varför vi vinner och förlorar affärer. Ställ de frågorna, så kan man jobba vidare och komma framåt.

    Lars Dahlberg

    Bra tips, verkligen. Då blir det konkret. Nästa fråga till dig, Henrik: hur kommer man i kontakt med dig på bästa sätt? Och jag tror att många är sugna på att ta del av rapporten. Hur gör man det enklast?

    Henrik Larsson Broman

    Två frågor i en. Det är enkelt. De flesta har tillgång till LinkedIn, och där finns jag: Henrik Larsson Broman. Det är lätt att ta kontakt där. Eller mejla mig via min hemsida, trendbracer.se. Själva rapporten finns på Mercuri Internationals hemsida. Söker man på Decision Code och Mercuri hittar man länken där man kan ladda ner den kostnadsfritt.

    Lars Dahlberg

    Vi kommer att lägga länken till din LinkedIn-profil och till de andra sakerna du nämnde, framför allt undersökningen, så att man hittar dem i våra show notes och i de appar ni använder för att lyssna på Sälj- och marknadspodden. Så med det vill jag säga ett jättestort tack till dig, Henrik, för att du ställer upp, är med och inspirerar och fortsätter att göra de här undersökningarna. Det är bara att heja på dig: fortsätt, fortsätt, fortsätt. Vi behöver hålla oss ajour, det händer grejer och vi behöver få ännu djupare kunskap. Det är ett fantastiskt fint bidrag till B2B – marknad, sälj och, skulle jag säga, produkt på många sätt. Så jättestort tack till dig.

    Henrik Larsson Broman

    Tack själv. Tack, Lars. Kul att prata som vanligt.

    Lars Dahlberg

    Och till alla er lyssnare där ute: ska vi summera det här till något, så gör som vanligt – se till att vara relevanta. Tack och hej.

    The post Podd #256 – Henrik Larsson Broman om de fem rollerna som vinner komplexa affärer appeared first on Business Reflex.

    34 min
  • Podd #255 – Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men är ändå inblandad i alla affärer

    Grundaren som inte kan släppa och vd:n som inte är säljare – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om varför bra säljare inte räcker

    Du rekryterade säljare för att avlasta dig – men du är ändå inblandad i alla deras affärer. Känns det igen?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden går Lars Dahlberg och Anders Hermansson igenom två vanliga scenarier: grundaren som brinner för erbjudandet och inte kan låta bli att ta över säljarnas affärer, och den tillsatta vd:n som förväntas bli säljfokuserad och börjar jaga fel kunder när affärerna inte kommer in.

    De pratar om varför grundarsälj inte skalar, varför sälj är disciplin och varför man måste bygga strukturen först och rekrytera säljare in i den. Tydlig ICP, ett erbjudande som passar och en säljprocess som hänger ihop med dem – och en leadprocess som ger säljarna rätt ingångsvärde.

    Slutsatsen: utan tydlig ICP och en process att luta sig mot misslyckas man, även om man har bra säljare.

    Läs transkribering

    Anders Hermansson

    Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014.

    Lars Dahlberg

    Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men du är i alla fall inblandad i alla deras affärer.

    Jag tänker så här, Anders. Jag ser två scenarier framför mig som jag tror att många känner igen sig i när det gäller det här.

    Scenario ett: du är grundare och entreprenör. Du har varit med från början och var med och hittade på det bolaget gör. Du är inte säljare – du brinner för erbjudandet. Det kommer in säljare på bolaget, och de försöker driva försäljningen. De är ju säljare, du har rekryterat dem för det. Men som entreprenör kan du inte låta bli att lägga dig i. Du driver fokuset i affärerna mot erbjudandet, och inte mot köparens process och det värde köparen förväntar sig. Du trycker på med ditt fantastiska erbjudande som du har varit med och uppfunnit.

    Säljarna blir frustrerade: ”Vänta nu lite grann, du tar över.” Du känner att du inte riktigt vågar släppa. Du känner att säljarna inte har tillräcklig kunskap om erbjudandet, att de inte är riktigt lika bra som du. Så du ger dem inte riktigt förtroendet. Och så blir det bara ineffektivt. Vad säger du, Anders?

    Anders Hermansson

    Ja, det kan man känna igen. Det finns någon magi kring när grundaren pratar om erbjudandet med den där otroliga energin och kärleken. Det övertygar folk i säljmöten. Sedan kan en säljare säga exakt samma sak, ordagrant, och det faller platt till marken. Kunden bara: ”Jag förstår inte vad du pratar om.”

    Lars Dahlberg

    Det är en svår situation.

    Anders Hermansson

    Ja, det är det. Det blir grundarsäljet som funkar. Och då tänker man som grundare att bara jag lär dem att säga precis som jag säger, så kommer det att lösa sig. Men det gör det väldigt sällan.

    Lars Dahlberg

    Nej, vi kanske kan komma till det. Jag har ett scenario två också. Du är den tillsatta vd:n. Man har tagit in dig för att bolaget ska accelerera. Ägaren och grundaren ska göra något annat, det de är bäst på och brinner för, och du ska se till att det händer. Så du har tillsatt ett säljteam, eller så finns det ett säljteam som du tänker att det ska vi nog få ordning på. Men du känner att de inte riktigt presterar. Ni når inte upp till ägarnas förväntningar och mål.

    Det gör att det läggs en förväntan på dig. Du ska bli någon sorts marknads- och säljfokuserad vd. Men det är du egentligen inte. Du är bra på att bygga bolag och se till att det blir ett bra, stabilt bolag som funkar med kvalitet ur alla möjliga aspekter. Men du hamnar där ändå, för affärerna måste ju in. Och så blir du stressad, och ni börjar jaga fel kunder. Ni gör fel typ av avtal. Ni prutar på era terms and conditions. Eller så börjar ni sälja något ni inte kan leverera. ”Och jag är ju inte säljare egentligen, så jag har alltid lite dåligt samvete. Och process? Nej, vi har ingen riktig process. Och mäta? Nej, det hinner vi inte riktigt med. Vi bara jagar på.” Vad tror du om den då?

    Anders Hermansson

    Ja, man känner igen det också, såklart. Det är just det där att det som funkade förut inte längre funkar, och man har inte riktigt respekt för att man måste hitta på något nytt.

    Vi har pratat i många poddar om ICP:er, men kanske inte så mycket om varför och när det blir viktigt. I början, när man startar ett bolag och i princip säljer till friends and family, går de på förtroendet för dig som person, som grundare. Det håller ganska länge, men det skalar inte alls. Och när någon annan än du ska sälja, som i första scenariot, då måste man göra något helt annat. Man kan absolut inte ta det gamla receptet och försöka multiplicera det.

    Om man inte har en tillräckligt tydlig ICP eller positionering, så att man springer åt samma håll hela tiden och blir bättre och bättre på att springa åt det hållet, då kommer säljarna att vara väldigt vilsna. Det är mycket psykologi i sälj – framgång föder framgång. Har man vunnit några affärer så vinner man några till. Men om man ständigt förlorar har man inte rätt energi, och då kan man bli lite desperat och springa åt alla möjliga håll. Har man ingen ICP, ingen idealkundsdefinition att hålla sig till och våga säga nej utifrån, då springer man på allt möjligt om pengarna inte rullar in.

    Sedan har du säljprocessen. Om man inte har bestämt sig för att sälja enligt en viss process, då finns det ingenting att bli bättre på. Då gör man om samma misstag gång på gång och har inget att jämföra med. Man kan på sin höjd hoppas att man har haft tur och rekryterat någon som har en egen process, och då lyckas den personen. Men man kommer troligtvis inte ha samma tur i rekryteringen tre gånger i rad – att folk kommer in med en process som råkar passa ditt bolag. Du måste sätta strukturen först och rekrytera folk in i den. För sälj är disciplin.

    Och det är jättesvårt att hålla det på banan om man är deltidssäljare. Det kan jag tala om av egen erfarenhet. Man har så mycket annat som pockar på. Det blir ännu svårare när man inte är renodlad säljare.

    Sedan är det ICP och erbjudanden. Man måste specialisera sig i dag. Man måste lösa specifika problem för specifika typer av bolag och personer. Då är erbjudandets passform till ICP:n A och O. Annars har man en dålig konkurrensfördel, och då får man konkurrera med pris.

    Lars Dahlberg

    Det tycker jag är en väldigt viktig fråga för vd:n att ställa sig. Är man i scenario ett måste man ta ett väldigt stort ansvar för att de här sakerna faller på plats – inte vänta på att säljarna ska fixa det. Och är du den inrekryterade vd:n i scenario två kanske man inte kan förvänta sig att vd:n själv sätter det på plats, men vd:n måste säkra att det finns på plats. Annars blir det konstigt.

    Det är kombinationen av ICP, persona, problem, erbjudande och positionering som är så extremt central. Man måste säkerställa att den sitter. Och att det finns något som säljarna kan hålla sig i när det gäller process, som hänger ihop med det. Inte en generell process, utan en process som sitter ihop med just det.

    Anders Hermansson

    Ja, precis. Det var ganska länge sedan jag var på säljutbildning, men de jag har varit på har handlat mycket om beteende – om man ska vara lite raljant: fast handslag och stadig blick. Det är viktigt också, naturligtvis, att man har rätt beteende så att man inte är en kuf. Men det kommer ovanpå processen. Bara beteende utan process går inte. Bygg först en struktur.

    Lars Dahlberg

    Ja. Och en annan fråga som vd:n ska ställa sig: har vi rätt process för att på ett förutsägbart sätt skapa leads som matchar ICP, persona, erbjudande och så vidare? Många gånger bara händer det saker, och så hamnar det hos säljarna, och då blir det svårt. Då får man fel ingångsvärde i det hela. Så man måste verkligen fråga sig: har vi en process som skapar rätt typ av leads? Har vi en proaktivitet i det och en metod för det?

    Sedan är det den gamla vanliga: matchar budskapet kundens viktigaste problem? Pratar vi effekt och värde, eller pratar vi bara produkt? Det är så intressant – nästan alla bolag man träffar är fortfarande alldeles för fokuserade på erbjudandet, eller på produkten, i stället för att prata utifrån och in. Så det måste man bara bocka av: check, check, check.

    Anders Hermansson

    Ju mer förälskad man är i sina egna grejer, desto större är risken att man fastnar där, för då vill man bara förklara hur fantastiska de är. ”Om folk bara förstår hur fantastisk min produkt är, då kommer de att köpa.” Det är den största lögnen.

    Lars Dahlberg

    Och jag tror att många springer iväg och rekryterar en ny säljare, eller en säljare till, för att få lite mer fart. Men det är inte riktigt det man ska göra. Det är de här andra grejerna man måste jobba med: att säkerställa att det finns struktur och process och att de här sakerna är på plats. Det är inte antalet säljare som skapar effekt, utan det är de här grejerna som är avgörande.

    Vet du vad, Anders, det kom en intressant undersökning från Mercuri. Henrik Larsson Broman ligger bakom den. Den pratar också om att köparna gör allt mer av köpresan själva, och att det blir allt fler inblandade. Det är ingen ny trend, men nu är det väldigt mycket svart på vitt. Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt, men det har dragit iväg ordentligt de senaste två, tre åren. Så det sista tipset är: gör allt ni kan för att köparna ska kunna köpa själva, kopplat till ert värdeerbjudande.

    Anders Hermansson

    När vi drog igång Business Reflex 2013 hade vi vår första presentation som vi knåpade ihop. Den tredje sliden var 70 procent: köparna gör 70 procent av köpresan utan att du är med. Nu vet jag inte hur mycket de gör.

    Lars Dahlberg

    Nej, men det är fortfarande så att vi inte tar det på allvar. Så det är ett bra tips också. Men du, ska vi knyta ihop säcken? Då blir det så här: utan tydlig ICP och en process att luta sig mot misslyckas man, även om man har bra säljare. Det är väl någon sorts slutsats.

    Anders Hermansson

    Det skulle jag säga.

    Lars Dahlberg

    Och om ni känner att det här är utmanande – det gör väldigt många – så kan ni gå in på Business Reflex sida på LinkedIn. Där kommer vi att köra events som vi kallar Go-to-Market Clinics. Du kan ställa precis vilka frågor du vill, och vi gör vårt allra bästa för att ge svar och tillföra något av värde för dig.

    Anders Hermansson

    Ja, och kliniken är också till för att om du själv sitter på ett svar, så kan vi bjuda upp dig på scen och lösa de här grejerna tillsammans. Det är inte så att vi sitter inne med alla svar.

    Lars Dahlberg

    Nej, vi hoppas att vi får med lite härliga experter. Alla är väl experter på sitt sätt, så vi får hjälpas åt att bidra. Så gå in på Business Reflex på LinkedIn, där hittar ni ett event som heter Go-to-Market Clinic. Skriv upp er, så ses vi live på LinkedIn. Men vad ni än ska göra där ute, så ska ni som vanligt se till att vara relevanta. Tack och hej, Anders.

    Anders Hermansson

    Hej då!

    The post Podd #255 – Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men är ändå inblandad i alla affärer appeared first on Business Reflex.

    13 min
  • Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll

    Varför strategin inte blir verklighet – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om synkroniserad exekvering

    Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag. Känns det igen?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson och Lars Dahlberg från Business Reflex om varför sälj, marknad, produkt och ledning så ofta drar åt olika håll – trots att strategin finns.

    De pratar om CRM-data som aldrig blir fullständig, mål och KPI:er som ingen delar och beslut som aldrig blir verkstad. Anders beskriver hur en rytm med tre loopar – strategi, kalibrering och puls – får alla att gå i takt. Lars berättar hur ett svenskt B2B-SaaS-bolag har fått ordning på sin go-to-market med tydliga ICP:er och personas, paketerade erbjudanden och en webb som är det som gäller.

    Slutsatsen: problemet är sällan strategin, utan att den inte exekveras synkroniserat.

    Läs transkribering

    Anders Hermansson

    Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex, B2B-podden som körts sedan 2014.

    Anders Hermansson

    Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag, bara för att de har hittat riktigt sköna lirare på de där bolagen som tycker om att prata med dem.

    Lars Dahlberg

    Ja, det är ofta så det är.

    Anders Hermansson

    Vad är det som händer egentligen här i verkligheten?

    Lars Dahlberg

    Vi har ju tittat in i den här verkligheten ett antal gånger. Jag skulle säga så här: det som händer är att marknad är superkreativa, och de sitter inte i samma båt som produkt, framför allt. Men de sitter inte heller riktigt i samma båt som sälj. Så de är kreativa, kör på och hittar på massa härliga saker. Och sedan inser man ganska snabbt nästa grej: det är ju sälj också som inte sitter ihop med produkt. Alla drar lite grann åt olika håll och försöker utföra saker, framför allt marknad och sälj.

    Sedan kommer man till nästa steg, och det är den kära CRM-datan. Den blir aldrig riktigt fullständig. Man går igenom sin pipeline en gång i månaden, därför att man måste få fram en prognos och förstå vad som kommer att levereras i slutänden. Så man tittar på den utifrån det perspektivet, och kanske hur man ska stänga de absolut hetaste affärerna.

    Anders Hermansson

    Jag måste bara säga en sak också. Du får inte glömma bort höststädningen och vårstädningen av pipen, när den sjunker med 90 procent för att det ligger massa skit i den.

    Lars Dahlberg

    Ja, exakt, det händer också i verkligheten. ”Kom igen, du har inte close dates på dina deals.”

    Anders Hermansson

    Och alla affärer som har magiska close dates – sista datumet i kvartalet.

    Lars Dahlberg

    Mätningen funkar inte. Man har inte samma syn på mål och KPI:er, och det skulle jag säga är väldigt allvarligt. Frågar du marknad vad målen är, så blir det bara ”nej, okej”. Frågar du produkt vad målen är, samma sak. Sälj kanske har lite bättre koll, men man har inte det här klart för sig på samma sätt tillsammans, och man har inte delat ansvar kopplat till det.

    Sedan missar man disciplinen att mäta. Det har mycket med CRM-datan att göra, men inte enbart – det finns andra saker man behöver mäta också. Och det betyder att man kanske tar beslut på fel grunder. Men man tar beslut ändå. Problemet är bara att besluten inte får några konsekvenser. Man följer inte upp att beslutet faktiskt blir verkstad. Så exekveringen sker inte i linje med strategi och mål, och där står man. Och så fortsätter man jobba på.

    Anders Hermansson

    Det är så det blir. Alla gör sitt bästa – det här är inte kritik mot någon. Alla har sina drivkrafter och sina rädslor som man drivs av, och försöker göra sitt bästa. Men om man ska få ihop den här processen med de här tre olika delarna och ledningen, så är det fyra inblandade. Det är produkt som ska skapa värde hos kunden, och sälj och marknad som ska skapa nya kunder. Alla de här fyra måste gå i takt på något sätt.

    Och alla har saker att bidra med. Det är inte bara ledningen som säger top-down ”så här är det” och sedan kör man. Alla de här människorna får hela tiden kunskap om vad som funkar och inte funkar, så allas kunskap måste in i processen. Det är det luriga, och det är det det hela går ut på: att skapa en go-to-market-process som inkluderar de grejerna. Både feedbackloopar och tydligare styrning mot de mål man har satt.

    Lars Dahlberg

    Jag skulle säga en sak då. Vi pratar om att de här tre inte sitter ihop, men en sak som väldigt sällan sitter ihop är när vi tittar på produkt. Vi har en produkt, en tjänst eller – väldigt vanligt – en kombination av produkt och tjänst. Men vi har inte gjort paketeringen av erbjudandet. Det beror väldigt mycket på att produkt inte samarbetar tillräckligt bra med marknad och sälj, som har kunskap om hur man ska få ihop det. Där är det en pusselbit som sällan sitter.

    Anders Hermansson

    Så är det. Så vad gör vi då? Vi måste skapa tydligare dokument. Vi har powerpointen från kickoffen, och nu ska vi skriva strategidokument som alla kan läsa och hålla sig till. Men sådana dokument läser man ju inte – den som har skrivit dem läser dem knappt. Man måste ändå skapa en samsyn kring go-to-market-strategin. Och man behöver hjälp med att både skapa förutsättningarna och hålla dem vid liv hela tiden.

    Vår erfarenhet är att om man skapar en rytm i bolaget – man kan kalla det loopar, tre nivåer av granskningar och beslut – då funkar det. På den strategiska nivån verifierar vi att vi går mot rätt målmarknader och rätt ICP:er. Går vi åt rätt håll? ”Nej, det här förslaget att gå in i Estland var inget bra.” Okej, då släcker vi det initiativet och talar om för alla att det gör vi inte längre. Nu fokuserar vi på vår närmarknad i Sverige, till exempel.

    Sedan har vi en sorts kalibrering där man frågar: gör vi rätt saker för att nå våra mål, nu när vi har bestämt oss för att gå på den här marknaden? Har vi rätt funnels? Hänger det vi har bestämt att vi ska göra operativt ihop med de mål vi har satt upp? Får det konsekvenser för både sälj, marknad och produkt?

    Lars Dahlberg

    Ja, och Anders, i kalibreringen som du är inne på: gör vi tillräckligt mycket? Du pratar om funnels, projekt, mässor, event och allt möjligt – finns det en rimlig chans att vi ska nå målen? Det är en fråga man måste ställa sig i kalibreringen.

    Anders Hermansson

    Ja, absolut. Gör vi rätt saker, och har vi planerat att göra tillräckligt mycket av dem för att det ens i teorin ska gå ihop? Men kalibreringen, som vi kallar den, handlar också om att få ihop sälj, marknad och produkt – fysiskt eller digitalt – i samma möte, där man går igenom erfarenheter från de tre disciplinerna och jämför dem mot strategibeslutet.

    Marknad säger kanske: ”Vi har märkt att vi får bättre click-through rate på artiklar som handlar om det här.” Säljarna säger: ”I mötena är kunderna plötsligt jätteoroade över compliance, för de här nya EU-reglerna har ploppat upp.” Och produkt säger att de kanske måste implementera något nytt – eller att produkten nu kan stå på huvudet, och då frågar man sig: vad är värdet med det, och hur ska vi ändra vårt erbjudande? Den diskussionen mellan de tre disciplinerna gör att man kalibrerar sig mot marknaden och kalibrerar sitt erbjudande och sin produkt mot verkligheten. Det är superviktigt.

    Och sedan har du pulsen: man måste hela tiden göra grejer, exekvera. Gör vi saker på rätt sätt? Har vi effektiva call scripts? Gör vi rätt leadkvalificering, så att vi inte kastar bort tid på leads vi aldrig kommer att kunna sälja till? Har vi bra discovery-möten, och analyserar vi dem ordentligt? Har vi rätt annonstexter, gör vi rätt saker med SEO, ser webben ut som den ska i förhållande till våra erbjudanden? Alla de operativa grejerna är en ständig puls som man stämmer av och fattar beslut om varje vecka – vi måste tweaka det där och ändra det där. Och det gäller främst sälj och marknad, allt som görs inom de två disciplinerna. Har man strateginivån, kalibreringen och pulsen, då finns det ett ramverk för att det här ska funka.

    Lars Dahlberg

    Ja, och varför är det så otroligt viktigt? Jo, man måste ha fokus på exekvering. Det är bara exekvering som leder till resultat. Men det är detaljerna som ofta är avgörande. Gör man något av stegen med för dålig kvalitet kan det få väldigt stora konsekvenser. Så det är väldigt viktigt att ifrågasätta de här grejerna och säkerställa att man verkligen gör rätt saker med rätt kvalitet – och våga vara kritisk, våga ändra sig och våga prova nya grejer.

    Du, vet du vad, jag tänkte förklara ett litet scenario för hur det här kan se ut i verkligheten, baserat på ett verkligt case. Det är ett svenskt ingenjörsföretag, ett B2B-SaaS-bolag med en väldigt stor och intressant potentiell global marknad. De har ett tjänsteinnehåll i sin leverans tillsammans med programvarorna. Ibland kan kunden eller en downstream-partner arbeta med programvarorna själva, men oftast är det företaget självt som får vara med och jobba med sin egen programvara. Så det är en mixad affärsmodell.

    De börjar få väldigt bra ordning på det här nu. Vad är det som har lett dit? För det första kom det tydliga direktiv från ägare och ledning – framför allt ägarna – om vad man förväntade sig kring fördelningen mellan licensintäkter och tjänsteintäkter, för att bolagets värde ska kunna öka betydligt mer än vad bolaget är värt i dag. Det var ett väldigt bra grundläggande rättesnöre att hålla sig till.

    Det ledde till att något behövde hända med hela go-to-market-strategin. Att sätta alla människor som vi har pratat om – sälj, marknad, produkt och ledning – i samma båt för att tydligt definiera och prioritera ICP:n. Att definiera och prioritera personas tydligt, och att definiera erbjudandena utifrån och in väldigt tydligt, så att alla är med på det. Sätta ner foten och ha en riktigt tydlig ansats.

    Nästa viktiga beslut var att det vi beskriver på webben är det som gäller. Så man lade verkligen mycket energi på att beskriva idealkunden, personas och erbjudandena på webben, så att köpresan blir tydlig där. Det är det som gäller, och sedan anpassar vi allt annat vi gör efter det. Ändrar vi något, då ändrar vi på webben direkt – så att det får konsekvenser på webben på en gång och inte tre månader senare.

    Sedan kommer man in på GTM-strategin som du är inne på, och att se till att alla verkligen har den klar för sig. Inte bara de som är involverade i go-to-market, utan alla på bolaget. Så att alla kan backa det här, för downstream kan det leda till förändringar kopplat till leverans och hur affärer ska tas om hand. Alla måste känna sig stolta över det här på företaget. Och sedan köra looparna i princip som du har beskrivit dem.

    Med en liten skillnad: eftersom det är ett så pass nytt erbjudande som måste säljas på ett relativt nytt sätt, finns det också regelbundna möten för att prata specifikt om hur vi säljer, och om erfarenheterna av att sälja de paketerade erbjudandena på det sätt vi har definierat – så att vi håller oss på den banan. Det har börjat leda till riktigt stor framgång. Och sedan handlar det om tålamod. Tålamod, tålamod, tålamod att jobba på med den ansats man har och våga hålla fast vid den. Det börjar verkligen landa för dem, och det är ungefär så det går till i verkligheten.

    Anders Hermansson

    Coolt. Man kan sammanfatta det så här: problemet är inte strategin – den har de flesta – utan att den inte exekveras synkroniserat.

    Och om du är intresserad av att snacka mer om sådana här grejer, så kör vi igång Go-to-Market Clinics på LinkedIn. Vi testar livesändningar på LinkedIn och hoppas att du är med där, så kan vi tillsammans diskutera sådana här saker och bli klokare allihop, både vi själva och deltagarna. Gå in på Business Reflex LinkedIn-sida och boka dig på nästa Go-to-Market Clinic.

    Men det måste jag faktiskt säga också: vad du än gör där ute, så ska du vara relevant. Hej då!

    Lars Dahlberg

    Hej då!

    The post Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll appeared first on Business Reflex.

    15 min
  • Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman

    Så tar sig svenska bolag ur AI-dimman – med Alexander Liljeblad från Loopia

    Sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Bara en av fyra känner sig redo. Vad gör man åt det gapet?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Alexander Liljeblad, Commercial Director på Loopia, som är en del av Team Blue. Samtalet utgår från rapporten State of European Business 2026, som bygger på svar från drygt 10 000 små och medelstora företag i Europa.

    De pratar om vad AI-dimman är, varför 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringar alls och varför bara hälften har en mobilanpassad webbplats. De pratar också om varför Sverige ligger efter i AI-beredskap trots att vi ser oss som digitala föregångare, och varför ägda kanaler blir allt viktigare när det blir svårare att synas.

    Alexander avslutar med konkreta första steg: fråga en AI vad den vet om ditt bolag, gå igenom hela kundresan på din webbplats i mobilen och ring dina tio senaste kunder och fråga hur de hittade er.

    Läs transkribering

    Lars Dahlberg

    Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden, Alexander Liljeblad.

    Alexander Liljeblad

    Tack! Hej, hur är läget?

    Lars Dahlberg

    Det är bra, det är kul att ha med dig i podden. Du är ju Commercial Director på Loopia, som också är en del av Team Blue. För dem som lyssnar på Sälj- och marknadspodden och inte vet vem du är tänker jag att du får börja där. Vem är du?

    Alexander Liljeblad

    Ja, absolut. Som sagt är jag Commercial Director på Loopia. Vi blev ganska nyligen en del av Team Blue, som äger en massa olika internet- och techbolag i Europa och har strax över tre miljoner användare i dag. Själv kommer jag från början från techbranschen. Jag har jobbat på Bolt, sedan var jag en vända på Qasa, som är Blocket Bostad, och nu är jag på Loopia och har varit här i snart två år.

    Lars Dahlberg

    Spännande. Vi kommer att komma in mer på rapporten som du har varit med och tagit fram, och det känns som att du har en väldigt relevant bakgrund för just den. Rapporten heter State of European Business, en ganska bred och fluffig titel. Men om du skulle rama in rapporten och bakgrunden till den för lyssnarna?

    Alexander Liljeblad

    Ja, det är lite som jag var inne på. Vi har väldigt många varumärken runt om i Europa och en stor kundbas. Eftersom vi har ett brett spektrum av produkter ville vi få en uppfattning om hur små och medelstora bolag ligger till i det vi senare kom att kalla för AI-dimman. Och på så sätt få bättre kunskap om våra kunder och hur de agerar.

    Lars Dahlberg

    Precis. Jag har tagit del av rapporten och det finns väldigt många intressanta resultat. Den bygger på svar från runt tiotusen företag i Europa. Mycket av det här avsnittet kommer att handla om resultaten, vilka slutsatser och lärdomar man kan dra, och kanske ge några tips till dem som lyssnar och känner att de är i AI-dimman. Men vi kanske ska börja med själva begreppet. Du har ju varit med och myntat det. Vad lägger du i begreppet AI-dimman?

    Alexander Liljeblad

    Det kommer från att många bolag just nu befinner sig i AI-dimman. Man vet inte hur man blir hittad. Man har svårt att följa upp sina egna resultat. Var kommer kunderna ifrån? Hur blir jag hittad av mina kunder bland allt innehåll som produceras nu och alla nya kanaler som dyker upp? Och så har det kommit en ny version av SEO som heter GEO, som är ytterligare en dimension att förhålla sig till. Det är det vi menar med AI-dimman.

    Lars Dahlberg

    Det finns ett antal begrepp som florerar, men jag tror att det är viktigt för lyssnarna att vi positionerar det här. AI-dimman handlar inte om den interna AI-dimman, som jag tror att många också har. Det handlar om den externa dimman: att man inte blir hittad, eller att den digitala affären inte riktigt fungerar som den har gjort tidigare, och att man inte vet hur man ska hantera det.

    Alexander Liljeblad

    Ja, precis.

    Lars Dahlberg

    Spännande. Jag tycker att vi hoppar vidare och tittar på resultaten i undersökningen. Det finns ganska många intressanta siffror. Rapporten heter alltså State of European Business, och ni som lyssnar hittar länkar till den i våra show notes så att ni kan studera den mer i detalj. Den baseras på svar från över 10 000 företag. Vilken var den enskilt mest överraskande siffran när resultaten kom in?

    Alexander Liljeblad

    Det skulle jag säga är att 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringsdata alls. Det är inte så bra, att inte ha koll på var ens försäljning kommer ifrån eller hur den uppstår. Det är den siffran som stack ut mest. Annars skulle jag säga att så få hemsidor var mobilanpassade.

    Lars Dahlberg

    Fortfarande?

    Alexander Liljeblad

    Ja, exakt, det var faktiskt lite lustigt. Där kan man ganska snabbt hitta en lågt hängande frukt, så att säga.

    Lars Dahlberg

    Verkligen. En annan intressant siffra i rapporten är att sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Men bara en av fyra känner sig redo och har gjort något åt det. Det är ett ganska stort gap, runt 45 procentenheter. Hur ska man tolka det, Alexander? Medvetenheten finns, men man gör ingenting?

    Alexander Liljeblad

    En anledning kan vara att det rör sig så snabbt. Man hinner inte sätta sig in i de olika kanalerna och hur de fungerar. Och jag tror att många tror att använda AI är att till exempel finputsa ett mejl eller ta fram ett bra Slack-meddelande. Men det finns mycket mer som man måste vara med och optimera.

    Lars Dahlberg

    Jag rör mig själv mycket i den här världen med många av mina kunder, och min känsla är att man har underskattat det, som du var inne på. Man tänker att det nog inte går så fort. Men det gör det faktiskt.

    Alexander Liljeblad

    Det gör det verkligen.

    Lars Dahlberg

    Sedan är det inte helt lätt att förstå hur de förändrade beteendena kopplar till AI, och vad man faktiskt måste göra för att anpassa sig. Man måste agera ganska annorlunda på många sätt.

    Alexander Liljeblad

    Ja, verkligen. Ett steg är att börja experimentera. Och framför allt skaffa sig en bättre förståelse för hur ens kundanskaffning fungerar, att börja mäta de olika kanalerna. Man behöver inte börja mäta allt samtidigt, för då blir det ett för stort projekt. Men man kan börja mäta en kanal i månaden, så att man i alla fall rör sig framåt. Och därefter börja optimera.

    Lars Dahlberg

    Och mäter man inte hur det fungerar i dag har man svårt att jämföra. Man vet att man blir påverkad, men inte hur.

    Alexander Liljeblad

    Precis. Så att mäta är nyckeln. Och där kan AI faktiskt hjälpa till, till exempel med att sätta upp kopplingar till olika mätverktyg från sociala kanaler och så vidare. Det är ett ganska bra sätt att börja.

    Lars Dahlberg

    Ett bra sätt att börja. Man får ta det på allvar och se till att mäta först, för då förstår man bättre hur man faktiskt blir påverkad.

    Alexander Liljeblad

    Ja, exakt. Och sedan göra saker och ting.

    Lars Dahlberg

    Alexander, Sverige sticker ut i den här rapporten på lite olika sätt. Vi är väldigt drivna av sociala medier, kanske mer än övriga Europa. Men när det gäller AI-beredskap ligger vi sämre till än snittet. Det kan man bli ganska förvånad över, med tanke på att vi brukar se oss som ett föregångsland när det gäller digitalisering och teknik. Men rapporten är tydlig, vi ligger efter. Hur kommer det sig, tror du? Vad ligger bakom det?

    Alexander Liljeblad

    Jag tror att en del i det är att vi saknar en grundläggande infrastruktur. Med det menar jag till exempel att bara hälften har en mobilanpassad hemsida. Därför blir det kanske en backlog av saker man inte är redo med, och man har andra projekt man vill göra. Och man vet att de sociala mediekanalerna fungerar. Jag tror att det är därför man inte riktigt hoppar på att se till att man är redo för att dyka upp i AI-sökresultat och så vidare.

    Lars Dahlberg

    Vi har en liten övertro i Sverige på sociala medier. Och så kommer AI-fenomenet farande och då tänker vi att det nog löser sig ändå, ungefär.

    Alexander Liljeblad

    Ja, det är nog min uppfattning. Jag tror att det är enklare att öka SoMe-budgeten än att sätta sig in i en ny kanal.

    Lars Dahlberg

    Precis, fortsätta med det man redan har satsat på, som sociala medier. Vi får se hur det utvecklar sig, men det går fort, det är inget snack om den saken. Rapporten pratar också om något som kallas the visibility economy. Vad ligger i det begreppet?

    Alexander Liljeblad

    Det är en fortsättning på det vi var inne på. Hur syns man i AI-dimman, eller i dimman överlag, med alla kanaler som finns? Om vi bara tar alla SoMe-kanaler: hur sticker man ut i dag när det finns Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat och så vidare? Och det finns väldigt mycket AI-genererat material också. Så hur sticker man ut och hur syns man i dag? Det är svårt, absolut. Men jag tror återigen att man behöver börja mäta, för att se vilka kanaler man ska satsa på och vilka kanaler som fungerar för vilka varumärken.

    Lars Dahlberg

    Jag konstaterar bara att det är en visibility economy och att det är en tuff fight där ute. Det blir bara tuffare och tuffare, och nu när AI kommer blir det på ett helt annat sätt.

    Alexander Liljeblad

    Ja, absolut, jag håller helt med dig. Det kanske låter lite dystert att det rör sig så snabbt. Men samtidigt finns det enorma möjligheter i det här. Man får se glaset som halvfullt, som med mobilanpassningen, och se att man kan göra små ändringar för att sticka ut eller ta vara på resultaten bättre än konkurrenterna.

    Lars Dahlberg

    Ja, exakt. Det blir tuffare och tuffare att konkurrera om synligheten, men i och med att det blir mer av en sådan ekonomi kanske möjligheterna också ökar om man lyckas göra något rätt. Man kan bara titta på sitt eget beteende när det gäller att lära sig saker, samla information och förstå hur man ska göra på jobbet. Det handlar otroligt mycket om att hitta rätt svar på de miljarder frågor man har. Och det bygger på att man kan hitta saker, inte att man ringer och pratar med folk. Det är en beteendeförändring som har tagit ett jättestort steg nu när AI-möjligheterna finns.

    Alexander Liljeblad

    Det är verkligen så. Jag håller med.

    Lars Dahlberg

    Du talade också om att man verkligen måste satsa på ägda kanaler. Hur definierar du en ägd kanal?

    Alexander Liljeblad

    Det är kanske motsatsen till det vi gör i dag. Det är hemsida, blogg, egna kundlistor, CRM, bokningssystem och så vidare. Det är det vi menar med helt ägda kanaler. Där tror jag att man kan SEO- och GEO-optimera och arbeta med de kanalerna mer kontinuerligt, i stället för att förlita sig på att ta rygg på andra kanaler och betala. För det kostar mycket pengar om man hela tiden ska vara med i andras kanaler.

    Lars Dahlberg

    Ja, precis.

    Alexander Liljeblad

    Och en del av det är, som vi har varit inne på, att mobilanpassa hemsidan. Det är ett typexempel på en ägd kanal.

    Lars Dahlberg

    Så satsa på de kanaler, framför allt webben som du är inne på, där man verkligen har kontroll och kan optimera utifrån sitt eget perspektiv, och inte förlita sig på andra.

    Alexander Liljeblad

    Nej, exakt.

    Lars Dahlberg

    Vad innebär det då mer konkret att vara AI-redo som företag? Om man vill kunna säga att man känner sig någorlunda AI-redo utifrån det perspektiv undersökningen tar upp, vilka rutor ska man kunna bocka av?

    Alexander Liljeblad

    Man kan börja med det vi har varit inne på. Är min hemsida mobilanpassad? Har jag rätt spårning och de pixlar man kan installera på hemsidan? Och man kan använda AI, inte bara som ett internt verktyg. Man kan till exempel låta AI utvärdera ens egen SEO eller GEO, och använda AI för att utvärdera sin hemsida eller sin affär överlag. Men självklart ska man vara försiktig och dubbelkolla resultaten.

    Lars Dahlberg

    Och mätning har du också varit inne på som en viktig sak. Om vi går vidare: 5,5 procent av de europeiska företagen i undersökningen uppger att de har full kontroll över hur kunderna hittar dem. Det är väldigt lite. Varför hamnar det så snett?

    Alexander Liljeblad

    Jag tror återigen att det finns så väldigt många olika alternativ. Man får kunder från olika kanaler, men man hoppar över steget att sätta en grund och en infrastruktur, bland annat för att mäta vilken kanal som är bäst. Var konverterar jag mest? Vilka nyckeltal ska jag följa? Man behöver sätta den strukturen för att förstå de olika kanalerna bättre. Det finns AI-verktyg som för några veckor sedan öppnade för annonsering här i Norden. Hur mäter man det, ska vi testa det, och om vi testar, vad är ett bra resultat? Det är jättesvårt att säga om man inte har en bas. Så ett bra sätt att få bättre kontroll är att börja använda verktyg för att mäta.

    Lars Dahlberg

    Jag tycker att det är intressant. Många modernare företag, e-handlare och andra som naturligt säljer online, har på något sätt förberett sig för det här redan, och nu när utvecklingen kommer har de lättare att hänga med. De finns definitivt bland de 5,5 procenten. Men jag tror att väldigt många underskattar det. De har en affär som de tror inte är så digital, men som egentligen borde vara mycket mer digital. Det här borde vara mycket viktigare för dem att prioritera jämfört med många andra sätt att gå till marknaden. Man prioriterar helt enkelt för lågt, därav siffrorna tror jag.

    Alexander Liljeblad

    Ja, verkligen. Och som du är inne på, Lars, ska man inte underskatta att folk ändå söker upp bolag även om de inte är digitala, för att se om det finns recensioner eller en hemsida.

    Lars Dahlberg

    Vi tar ett steg till. De här AI-verktygen, ChatGPT, Perplexity och allt möjligt, står enligt undersökningen redan för sju procent av hur europeiska kunder hittar företag eller information om företag som de funderar på att köpa något av. Då kan man fråga sig hur snabbt det här rör sig. Just i dag, när vi spelar in, kom Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Den pekar tydligt på att det här går fort. På ett år har det gått från att 40 procent till att 60 procent använder det här aktivt, i princip dagligen. Det är framför allt de som är födda på 60-, 70- och 80-talet som har ökat rejält. Det är ett bevis på att det händer snabbt. Sjuprocentssiffran är den som står i er undersökning, men vad är din syn på det här?

    Alexander Liljeblad

    Läskigt kanske det är, men det växer så det knakar. Om man tittar på hur snabbt det har utvecklats och blivit bättre, vad man kan göra i dag jämfört med för ett år sedan, är det helt otroligt. Och vi ser det du är inne på i vår egen data: vi får fler och fler kunder från olika AI-verktyg. Det kan till exempel vara att de frågar Claude eller ChatGPT hur man köper en ny domän. Det som också är intressant i datan är att trafiken från de kanalerna har en förhållandevis hög konverteringsgrad. Jag tror att det är just den åldersgruppen som växer snabbast, och därför ser vi också att vår trafik från de kanalerna ökar. Väldigt intressant att rapporten kom i morse och kul att se att det växer.

    Lars Dahlberg

    Ja, det är fascinerande när det till och med hamnar överst i nyhetssändningarna. Då är det på riktigt. Jag tycker att vi går vidare med mätning, för det tycker jag är väldigt intressant. Du har redan tagit upp det, men enligt undersökningen är det bara 10,1 procent av de svenska företagen som mäter korrekt hur en webbplatsbesökare använder webben och omvandlas till ett lead eller en kund. Vad blir konsekvensen av det i praktiken, ur ägarens och ledningens perspektiv?

    Alexander Liljeblad

    Jag tror att man sätter sig själv i en ganska riskfylld position. Dels vet man inte var man ska investera och vilka kanaler som fungerar. Men också, som vi var inne på tidigare: om ett yngre bolag eller en nuvarande konkurrent börjar mäta och använda kanalerna kan de få en ganska stor konkurrensfördel gentemot dem som inte gör det. Tittar man på de siffror vi ser nu, och som kom i morse från Internetstiftelsen, är det kanske inte ett öppet mål, det finns ett grundarbete som ska göras, men det finns en stor möjlighet i att optimera så att man blir en del av sökresultaten i ChatGPT, Claude eller vad man nu använder.

    Lars Dahlberg

    När det går från 40 till 60 procent kan jag tänka mig att det breddas väldigt mycket till fler branscher, och att det plötsligt blir viktigt även i branscher som inte har trott att det är så viktigt. När så stora delar av befolkningen använder det så regelbundet blir det verkligen ett måste att anpassa sig. Och som vi säger: mäter man inte har man ingen egen uppfattning om vilket nuläge och vilken position man har i dag. Då får man ta tag i det först och främst.

    Alexander Liljeblad

    Det jag ville flika in är att steg ett är att börja mäta, men att man också sätter upp en någorlunda rutin för vad man gör med resultaten, och väljer vilka nyckeltal man ska följa. Det är nästa steg.

    Lars Dahlberg

    Precis. Du har varit inne på en del rekommendationer. Om vi avslutningsvis försöker sammanfatta de tre, fyra viktigaste sakerna att ta tag i för den som känner att det är dags att börja jobba med det här, och kanske har lite dåligt samvete i hela frågan. Vad skulle du säga?

    Alexander Liljeblad

    Absolut. Det första är att fråga en AI om ditt bolag. Vad gör ditt bolag? Läs svaret: stämmer det överens med det du själv tycker att ni gör, eller dyker ett annat bolag upp? Bara där tror jag att man får en ganska bra förståelse för hur lång resa man har framför sig.

    Lars Dahlberg

    Precis. Låt AI:n analysera dig. Vad är det den faktiskt uppfattar?

    Alexander Liljeblad

    Ja, exakt. Det andra, eftersom bara hälften har en mobilanpassad hemsida: ta mobilen, gå in på din hemsida och gör hela kundresan. Skapa ett konto, gå till kassan och följ hela vägen. Är din hemsida mobilanpassad? Du kanske har ett plugin som inte är det. Det kan man göra på bussen eller tåget till jobbet, och det är ett bra sätt att förstå vilka delar man kan förbättra.

    Lars Dahlberg

    Jag kan bara lägga till i den punkten att många hemsidor säkert fungerar i mobilen på något sätt, man kan begripa sig på dem. Men de är inte anpassade så att det verkligen blir bra i mobilen. Och man vet hur människor fungerar: är det inte tillräckligt bra ger man upp och skippar det helt. Det måste vara en bra upplevelse.

    Alexander Liljeblad

    Ja, exakt.

    Lars Dahlberg

    Och sedan mätningen. Vad ska man mäta, om vi konkretiserar det?

    Alexander Liljeblad

    Om ni inte mäter något i dag: ring era tio senaste kunder och fråga hur de hittade er. Det är det enklaste sättet att börja mäta. Steg två är, om säg sju av tio av kunderna hittade dig via en viss kanal, att börja där och sätta upp mätning av den. Och där kan man, nu blir det lite försäljning här, men inom Team Blue har vi till exempel ett verktyg som heter Metricool. Väldigt bra för att mäta alla olika kanaler.

    Lars Dahlberg

    Var kommer besökarna ifrån, helt enkelt?

    Alexander Liljeblad

    Precis, hur har de hittat dig? Och mäter man inget i dag skulle jag rekommendera att göra tio telefonsamtal till att börja med. Eller skicka ut 50 mejl och gör en kundundersökning helt enkelt.

    Lars Dahlberg

    Ja, exakt, det är en bra start. Och sedan var du inne på hur man gör det möjligt för folk att konvertera och visa intresse på olika sätt, och att man mäter vad det leder till. Det är ett naturligt nästa steg när man börjar få koll på den första nivån.

    Alexander Liljeblad

    Och bara för att flika in den sista: att börja. Jag tror att det kanske är det svåraste. Börja ta det på allvar och börja göra jobbet med att mäta. Det finns väldigt många bra verktyg i dag, och det är inte så svårt att börja som man kanske tror.

    Lars Dahlberg

    Alexander, om man vill få tag på undersökningen, hur kan vi guida lyssnarna? Det är säkert många som är nyfikna på att ta del av mer av innehållet.

    Alexander Liljeblad

    Ja, absolut. Dels kommer du att dela den i era kanaler, och vi har delat den på vår hemsida, team.blue. Och jag tror att du kommer att tagga mig på LinkedIn, Lars.

    Lars Dahlberg

    Ja, exakt, det gör jag gärna.

    Alexander Liljeblad

    Om någon verkligen vill får de skriva till mig, så skickar jag den till dem.

    Lars Dahlberg

    Precis. Som Alexander är inne på kommer vi att lägga länkar både till undersökningen och till Alexander på LinkedIn, så att man kan få tag på Alexander Liljeblad där. Det finns säkert ett par stycken med det namnet, men då får ni i alla fall länken till rätt person, om ni vill ta del av undersökningen och förstå mer om hur ni ska ta greppet om de här sakerna utöver det vi har pratat om. Med det, Alexander, vill jag bara säga tack för att du har varit med och bidragit med den här undersökningen. Det var jätteintressant läsning för en sådan som är lite nörd inom det här området som jag. Och lite skrämmande, som jag tror att många lyssnare har förstått. Men som sagt finns det mycket att göra, och det kan leda till väldigt mycket förbättringar om man tar tag i det här. Det är inte bara hot, det finns faktiskt rätt mycket möjligheter gömda här också.

    Alexander Liljeblad

    Ja, verkligen. Och tack för att jag fick vara med, jättekul!

    Lars Dahlberg

    Verkligen. Och till alla er som lyssnar där ute säger jag precis som vanligt: vad ni än gör, se till att vara relevanta. Tack och hej!

    The post Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman appeared first on Business Reflex.

    34 min
  • Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag

    Så tänker en affärsängel om tidiga bolag – med Magnus Koch från Zero to Heaven

    Vad avgör om ett tidigt tillväxtbolag lyckas? Och varför handlar det så ofta om fokus, team och tålamod snarare än om själva idén?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Magnus Koch, som efter 30 år på Volvo idag är en av delägarna i investeringsbolaget Zero to Heaven. Bolaget investerar i tidiga, skalbara bolag, främst inom SaaS och IT.

    Samtalet handlar om vad Magnus tittar på när han utvärderar ett bolag, varför entreprenörer så ofta fastnar i att bygga mer istället för att sälja det som redan finns, och varför rätt team slår den bästa idén. De pratar också om att finansiering nästan alltid tar längre tid än man tror, om AI som är här för att stanna men går långsammare än hypen, och om läget för svenskt entreprenörskap.

    The post Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag appeared first on Business Reflex.

    39 min
  • Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag

    Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro

    Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare?

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag.

    Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder.

    De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld.

    Läs transkribering

    Anders Hermansson (00:06)

    Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget.

    Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån.

    Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet.

    Anders Hermansson (01:16)

    Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten!

    Erik (01:20)

    Tackandes.

    Anders Hermansson (01:22)

    Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden.

    Erik (01:29)

    Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för.

    Anders Hermansson (01:32)

    Ja, du är ödmjuk också.

    Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag.

    Erik (01:36)

    Och glimtar i ögat.

    Anders Hermansson (02:00)

    Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu?

    Erik (02:10)

    Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student

    Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men.

    Anders Hermansson (03:05)

    Nej.

    Erik (03:08)

    Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden.

    som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen.

    Anders Hermansson (04:04)

    Just bootstrapping.

    Erik (04:05)

    Ja,

    numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att…

    att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation.

    Anders Hermansson (04:47)

    Ahoj!

    Erik (05:03)

    som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag.

    Anders Hermansson (05:18)

    Mm.

    Erik (05:31)

    Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process.

    Anders Hermansson (05:41)

    Mm.

    Erik (05:57)

    träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta

    Anders Hermansson (06:15)

    Mm.

    Erik (06:26)

    vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken.

    Anders Hermansson (06:35)

    Mm.

    Erik (06:54)

    killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad.

    Anders Hermansson (07:03)

    Mm.

    Erik (07:23)

    Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade.

    Anders Hermansson (07:36)

    Mmm, okej.

    Erik (07:52)

    Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då.

    För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om

    var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014

    Anders Hermansson (09:15)

    Öster.

    Erik (09:20)

    fram till 2018 i december.

    Anders Hermansson (09:23)

    Vad var

    drivkraften att notera bolaget?

    Erik (09:29)

    Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE

    så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö.

    Anders Hermansson (10:14)

    Ja, och tack.

    Erik (10:27)

    Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018.

    Anders Hermansson (10:32)

    Mm.

    Mm.

    Jag fattar.

    Erik (10:54)

    Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och

    Anders Hermansson (11:10)

    ⁓ okej.

    Nej.

    Erik (11:24)

    2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren.

    Anders Hermansson (11:30)

    Alla kan.

    Erik (11:54)

    Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils.

    och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén.

    Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här.

    Anders Hermansson (13:02)

    Vad saknar du mest från vd-rollen?

    Erik (13:09)

    Mm?

    Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder.

    Anders Hermansson (13:23)

    Mm.

    Erik (13:39)

    Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris.

    Anders Hermansson (13:49)

    Den är direkt.

    Erik (14:09)

    Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna.

    Anders Hermansson (14:11)

    Tack

    Just det.

    Mm, exakt. Jag med.

    Exakt.

    Erik (14:38)

    Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler.

    Anders Hermansson (14:48)

    Pista.

    Så man får ta tag i det igen.

    Mm.

    Erik (15:05)

    som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer.

    Så jag får inte likt.

    Anders Hermansson (15:35)

    Just det. Men det kanske

    är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje.

    Erik (15:45)

    Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga.

    Anders Hermansson (15:47)

    Lite smodare kurva på något sätt. Ja,

    det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom.

    Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI?

    Erik (16:34)

    Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech…

    Anders Hermansson (16:37)

    Ja, eller hur?

    Erik (17:00)

    skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen.

    Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet.

    och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag

    Anders Hermansson (18:11)

    Mm.

    Hmm.

    Erik (18:28)

    måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt

    Anders Hermansson (18:38)

    Nej, nej, exter.

    Erik (18:53)

    Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i.

    Anders Hermansson (19:08)

    Exakt.

    Mm.

    Erik (19:22)

    mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten.

    Anders Hermansson (19:30)

    Mm.

    Jag har faktiskt,

    jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B.

    Erik (20:06)

    Du ser där vilka möjligheter nu

    och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år.

    Anders Hermansson (20:18)

    Mm.

    Erik (20:36)

    Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra

    Anders Hermansson (20:38)

    Det ses.

    Erik (21:05)

    mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp.

    Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna.

    Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag.

    Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen.

    Anders Hermansson (22:53)

    Och höjst är.

    Hur

    är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar.

    och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu?

    Erik (23:33)

    Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012.

    Anders Hermansson (23:39)

    Ha

    Erik (24:03)

    Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar,

    Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden.

    Anders Hermansson (24:51)

    Mm.

    Erik (24:58)

    ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap.

    Anders Hermansson (25:02)

    Mm.

    Erik (25:25)

    Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och

    Anders Hermansson (25:36)

    Mm. Mm.

    Erik (25:54)

    problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu.

    Anders Hermansson (26:03)

    Mm.

    Mm. Mm.

    Erik (26:23)

    Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir.

    Anders Hermansson (26:50)

    Okej, det är

    väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart.

    Erik (26:54)

    Vi egentligen

    så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är

    Anders Hermansson (26:58)

    Mm.

    ⁓ Nej.

    Erik (27:24)

    Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter.

    Anders Hermansson (27:25)

    Just det.

    Mm.

    Erik (27:53)

    som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är.

    Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt.

    Anders Hermansson (28:22)

    Mm.

    Ja, jag fattar. Det låter

    som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det.

    låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället.

    Erik (28:52)

    Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut.

    Anders Hermansson (28:57)

    Hmm.

    Mm.

    Erik (29:22)

    ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna.

    Anders Hermansson (29:29)

    Mm.

    Just det.

    Erik (29:52)

    Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet.

    Anders Hermansson (30:17)

    Mm. Just det.

    Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också,

    Erik (30:29)

    Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i.

    Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda.

    Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI.

    Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att

    Anders Hermansson (32:14)

    Mm. Mm.

    Erik (32:21)

    att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att…

    Anders Hermansson (32:38)

    För fråga,

    man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer?

    Erik (32:45)

    Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från

    från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det

    Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan.

    dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att

    Anders Hermansson (34:09)

    Jag fattar.

    Mm. Mm.

    Erik (34:37)

    att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation.

    Anders Hermansson (35:02)

    Hur ofta?

    Erik (35:07)

    Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna.

    Anders Hermansson (35:07)

    Öster.

    Just det.

    Erik (35:38)

    så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt.

    Anders Hermansson (35:41)

    Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut.

    Erik (36:02)

    Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll.

    Anders Hermansson (36:29)

    Mm.

    Erik (36:32)

    Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla.

    Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att…

    Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här.

    att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up.

    Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point.

    Anders Hermansson (38:32)

    Just det.

    Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon…

    Erik (38:54)

    som brukar vara.

    Anders Hermansson (39:01)

    Någon filosofi sådär.

    Erik (39:04)

    Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt.

    Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga.

    Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd.

    med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap.

    Anders Hermansson (40:51)

    Hmm.

    Just det.

    Erik (40:58)

    Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans.

    Anders Hermansson (41:05)

    Mm. Mm.

    Mm.

    Erik (41:28)

    En.

    Anders Hermansson (41:30)

    Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med…

    Erik (41:46)

    Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter.

    Anders Hermansson (42:01)

    Nåååå

    Erik (42:12)

    Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans.

    Anders Hermansson (42:24)

    Mm.

    Erik (42:41)

    Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen.

    Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen.

    På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent.

    Anders Hermansson (43:50)

    Mm.

    Erik (44:09)

    Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare.

    Anders Hermansson (44:28)

    Mm.

    Erik (44:39)

    så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man…

    Anders Hermansson (44:50)

    Mm.

    Jästän.

    Mm. Ja.

    Erik (45:07)

    Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden.

    Anders Hermansson (45:10)

    Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en

    entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare.

    Erik (45:50)

    Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många.

    Anders Hermansson (46:08)

    Mm.

    Erik (46:20)

    av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att

    Anders Hermansson (46:27)

    Mm.

    Mm.

    Erik (46:50)

    Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga

    Anders Hermansson (47:05)

    Mm.

    Ja, ja.

    Erik (47:20)

    Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra.

    Anders Hermansson (47:35)

    Mm, jävlar.

    Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans.

    Erik (47:58)

    Exakt.

    Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent.

    Anders Hermansson (48:12)

    Mm.

    Ja, exakt.

    Erik (48:26)

    Och så VIP

    så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på.

    Anders Hermansson (48:32)

    Ja precis.

    Mm. Mm.

    Erik (48:56)

    Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid.

    Anders Hermansson (49:01)

    Mm.

    Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga.

    Erik (49:17)

    Mm, stämmer.

    Anders Hermansson (49:26)

    Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju…

    Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod.

    Erik (50:19)

    Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch.

    Anders Hermansson (50:46)

    Mm.

    Erik (50:47)

    Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter.

    Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi.

    Anders Hermansson (51:26)

    Mm.

    Erik (51:41)

    Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi.

    Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation.

    Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter.

    Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot

    Anders Hermansson (53:19)

    Mm.

    Mm.

    Hej då!

    Erik (53:37)

    att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi.

    Anders Hermansson (53:51)

    Mm. Mm. Mm.

    Jastu.

    Erik (54:06)

    och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen.

    Anders Hermansson (54:10)

    Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt

    Erik (54:15)

    Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den

    typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag.

    Anders Hermansson (54:24)

    Ja.

    Erik (54:40)

    kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som…

    Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag

    Anders Hermansson (55:24)

    Mm.

    Erik (55:36)

    som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag.

    Anders Hermansson (55:48)

    Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga.

    Erik (56:04)

    Tack Andes och tack alla ni som lyssnade.

    Anders Hermansson (56:07)

    Ja, grymt! Ha det så fint!

    Erik (56:10)

    Det samma.

    Anders Hermansson (56:11)

    Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider.

    Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå!

    The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

    57 min
  • Podd #250 – Automatisera marknad med AI

    Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI?

    AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände.

    I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt.

    De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar:

    Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera.

    Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential.

    Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera.

    Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet.

    Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder.

    Läs transkribering

    Anders Hermansson (00:03)

    Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är…

    hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som

    verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun!

    Anders Hermansson (01:01)

    Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden!

    Hanna Musie (01:05)

    Tack så mycket, väldigt kul att här!

    Anders Hermansson (01:07)

    Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och…

    Anders Hermansson (01:32)

    utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt!

    Hanna Musie (01:45)

    Det är härligt att bidra med energi.

    Anders Hermansson (01:47)

    Ja, eller hur? Men

    du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så.

    Hanna Musie (01:56)

    Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela

    konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant.

    Anders Hermansson (02:37)

    Ja, spännande. Och det här

    med Women in AI, vad är det för någonting?

    Hanna Musie (02:42)

    Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul.

    Anders Hermansson (03:01)

    Snyggt. Och bara

    så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här.

    Hanna Musie (03:06)

    Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp.

    Anders Hermansson (03:19)

    Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig?

    Hanna Musie (03:25)

    Men

    det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter.

    Anders Hermansson (03:32)

    Ja, exakt.

    Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här?

    Hanna Musie (03:43)

    Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen…

    Anders Hermansson (04:03)

    Mm-hmm.

    Hanna Musie (04:12)

    Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen?

    Anders Hermansson (04:18)

    Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här.

    Hanna Musie (04:27)

    Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag.

    Anders Hermansson (04:53)

    Mm.

    Hanna Musie (04:56)

    och

    vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter.

    Anders Hermansson (05:01)

    Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då.

    Hanna Musie (05:11)

    Mm, ja. Och det har man ju redan.

    Jättemycket nytta.

    Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå.

    Anders Hermansson (05:26)

    Mm. Mm.

    Mm.

    Ja, stä.

    Hanna Musie (05:39)

    Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för…

    Anders Hermansson (05:46)

    Mm.

    Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu.

    Hanna Musie (06:09)

    Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor.

    Anders Hermansson (06:12)

    Mm.

    Mm, mm.

    Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande?

    Hanna Musie (06:46)

    Mm. Mm.

    Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker.

    Anders Hermansson (07:05)

    Ja.

    Jesta.

    Hanna Musie (07:22)

    och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt.

    Anders Hermansson (07:29)

    Hej då!

    Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska

    Hanna Musie (07:42)

    Hej!

    Prösters!

    Anders Hermansson (07:50)

    det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det?

    Hanna Musie (07:58)

    Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar.

    Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner.

    Anders Hermansson (08:34)

    Ja.

    Hanna Musie (08:35)

    Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom.

    Anders Hermansson (08:45)

    Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår.

    Hanna Musie (08:47)

    Ja, så det

    är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men…

    Anders Hermansson (08:56)

    Ja.

    Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då…

    Hanna Musie (09:26)

    Mm.

    Ja.

    Anders Hermansson (09:44)

    inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag.

    Hanna Musie (09:54)

    Nej.

    Ja,

    och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare.

    Anders Hermansson (10:21)

    ⁓ så klart.

    Hanna Musie (10:22)

    Så

    när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut.

    Anders Hermansson (10:31)

    Mm.

    Hanna Musie (10:31)

    Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig?

    Anders Hermansson (10:59)

    Just det.

    Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det…

    Hanna Musie (11:21)

    Mm.

    Anders Hermansson (11:27)

    Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra?

    Hanna Musie (11:37)

    Mm.

    Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men…

    Anders Hermansson (11:42)

    Ja.

    Mm.

    Hanna Musie (11:49)

    Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor.

    Anders Hermansson (11:52)

    Mm.

    Mm.

    Hanna Musie (12:19)

    Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta.

    Anders Hermansson (12:20)

    Jöster.

    Så det är snarare positivt.

    Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt.

    Hanna Musie (12:36)

    Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram.

    Anders Hermansson (12:47)

    Just det.

    Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund.

    Hanna Musie (13:01)

    Mm.

    Ja.

    Anders Hermansson (13:15)

    Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt.

    Hanna Musie (13:22)

    Ja.

    Ej då!

    Anders Hermansson (13:43)

    Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in

    Hanna Musie (13:45)

    Ja.

    Anders Hermansson (13:46)

    där den bara jajaja.

    Hanna Musie (13:49)

    Ja, men det

    ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm.

    Anders Hermansson (13:57)

    Ja.

    Jo just det exakt.

    Hanna Musie (14:06)

    Ja,

    som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv.

    Anders Hermansson (14:17)

    Ja.

    Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då.

    Hanna Musie (14:37)

    Ja.

    Mm.

    Anders Hermansson (14:56)

    Ja,

    men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet.

    Hanna Musie (15:04)

    Jo, absolut.

    Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst

    Anders Hermansson (15:23)

    Mm.

    Mm.

    Hanna Musie (15:35)

    analysera

    vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra.

    Anders Hermansson (15:49)

    Mm.

    Mm.

    Hanna Musie (16:00)

    Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen.

    Anders Hermansson (16:17)

    Jag fattar.

    Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra!

    Hanna Musie (16:32)

    Mm.

    Mm.

    Anders Hermansson (16:47)

    Men

    det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet.

    Hanna Musie (16:53)

    Mm. Ja.

    Ja.

    Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna.

    Anders Hermansson (17:22)

    Mm.

    Mm. Mm.

    Hanna Musie (17:44)

    Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera.

    Anders Hermansson (17:55)

    Mm.

    Just det.

    Hanna Musie (17:58)

    Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera.

    Anders Hermansson (18:05)

    Ja.

    Hanna Musie (18:22)

    För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt.

    Anders Hermansson (18:33)

    Nej just det exakt,

    det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom.

    Hanna Musie (18:42)

    Mm.

    Precis.

    Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn.

    Anders Hermansson (18:50)

    Ja.

    Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar

    Hanna Musie (19:19)

    Mm.

    Anders Hermansson (19:31)

    som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom.

    Hanna Musie (19:47)

    Tack

    Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan.

    Anders Hermansson (20:04)

    Just det.

    Hanna Musie (20:09)

    Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra.

    Anders Hermansson (20:30)

    Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga…

    verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål?

    Hanna Musie (21:07)

    Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom…

    Anders Hermansson (21:11)

    Hm?

    Mm.

    Hanna Musie (21:34)

    Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man…

    med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då

    Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel.

    Anders Hermansson (22:35)

    Mm-hmm.

    Jätte.

    Hanna Musie (22:47)

    Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom.

    Anders Hermansson (23:07)

    Gästa.

    Hanna Musie (23:07)

    Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action.

    Anders Hermansson (23:21)

    Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och

    Hanna Musie (23:25)

    Precis.

    Anders Hermansson (23:48)

    De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer.

    En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat.

    Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen…

    Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte?

    Hanna Musie (25:14)

    Mm.

    Det beror på om du har på minnet eller inte.

    Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket.

    Anders Hermansson (25:45)

    Mm.

    Hanna Musie (25:59)

    PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på.

    Anders Hermansson (26:02)

    Just det.

    Ja, just det.

    Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house.

    Hanna Musie (26:31)

    Exakt. Precis. Så det är

    ju viktigt att tänka på innan man delar allting.

    Anders Hermansson (26:40)

    Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för…

    Hanna Musie (26:52)

    Mm.

    Mm.

    Mm.

    Anders Hermansson (27:05)

    Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer.

    Hanna Musie (27:08)

    Nu.

    Mm.

    Ja.

    Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart.

    Anders Hermansson (27:55)

    Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced.

    Hanna Musie (28:06)

    Ja, och det gör de ju redan idag.

    Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag.

    Anders Hermansson (28:13)

    Mm.

    Jaster.

    Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in…

    Hanna Musie (28:38)

    Mm.

    Mm.

    just nu.

    Mm.

    Anders Hermansson (28:57)

    Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man…

    Hanna Musie (29:10)

    Mm.

    Spik sökt.

    Anders Hermansson (29:24)

    Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden!

    Hanna Musie (29:36)

    Mm.

    Det är en jättebra poäng

    Anders Hermansson (29:52)

    Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara?

    Hanna Musie (30:06)

    Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter.

    Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och

    och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert.

    Anders Hermansson (31:12)

    Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan?

    Hanna Musie (31:23)

    Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer…

    lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika…

    Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga.

    Anders Hermansson (31:56)

    Mm.

    Mm.

    Just det.

    Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa?

    Hanna Musie (32:26)

    Mm.

    Pisses.

    Anders Hermansson (32:41)

    Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert.

    Hanna Musie (32:50)

    Men en annan grej som också

    är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att…

    AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan.

    Anders Hermansson (33:04)

    Mm.

    Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för

    Hanna Musie (33:33)

    Precis.

    Anders Hermansson (33:56)

    Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom?

    Hanna Musie (34:03)

    Mm.

    Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att…

    Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju

    mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor.

    Anders Hermansson (35:00)

    Just det, mycket bra.

    Mm.

    Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa!

    Hanna Musie (35:12)

    Ja men precis.

    Ja,

    men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad.

    Anders Hermansson (35:59)

    Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som…

    Hanna Musie (36:02)

    Ja.

    Anders Hermansson (36:28)

    Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte

    expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle.

    Hanna Musie (37:00)

    Mm.

    Mm.

    Mm.

    Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att…

    Anders Hermansson (37:27)

    Nej.

    Hanna Musie (37:43)

    Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är.

    Anders Hermansson (37:50)

    Exakt.

    Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI.

    Hanna Musie (38:10)

    Mm.

    Anders Hermansson (38:18)

    Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att

    Hanna Musie (38:39)

    Pisses.

    Anders Hermansson (38:46)

    Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam

    Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna?

    Hanna Musie (39:24)

    Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först.

    Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt.

    Anders Hermansson (39:40)

    Mm? Ja?

    Ja.

    Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här…

    Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer?

    Ja då.

    Hanna Musie (40:47)

    …small till medium-sized. Så liksom, ja.

    Anders Hermansson (40:52)

    En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden.

    Hanna Musie (40:56)

    Som majoriteten av svenska bolag är.

    Mm.

    ⁓

    Precis.

    Anders Hermansson (41:18)

    Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa.

    Hanna Musie (41:44)

    Ja, precis. Och sen en CMO

    eller motsvarande som håller ihop helheten.

    Anders Hermansson (41:49)

    Just det. Och som har bra budget för tokens.

    Hanna Musie (41:52)

    Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst.

    Anders Hermansson (42:09)

    Ja.

    Ja exakt, de kan

    aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är…

    Hanna Musie (42:19)

    Det var bra.

    Anders Hermansson (42:43)

    Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då.

    Hanna Musie (42:53)

    Och även vara trygg i att vara otrygg.

    Anders Hermansson (42:57)

    Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid.

    Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra?

    Hanna Musie (43:35)

    Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O.

    Anders Hermansson (43:59)

    Hmm… Hmm…

    Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då.

    Hanna Musie (44:24)

    Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt.

    Anders Hermansson (44:32)

    Mm.

    Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja.

    Hanna Musie (44:54)

    Ja. Det ses. Där!

    Mm.

    Ja.

    Anders Hermansson (45:10)

    Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden.

    Hanna Musie (45:14)

    Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig.

    Anders Hermansson (45:17)

    Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej!

    Hanna Musie (45:19)

    Då sa man…

    Hej!

    Anders Hermansson (45:21)

    Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen.

    som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner.

    Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå!

    The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

    47 min
  • Podd #249 – Signalbaserad försäljning

    Signalbaserad försäljning – det nya svarta?

    Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick. 

    Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld.

    Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin.

    Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt.

    Viktiga insikter:

    • Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder.
    • Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation.
    • Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt.
    • Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen.

      Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta.

      Läs transkribering

       

      Anders Hermansson (02:05.403)

      Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden!

      Niklas Gustavsson (02:09.742)

      Ja men tack så mycket!

      Anders Hermansson (02:11.739)

      Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning.

      Niklas Gustavsson (02:23.918)

      Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen.

      Anders Hermansson (02:33.371)

      Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret?

      Niklas Gustavsson (02:50.798)

      Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation.

      Anders Hermansson (03:13.561)

      Okej.

      Niklas Gustavsson (03:19.63)

      Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte.

      Anders Hermansson (03:42.105)

      Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir.

      Niklas Gustavsson (03:47.886)

      Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation.

      Anders Hermansson (03:59.257)

      Exakt.

      Niklas Gustavsson (04:17.454)

      funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång.

      I samband med det så hittade vi också Play.

      Anders Hermansson (04:54.873)

      Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan?

      Niklas Gustavsson (05:18.126)

      Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel.

      eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller

      agenter som agerar på de signaler som kommer in.

      Anders Hermansson (06:20.568)

      Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för.

      Niklas Gustavsson (06:51.214)

      Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant…

      på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist.

      och prata med kunderna senare i beslutsprocessen.

      Anders Hermansson (07:54.072)

      Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt.

      Niklas Gustavsson (08:25.102)

      Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra

      Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller

      Anders Hermansson (08:57.494)

      Jag fattar.

      Niklas Gustavsson (09:24.302)

      Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo.

      Anders Hermansson (09:28.95)

      Nej.

      Anders Hermansson (09:33.75)

      Ha!

      Niklas Gustavsson (09:53.998)

      Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor.

      Anders Hermansson (09:56.822)

      Och ställ dig ut på mässor.

      Niklas Gustavsson (10:23.854)

      är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP.

      Anders Hermansson (10:28.054)

      Fattar.

      Anders Hermansson (10:37.462)

      Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på.

      Niklas Gustavsson (11:06.51)

      Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de

      Anders Hermansson (11:15.446)

      Ja, just det.

      Anders Hermansson (11:26.869)

      Just det.

      Niklas Gustavsson (11:35.022)

      de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM.

      Anders Hermansson (11:45.142)

      Mm.

      Anders Hermansson (12:03.253)

      Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna?

      Niklas Gustavsson (12:14.19)

      Ja, dels så…

      Niklas Gustavsson (12:20.622)

      Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej.

      Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån.

      Anders Hermansson (12:56.245)

      Mm-hmm.

      Anders Hermansson (13:14.389)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (13:16.686)

      Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här.

      Anders Hermansson (13:25.013)

      Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM?

      Niklas Gustavsson (13:43.534)

      Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att…

      Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns.

      Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram.

      Anders Hermansson (14:35.157)

      okay.

      Anders Hermansson (14:43.381)

      Just det.

      Niklas Gustavsson (15:03.598)

      eller på dem som man redan har.

      Anders Hermansson (15:05.972)

      Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar.

      Niklas Gustavsson (15:24.398)

      Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden.

      Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom…

      Anders Hermansson (16:11.604)

      Ja.

      Niklas Gustavsson (16:20.75)

      Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt.

      Anders Hermansson (16:24.02)

      Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här?

      Niklas Gustavsson (16:36.654)

      Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det.

      Anders Hermansson (16:45.78)

      Mm? Mm?

      Niklas Gustavsson (17:06.574)

      som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte…

      De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan

      Anders Hermansson (17:47.924)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (17:55.47)

      Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som

      De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker.

      Anders Hermansson (18:26.802)

      Nej jag fattar.

      Niklas Gustavsson (18:52.366)

      Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting

      Anders Hermansson (18:56.914)

      Mm-hmm. Mm.

      Anders Hermansson (19:09.841)

      Jästa.

      Niklas Gustavsson (19:21.294)

      i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning.

      Anders Hermansson (19:28.177)

      Hysta.

      Anders Hermansson (19:44.146)

      Mm.

      Anders Hermansson (19:49.841)

      Ja, exakt.

      Niklas Gustavsson (19:50.446)

      Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation.

      Anders Hermansson (20:12.369)

      Mm-hmm.

      Niklas Gustavsson (20:17.902)

      Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text.

      Anders Hermansson (20:42.961)

      Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer?

      Niklas Gustavsson (20:55.342)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (21:10.926)

      Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb.

      Anders Hermansson (21:17.552)

      Mm.

      Anders Hermansson (21:22.576)

      Ja, exakt.

      Niklas Gustavsson (21:40.366)

      Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en.

      Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden.

      om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster.

      Anders Hermansson (22:40.079)

      Hej då!

      Anders Hermansson (22:51.023)

      Han fattar, okej.

      Anders Hermansson (23:02.927)

      Ja, det det.

      Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är…

      Niklas Gustavsson (23:25.006)

      Nu.

      Anders Hermansson (23:35.503)

      Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det?

      Niklas Gustavsson (23:39.598)

      Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen.

      Anders Hermansson (23:44.464)

      Mm.

      Anders Hermansson (23:54.255)

      Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte.

      Niklas Gustavsson (23:59.726)

      Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med.

      och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den.

      Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport

      omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag.

      Anders Hermansson (25:28.398)

      Mm.

      Anders Hermansson (25:46.509)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (25:47.822)

      Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y.

      Anders Hermansson (25:56.237)

      Jästa.

      Anders Hermansson (26:03.117)

      Mm-hmm.

      Anders Hermansson (26:11.661)

      Ja, det.

      Niklas Gustavsson (26:13.006)

      Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela

      Anders Hermansson (26:21.901)

      Hej.

      Niklas Gustavsson (26:40.494)

      Allt har skapats utifrån promptningen.

      Anders Hermansson (26:44.365)

      Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen?

      Niklas Gustavsson (26:54.286)

      Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre.

      Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail.

      Anders Hermansson (27:25.741)

      Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för.

      Niklas Gustavsson (27:49.326)

      Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det.

      Anders Hermansson (28:07.916)

      Ja.

      Anders Hermansson (28:15.948)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (28:19.534)

      Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak.

      Anders Hermansson (28:35.629)

      Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej.

      Niklas Gustavsson (28:38.446)

      Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot.

      Anders Hermansson (28:52.044)

      mer statiska.

      Niklas Gustavsson (28:52.43)

      Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna.

      Anders Hermansson (29:11.532)

      Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga?

      Niklas Gustavsson (29:30.606)

      Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att…

      Anders Hermansson (29:36.204)

      Exakt.

      Niklas Gustavsson (29:58.03)

      bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man.

      Anders Hermansson (30:11.148)

      Mm, exakt.

      Anders Hermansson (30:19.372)

      Åh, åh.

      Anders Hermansson (30:26.764)

      Exakt.

      Niklas Gustavsson (30:27.534)

      att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är.

      Anders Hermansson (30:35.98)

      Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet?

      Niklas Gustavsson (30:48.334)

      Ja, alltså…

      Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt.

      Anders Hermansson (31:06.251)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (31:26.158)

      Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att

      Anders Hermansson (31:32.107)

      Mm-hmm.

      Niklas Gustavsson (31:55.79)

      att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att

      Anders Hermansson (32:04.971)

      Mm.

      Anders Hermansson (32:18.986)

      Alla öster.

      Niklas Gustavsson (32:24.814)

      Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet.

      Anders Hermansson (32:52.202)

      Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så.

      Niklas Gustavsson (32:57.934)

      Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att

      Anders Hermansson (33:06.218)

      Just det.

      Anders Hermansson (33:25.739)

      Öster.

      Niklas Gustavsson (33:27.822)

      att informera om möjligheter.

      Anders Hermansson (33:32.522)

      Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information.

      Niklas Gustavsson (33:46.446)

      Ja.

      Anders Hermansson (34:02.218)

      som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här?

      Niklas Gustavsson (34:03.47)

      Nej. Nej precis.

      Niklas Gustavsson (34:15.726)

      Så är det absolut.

      Niklas Gustavsson (34:33.773)

      Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat.

      Anders Hermansson (35:02.473)

      Mm-hmm.

      Niklas Gustavsson (35:02.862)

      En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast.

      Anders Hermansson (35:11.209)

      Ja.

      Niklas Gustavsson (35:31.246)

      Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att

      Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet.

      slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul.

      Anders Hermansson (36:57.32)

      Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den.

      Niklas Gustavsson (37:20.814)

      Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul.

      Anders Hermansson (37:45.831)

      Just det. Så är det ju.

      Niklas Gustavsson (37:48.494)

      Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren.

      Anders Hermansson (37:52.039)

      Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial.

      Niklas Gustavsson (37:55.694)

      Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg

      tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag.

      Anders Hermansson (38:37.927)

      Just det.

      Niklas Gustavsson (38:49.71)

      Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet.

      Anders Hermansson (38:59.751)

      Ja, just det.

      Anders Hermansson (39:04.616)

      Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att…

      ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här.

      Niklas Gustavsson (39:36.27)

      Vad är det för smut?

      Niklas Gustavsson (39:42.894)

      Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100

      Anders Hermansson (39:51.783)

      Exakt.

      Anders Hermansson (39:59.111)

      Just det.

      Niklas Gustavsson (40:11.758)

      100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt.

      Anders Hermansson (40:13.511)

      Ja, just det.

      Niklas Gustavsson (40:41.422)

      att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler.

      Anders Hermansson (40:47.014)

      Exakt.

      Anders Hermansson (40:51.046)

      Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna.

      Niklas Gustavsson (40:58.99)

      Mm.

      Niklas Gustavsson (41:18.126)

      Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg.

      Anders Hermansson (41:31.75)

      Ja, exakt.

      Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte?

      Niklas Gustavsson (42:00.43)

      Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu.

      Anders Hermansson (42:08.902)

      Gör något.

      Niklas Gustavsson (42:27.694)

      Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster.

      Anders Hermansson (42:39.301)

      Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis?

      Niklas Gustavsson (42:58.094)

      Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om.

      Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter.

      Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna?

      Anders Hermansson (43:59.14)

      Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig?

      Niklas Gustavsson (44:20.974)

      Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans.

      Anders Hermansson (44:24.164)

      Hallå?

      Det där vi hänger.

      Anders Hermansson (44:35.524)

      Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden!

      Niklas Gustavsson (44:41.774)

      Hallå?

      Niklas Gustavsson (44:47.758)

      Ja, men tack själv.

      Anders Hermansson (44:49.764)

      Hejdå!

      Niklas Gustavsson (44:51.246)

      Hejdå!

       

      The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

      44 min
    • Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt

      Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt

      I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt.

      Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin ”utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering.

      Lyssna om du vill få grepp om…

      • Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild.
      • Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering.
      • VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt.
      • Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig!

        Du når Petter Anders enklast via LinkedIn

        eller via hans bolag www.homerun.cx

        Läs transkribering

        Lars Dahlberg [00:00:11]:

        till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering.

        Lars Dahlberg [00:01:18]:

        Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson.

        Petter Andersson [00:01:27]:

        Hej. Stort tack för att jag fick vara med.

        Lars Dahlberg [00:01:30]:

        Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation.

        Petter Andersson [00:01:49]:

        Det stämmer.

        Lars Dahlberg [00:01:50]:

        Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd.

        Petter Andersson [00:02:07]:

        Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med.

        Lars Dahlberg [00:02:09]:

        Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson?

        Petter Andersson [00:02:19]:

        Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande.

        Lars Dahlberg [00:03:20]:

        Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv.

        Petter Andersson [00:03:55]:

        Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal.

        Lars Dahlberg [00:04:48]:

        Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga?

        Petter Andersson [00:05:31]:

        Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter.

        Lars Dahlberg [00:06:49]:

        Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på.

        Petter Andersson [00:06:59]:

        Precis.

        Lars Dahlberg [00:07:00]:

        Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här.

        Petter Andersson [00:07:12]:

        Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan.

        Petter Andersson [00:07:51]:

        Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade.

        Petter Andersson [00:08:27]:

        Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör.

        Lars Dahlberg [00:09:01]:

        Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in.

        Petter Andersson [00:09:19]:

        Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp.

        Lars Dahlberg [00:10:05]:

        Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra.

        Petter Andersson [00:10:25]:

        Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen.

        Petter Andersson [00:11:10]:

        Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på.

        Lars Dahlberg [00:11:40]:

        Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur?

        Petter Andersson [00:11:51]:

        Ja.

        Lars Dahlberg [00:11:51]:

        Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem.

        Petter Andersson [00:11:56]:

        Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då.

        Lars Dahlberg [00:12:53]:

        Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då?

        Petter Andersson [00:13:02]:

        Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen.

        Lars Dahlberg [00:14:04]:

        Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag.

        Petter Andersson [00:14:10]:

        Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats.

        Lars Dahlberg [00:15:04]:

        Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här.

        Petter Andersson [00:15:38]:

        En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst.

        Lars Dahlberg [00:16:10]:

        Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre.

        Petter Andersson [00:16:35]:

        Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite.

        Lars Dahlberg [00:17:04]:

        Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant?

        Petter Andersson [00:17:12]:

        Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer.

        Lars Dahlberg [00:18:37]:

        Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om?

        Petter Andersson [00:18:56]:

        Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på…

        Petter Andersson [00:19:46]:

        kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande.

        Lars Dahlberg [00:20:29]:

        Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där.

        Petter Andersson [00:20:40]:

        Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika.

        Lars Dahlberg [00:21:13]:

        Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga.

        Lars Dahlberg [00:21:56]:

        Många har som förebild inom B2B på olika sätt.

        Petter Andersson [00:22:00]:

        Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen.

        Petter Andersson [00:22:53]:

        Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app.

        Lars Dahlberg [00:22:58]:

        Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man

        Petter Andersson [00:23:14]:

        vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det.

        Lars Dahlberg [00:24:07]:

        Just det.

        Petter Andersson [00:24:08]:

        Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt.

        Lars Dahlberg [00:24:55]:

        Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig?

        Petter Andersson [00:25:07]:

        Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia.

        Petter Andersson [00:26:08]:

        Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund.

        Petter Andersson [00:27:03]:

        Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare.

        Lars Dahlberg [00:27:24]:

        Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling.

        Petter Andersson [00:27:34]:

        Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen.

        Lars Dahlberg [00:28:40]:

        Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast?

        Petter Andersson [00:29:13]:

        Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball.

        Lars Dahlberg [00:29:33]:

        Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det

        Petter Andersson [00:29:56]:

        är jag som ska tacka. Jättekul.

        Lars Dahlberg [00:29:59]:

        Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej!

        The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.

        31 min