Share Sälj- och marknadspodden
Share to email
Share to Facebook
Share to X
Nytt avsnitt ute från sälj- och marknadspodden! Skapa Thought Leadership, en viktig strategi för marknad och sälj inom B2B.
I det här avsnittet av sälj- och marknadspodden betonas vikten av thought leadership som en kritisk strategi inom B2B-marknadsföring och försäljning. Vår gäst Sara Månsson jobbar på Business Reflex och brinner för strategi inom marknad och sälj. Sara deltar i en engagerande diskussion kring varför thought leadership som strategi blir allt viktigare i en värld präglad av ökad digital närvaro, osäkerhet, pandemi och lågkonjunktur.
Thought Leadership handlar om att positionera sig som en auktoritet och pålitlig leverantör inom ett specifikt område. I B2B sammanhang är det en strategi där företag och individer delar insikter, expertis och framtidsperspektiv för att väcka intresse, vinna förtroende och tillit hos sin målgrupp.
Att etablera sig som en Thought Leader inom ett område medför flera affärsstrategiska fördelar. Det ger långsiktig differentiering och ökad synlighet. Thought Leadership leder ofta till ökat förtroende och inkommande förfrågningar, vilket kan korta säljcykler och öka hitrate. Fördelen ligger också i kostnadseffektiviteten; även om det kan ta tid att bygga ett starkt Thought Leadership, ger det draghjälp för företaget på lång sikt.
Under avsnittet går vi igenom hur man skapar Thought Leadership via företagets varumärke i kombination med det personliga varumärket för utvalda nyckelpersoner.
Som exempel på framgångsrika B2B som lyckats skapa Though Leadership i sina branscher presenteras bland annat Prover och Megadeals.
För mer information och nätverkande, kan du nå Sara Månsson via LinkedIn
Speaker A [00:00:09]:
Speaker A [00:01:09]:
Speaker B [00:01:19]:
Speaker A [00:01:23]:
Speaker B [00:01:40]:
Speaker A [00:01:41]:
Speaker B [00:02:05]:
Speaker A [00:02:07]:
Speaker B [00:02:15]:
Speaker B [00:03:23]:
Speaker A [00:03:26]:
Speaker B [00:04:15]:
Speaker B [00:04:50]:
Speaker A [00:05:25]:
Speaker A [00:06:42]:
Speaker B [00:07:34]:
Speaker A [00:07:59]:
Speaker B [00:08:15]:
Speaker A [00:08:20]:
Speaker A [00:09:07]:
Speaker B [00:10:06]:
Speaker A [00:10:51]:
Speaker B [00:11:21]:
Speaker A [00:11:52]:
Speaker B [00:12:40]:
Speaker A [00:13:00]:
Speaker B [00:13:24]:
Speaker A [00:13:25]:
Speaker A [00:14:35]:
Speaker B [00:15:27]:
Speaker A [00:16:46]:
Speaker A [00:17:14]:
Speaker B [00:17:49]:
Speaker A [00:18:13]:
Speaker A [00:18:50]:
Speaker B [00:19:18]:
Speaker A [00:19:44]:
Speaker A [00:20:38]:
Speaker B [00:21:10]:
Speaker A [00:21:14]:
Speaker B [00:21:38]:
Speaker A [00:22:00]:
Speaker A [00:22:40]:
Speaker B [00:22:42]:
Speaker A [00:23:25]:
Speaker B [00:23:51]:
Speaker A [00:25:06]:
Speaker A [00:25:48]:
Speaker B [00:26:04]:
Speaker A [00:26:06]:
Speaker A [00:26:48]:
Speaker B [00:27:04]:
Speaker A [00:27:05]:
Speaker B [00:27:20]:
Speaker A [00:27:52]:
Speaker B [00:28:06]:
Speaker A [00:28:45]:
Speaker A [00:29:36]:
Speaker B [00:30:08]:
Speaker A [00:30:09]:
Speaker B [00:30:12]:
Speaker A [00:30:25]:
Speaker A [00:31:06]:
Speaker B [00:31:12]:
Speaker A [00:31:18]:
Speaker B [00:31:22]:
Speaker A [00:31:29]:
Speaker B [00:31:37]:
Speaker A [00:31:38]:
The post Podd #230 – Skapa Thought Leadership, en viktig strategi för marknad och sälj inom B2B appeared first on Business Reflex.
Nytt avsnitt ute från Sälj- och Marknadspodden! Hur skriver du texter som verkligen går fram?
I dagens avsnitt har vi glädjen att utforska copywritingens värld tillsammans med Lena Zetterberg Björk, en erfaren copywriter som nyligen har gett ut en bok om hur man skapar texter som verkligen gör skillnad “Skriv för att nå fram – texter som engagerar och säljer”. Vi diskuterar hur du kan skriva texter som påverkar din målgrupp på djupet, med fokus på att väcka känslor, bygga förtroende och skapa handling.
Lena delar sina insikter om hur man skriver för olika plattformar – från webben till sociala medier – och varför AI inte kan ersätta den mänskliga faktorn när det kommer till att skriva texter som berör. Vi dyker också ner i hur en strukturerad process kan hjälpa dig att förbättra dina texter och få större genomslag i dagens brusfyllda digitala landskap.
Huvudpunkter i avsnittet:
Om du vill veta mer om copywriting och hur du kan förbättra dina texter, kan du ta kontakt med Lena Zetterberg Björk, som erbjuder kurser och personlig rådgivning.
E-post: [email protected]
Anders Hermansson [00:00:05]:
Anders Hermansson [00:00:54]:
Lena Zetteberg Björk [00:00:57]:
Anders Hermansson [00:00:59]:
Lena Zetteberg Björk [00:01:08]:
Anders Hermansson [00:01:09]:
Lena Zetteberg Björk [00:01:13]:
Anders Hermansson [00:01:51]:
Lena Zetteberg Björk [00:02:02]:
Anders Hermansson [00:02:03]:
Lena Zetteberg Björk [00:02:04]:
Anders Hermansson [00:02:29]:
Lena Zetteberg Björk [00:02:29]:
Anders Hermansson [00:02:32]:
Lena Zetteberg Björk [00:02:35]:
Anders Hermansson [00:02:52]:
Lena Zetteberg Björk [00:03:17]:
Anders Hermansson [00:03:58]:
Lena Zetteberg Björk [00:04:33]:
Lena Zetteberg Björk [00:05:52]:
Anders Hermansson [00:05:56]:
Lena Zetteberg Björk [00:05:58]:
Anders Hermansson [00:06:54]:
Lena Zetteberg Björk [00:06:58]:
Anders Hermansson [00:06:59]:
Lena Zetteberg Björk [00:07:16]:
Anders Hermansson [00:08:00]:
Lena Zetteberg Björk [00:08:23]:
Anders Hermansson [00:08:37]:
Lena Zetteberg Björk [00:09:33]:
Lena Zetteberg Björk [00:10:48]:
Anders Hermansson [00:11:11]:
Anders Hermansson [00:11:54]:
Lena Zetteberg Björk [00:12:07]:
Anders Hermansson [00:12:34]:
Lena Zetteberg Björk [00:12:34]:
Anders Hermansson [00:12:54]:
Lena Zetteberg Björk [00:12:55]:
Anders Hermansson [00:13:02]:
Lena Zetteberg Björk [00:13:46]:
Anders Hermansson [00:13:50]:
Lena Zetteberg Björk [00:13:52]:
Anders Hermansson [00:14:34]:
Lena Zetteberg Björk [00:14:34]:
Anders Hermansson [00:14:50]:
Lena Zetteberg Björk [00:14:52]:
Anders Hermansson [00:15:13]:
Lena Zetteberg Björk [00:15:35]:
Anders Hermansson [00:16:11]:
Lena Zetteberg Björk [00:16:26]:
Anders Hermansson [00:16:26]:
Lena Zetteberg Björk [00:16:44]:
Lena Zetteberg Björk [00:17:24]:
Anders Hermansson [00:17:31]:
Lena Zetteberg Björk [00:18:16]:
Anders Hermansson [00:18:27]:
Lena Zetteberg Björk [00:18:34]:
Anders Hermansson [00:19:39]:
Lena Zetteberg Björk [00:20:17]:
Anders Hermansson [00:20:44]:
Lena Zetteberg Björk [00:20:48]:
Anders Hermansson [00:21:42]:
Lena Zetteberg Björk [00:21:43]:
Anders Hermansson [00:22:03]:
Lena Zetteberg Björk [00:22:45]:
Lena Zetteberg Björk [00:24:05]:
Anders Hermansson [00:24:34]:
Lena Zetteberg Björk [00:24:47]:
Anders Hermansson [00:24:49]:
Lena Zetteberg Björk [00:25:06]:
Anders Hermansson [00:25:11]:
Lena Zetteberg Björk [00:25:34]:
Anders Hermansson [00:26:27]:
Lena Zetteberg Björk [00:26:32]:
Anders Hermansson [00:26:58]:
Lena Zetteberg Björk [00:27:20]:
Lena Zetteberg Björk [00:28:02]:
Anders Hermansson [00:28:50]:
Lena Zetteberg Björk [00:29:05]:
Anders Hermansson [00:29:38]:
Lena Zetteberg Björk [00:29:41]:
Anders Hermansson [00:30:24]:
Lena Zetteberg Björk [00:30:51]:
Anders Hermansson [00:31:00]:
Lena Zetteberg Björk [00:31:37]:
Anders Hermansson [00:31:37]:
Lena Zetteberg Björk [00:31:39]:
Anders Hermansson [00:32:23]:
Lena Zetteberg Björk [00:32:25]:
Anders Hermansson [00:32:49]:
Lena Zetteberg Björk [00:33:02]:
Anders Hermansson [00:34:18]:
Anders Hermansson [00:34:48]:
Lena Zetteberg Björk [00:35:27]:
Lena Zetteberg Björk [00:36:22]:
Anders Hermansson [00:36:32]:
Lena Zetteberg Björk [00:36:45]:
Lena Zetteberg Björk [00:37:49]:
Anders Hermansson [00:38:19]:
Lena Zetteberg Björk [00:38:49]:
Så då är det större chans att folk faktiskt börjar läsa den.
Anders Hermansson [00:39:54]:
Lena Zetteberg Björk [00:40:22]:
Anders Hermansson [00:41:03]:
Lena Zetteberg Björk [00:41:09]:
Anders Hermansson [00:41:11]:
Lena Zetteberg Björk [00:41:20]:
Lena Zetteberg Björk [00:42:04]:
Anders Hermansson [00:42:12]:
Lena Zetteberg Björk [00:42:15]:
Lena Zetteberg Björk [00:42:56]:
Anders Hermansson [00:43:05]:
Lena Zetteberg Björk [00:44:15]:
Anders Hermansson [00:44:43]:
Lena Zetteberg Björk [00:44:44]:
Anders Hermansson [00:45:10]:
Lena Zetteberg Björk [00:45:31]:
Anders Hermansson [00:45:39]:
Lena Zetteberg Björk [00:45:44]:
Anders Hermansson [00:45:52]:
Lena Zetteberg Björk [00:46:25]:
Lena Zetteberg Björk [00:46:59]:
Anders Hermansson [00:47:24]:
Lena Zetteberg Björk [00:47:32]:
Anders Hermansson [00:47:46]:
Anders Hermansson [00:47:55]:
The post Podd #229 – Så skriver du texter som får kunder att agera appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
I dagens avsnitt har vi nöjet att dyka djupt ner i The Branding Table, en innovativ modell för varumärkesutveckling skapad av Kim Westerlund. Vi utforskar hur varumärken kan särskilja sig med unika tillvägagångssätt och diskuterar vikten av att formulera mål och engagera hela organisationen i varumärkesprocessen. Kim delar sin expertis om hur företag kan skapa värde och hållbara strategier för att bygga starka varumärken, särskilt i osäkra tider.
The branding table liknar det periodiska systemet och bryter ner varumärkeskomponenterna i tre huvudkategorier: syfte, identitet och strategi. Dessa kategorier är färgkodade och representerade av symboler som visualiserar olika aspekter av varumärket. Kim betonar att varumärken inte kan vara en fasad – “fake it” fungerar inte i längden.
Vi delar också exempel på företag som framgångsrikt har använt unika metoder i sitt varumärkesbyggande, såsom Toyotas Lean-metodik och tech-företag som använder mjukhet som konkurrensfördel. Slutligen belyser vi hur tydliga och långsiktiga strategier är avgörande för att varumärken ska överleva och blomstra i utmanande tider som pandemin och inflationen.
Vi hoppas att detta avsnitt ger dig värdefulla och praktiska verktyg för att stärka ditt företags varumärke. Tack för att du lyssnar, och glöm inte att följa oss för fler inspirerande samtal!
Om du vill veta mer om The Branding Table och hur du kan arbeta strukturerat med ditt varumärke, kan du ta kontakt med Kim Westerlund. Han erbjuder värdefulla insikter och mallar för att underlätta varumärkesarbetet.
E-post: [email protected]
Lars Dahlberg [00:00:12]:
Lars Dahlberg [00:01:02]:
Kim Westerlund [00:01:28]:
Lars Dahlberg [00:01:31]:
Kim Westerlund [00:01:36]:
Lars Dahlberg [00:01:39]:
Kim Westerlund [00:02:07]:
Lars Dahlberg [00:02:45]:
Kim Westerlund [00:02:49]:
Kim Westerlund [00:03:22]:
Lars Dahlberg [00:03:50]:
Kim Westerlund [00:04:07]:
Lars Dahlberg [00:04:23]:
Kim Westerlund [00:04:40]:
Lars Dahlberg [00:04:44]:
Kim Westerlund [00:05:01]:
Kim Westerlund [00:05:38]:
Lars Dahlberg [00:06:12]:
Lars Dahlberg [00:06:48]:
Kim Westerlund [00:07:12]:
Kim Westerlund [00:08:05]:
Lars Dahlberg [00:08:16]:
Kim Westerlund [00:08:44]:
Lars Dahlberg [00:09:13]:
Kim Westerlund [00:09:24]:
Lars Dahlberg [00:09:29]:
Kim Westerlund [00:09:33]:
Lars Dahlberg [00:09:34]:
Kim Westerlund [00:09:41]:
Kim Westerlund [00:10:09]:
Lars Dahlberg [00:10:21]:
Kim Westerlund [00:11:08]:
Kim Westerlund [00:11:50]:
Kim Westerlund [00:12:28]:
Lars Dahlberg [00:12:36]:
Kim Westerlund [00:13:21]:
Lars Dahlberg [00:13:21]:
Kim Westerlund [00:13:41]:
Lars Dahlberg [00:14:18]:
Lars Dahlberg [00:15:08]:
Kim Westerlund [00:15:22]:
Lars Dahlberg [00:15:51]:
Kim Westerlund [00:15:53]:
Kim Westerlund [00:16:32]:
Lars Dahlberg [00:16:36]:
Kim Westerlund [00:16:39]:
Lars Dahlberg [00:16:47]:
Kim Westerlund [00:16:58]:
Lars Dahlberg [00:16:58]:
Kim Westerlund [00:17:17]:
Lars Dahlberg [00:17:23]:
Kim Westerlund [00:17:55]:
Lars Dahlberg [00:19:05]:
Kim Westerlund [00:19:05]:
Lars Dahlberg [00:19:57]:
Kim Westerlund [00:19:58]:
Lars Dahlberg [00:20:16]:
Lars Dahlberg [00:21:46]:
Kim Westerlund [00:22:10]:
Kim Westerlund [00:23:15]:
Lars Dahlberg [00:23:18]:
Kim Westerlund [00:24:10]:
Lars Dahlberg [00:24:20]:
Kim Westerlund [00:24:51]:
Kim Westerlund [00:25:51]:
Lars Dahlberg [00:26:22]:
Kim Westerlund [00:26:31]:
Lars Dahlberg [00:26:34]:
Kim Westerlund [00:26:35]:
Kim Westerlund [00:27:08]:
Lars Dahlberg [00:27:32]:
Kim Westerlund [00:28:11]:
Lars Dahlberg [00:28:41]:
Kim Westerlund [00:28:42]:
Kim Westerlund [00:29:43]:
Lars Dahlberg [00:30:23]:
Kim Westerlund [00:30:30]:
Lars Dahlberg [00:30:47]:
Kim Westerlund [00:30:47]:
Lars Dahlberg [00:30:50]:
Kim Westerlund [00:31:15]:
Lars Dahlberg [00:31:24]:
Kim Westerlund [00:31:41]:
Kim Westerlund [00:32:36]:
Lars Dahlberg [00:32:40]:
Lars Dahlberg [00:33:27]:
Kim Westerlund [00:33:41]:
Lars Dahlberg [00:34:06]:
Kim Westerlund [00:34:09]:
Lars Dahlberg [00:34:16]:
Kim Westerlund [00:34:19]:
Kim Westerlund [00:34:48]:
Lars Dahlberg [00:34:59]:
Kim Westerlund [00:35:00]:
Lars Dahlberg [00:35:00]:
Kim Westerlund [00:35:06]:
Kim Westerlund [00:35:41]:
Lars Dahlberg [00:35:46]:
Kim Westerlund [00:36:21]:
Lars Dahlberg [00:36:50]:
Kim Westerlund [00:37:14]:
Lars Dahlberg [00:37:22]:
Kim Westerlund [00:37:27]:
Lars Dahlberg [00:37:51]:
Kim Westerlund [00:38:02]:
Kim Westerlund [00:38:33]:
Lars Dahlberg [00:38:45]:
Kim Westerlund [00:39:09]:
Lars Dahlberg [00:39:17]:
Kim Westerlund [00:39:20]:
Lars Dahlberg [00:39:59]:
Kim Westerlund [00:40:20]:
Kim Westerlund [00:41:01]:
Lars Dahlberg [00:41:27]:
Kim Westerlund [00:41:57]:
Lars Dahlberg [00:42:35]:
Kim Westerlund [00:42:39]:
Kim Westerlund [00:43:20]:
Lars Dahlberg [00:43:58]:
Kim Westerlund [00:44:12]:
Lars Dahlberg [00:44:21]:
Kim Westerlund [00:44:25]:
Lars Dahlberg [00:44:32]:
Kim Westerlund [00:44:34]:
Lars Dahlberg [00:44:38]:
Kim Westerlund [00:44:44]:
Lars Dahlberg [00:44:54]:
Kim Westerlund [00:44:54]:
Lars Dahlberg [00:45:12]:
Kim Westerlund [00:45:16]:
Lars Dahlberg [00:45:48]:
Kim Westerlund [00:45:57]:
Lars Dahlberg [00:45:57]:
Kim Westerlund [00:46:27]:
Lars Dahlberg [00:46:29]:
Kim Westerlund [00:46:31]:
Kim Westerlund [00:47:06]:
Lars Dahlberg [00:47:17]:
Kim Westerlund [00:47:22]:
Kim Westerlund [00:48:10]:
Lars Dahlberg [00:48:21]:
Kim Westerlund [00:48:35]:
Lars Dahlberg [00:48:58]:
Kim Westerlund [00:49:03]:
Kim Westerlund [00:49:28]:
Lars Dahlberg [00:49:44]:
Kim Westerlund [00:50:32]:
Kim Westerlund [00:51:05]:
Lars Dahlberg [00:51:07]:
Lars Dahlberg [00:51:28]:
Kim Westerlund [00:51:36]:
Lars Dahlberg [00:52:04]:
Kim Westerlund [00:52:05]:
Lars Dahlberg [00:52:23]:
Kim Westerlund [00:52:31]:
Lars Dahlberg [00:52:32]:
Kim Westerlund [00:52:35]:
Lars Dahlberg [00:52:41]:
Kim Westerlund [00:52:43]:
Lars Dahlberg [00:53:15]:
Kim Westerlund [00:53:44]:
Lars Dahlberg [00:53:56]:
Kim Westerlund [00:53:57]:
Lars Dahlberg [00:54:15]:
Kim Westerlund [00:54:17]:
Lars Dahlberg [00:54:40]:
Kim Westerlund [00:54:45]:
Lars Dahlberg [00:54:59]:
Kim Westerlund [00:55:01]:
Lars Dahlberg [00:55:01]:
Kim Westerlund [00:55:15]:
Lars Dahlberg [00:55:48]:
Kim Westerlund [00:55:55]:
Lars Dahlberg [00:55:56]:
Kim Westerlund [00:56:23]:
Lars Dahlberg [00:56:36]:
Kim Westerlund [00:56:39]:
Lars Dahlberg [00:56:43]:
Kim Westerlund [00:56:54]:
Lars Dahlberg [00:56:55]:
Kim Westerlund [00:57:00]:
Lars Dahlberg [00:57:07]:
Kim Westerlund [00:57:20]:
The post Podd #228 – Branding baserat på metoden perodiska systemet appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
Välkommen till ett nytt avsnitt med Sälj- och Marknadspodden där Anders Hermansson för ett insiktsfullt samtal tillsammans med Alexander Slotte! I det här avsnittet tar vi upp de utmaningar som både samhälle och affärsvärld står inför när det gäller att mäta komplexa faktorer som hälsa och kärlek. Vi diskuterar hur avgörande det är att ha en tydlig förståelse för långsiktiga mål och beteendeförändringar, samt vikten av att bygga meningsfulla kundrelationer.
Vi diskuterar även protektionism bland företagare och varför de mest framgångsrika individerna och företagen tenderar att dela mer än de tar. Det är dessa människors generositet som bygger starka, pålitliga varumärken. Anders och Alexander belyser hur kundreferenser kan spela en central roll i att bygga förtroende och skapa word of mouth-marknadsföring som sprider sig. Vi diskuterar även hur företag kan identifiera och vårda sina ambassadörer – en nyckel till långsiktig framgång.
Missa inte detta spännande avsnitt där vi delar värdefulla insikter! Tack för att ni lyssnar, och glöm inte att följa oss för fler djupgående samtal.
Anders Hermansson [00:00:05]:
Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här som du vet är podcaster för dig som vill ha kunskap och inspiration kring vad man säljer och marknadsför till den digitala business- och businessköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi snacka AI. Det är ett kärt ämne för många, kanske ett skrämmande ämne för vissa, men vi kommer behöva snacka mycket om det här, för det är ju så genomgripande I våra jobb som marknadsförare och även som säljare. Hur vi ska utnyttja det här, fina nya möjligheten på bästa sätt, utan att göra bort oss helt enkelt. Vi ska prata mycket om det här, och idag till min hjälp så har jag en mycket kunnig gäst. Han heter Pontus Sandstrup och undervisar på Bergs I både marknadsföring och AI.
Anders Hermansson [00:00:53]:
Vi ska prata om nuläget och framtiden för marknadsföringen nu när AI gör sitt intåg på bred front. Så Häng med på intervjun med Pontus Staunstrup. Pontus Sandstrup, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden.
Pontus Staunstrup [00:01:09]:
Tack Anders, kul att få vara här igen.
Anders Hermansson [00:01:12]:
Exakt, för andra gången. Det är ett väldigt bra betyg. När man blir inbjuden igen, då har man gjort bra ifrån sig första gången.
Pontus Staunstrup [00:01:19]:
Jag är svickrad. Det är väldigt kul att få vara med här.
Anders Hermansson [00:01:23]:
Kul att ha dig här. Men om det eventuellt är nån I Sveriges långa land som inte riktigt vet vem du är, kan du inte Berätta lite grann om dig och hur det kom till att du kom in på det här med dagens ämne som nämnden är marknadsföring med AI.
Pontus Staunstrup [00:01:39]:
Jag har jobbat med marknadsföring långt innan AI och långt innan nätet faktiskt. Jag har jobbat nästa år blir 35 år sedan jag började men jag har jobbat mer och mer digitalt som jag tror de flesta och väldigt mycket digitalt under de senaste 25 åren. Framförallt inom business to business och då både på företag, olika storlekar, olika länder och byråer, olika storlekar, olika länder och idag så är jag mest lärare och föreläsare, men även konsult. Jag kom in på AI som de flesta andra. Man snubblade in och tyckte att det var spännande. Då började man leka loss lite på på på på kött, gpt och liknande. Men det som jag började fundera på ganska snabbt är det jag är väldigt avvänlig. Jag ser betydligt flera fördelar än en dom.
Pontus Staunstrup [00:02:32]:
De förstås risker och utmaningar som finns, Men det som jag tycker är spännande är att man kan skapa väldigt bra processer för de flesta företag. Inte minst inom business to business, där man ofta har ganska små marknadsavdelningar till och med I stora företag. De här marknadsavdelningarna är ofta överbelamrade med arbetet och olika saker. Man jagar mycket. Man försöker få till det, inte minst I resten av tiden. Liksom försöka få till det. Och här tror jag att vi kan göra mycket och då inte bara som vi pratade om idag som en innehållsmakare utan framförallt att det kan hjälpa de här marknadsföraren, det kan hjälpa oss som är marknadsförare att göra saker mera effektivt. Så det handlar mycket om att hitta en process.
Pontus Staunstrup [00:03:16]:
Vilka luckor finns det, var är vi överbelastade? Det Kan AI hjälpa oss på det sättet?
Anders Hermansson [00:03:21]:
Om vi tar ett steg tillbaka och pratar om marknadsföring och AI… Hur skulle du från din horisont vilja beskriva hur det här har förändrat förutsättningarna för marknadsföring?
Pontus Staunstrup [00:03:36]:
Det är lätt att man blir väldigt storslagen och säger att det har förändrats I grunden. Men jag tänkte säga det I alla fall. Vi håller på att förändra marknadsföring I grunden, både på ett bra och ett mindre sätt. Det är egentligen väldigt få saker där vi inte kan ta hjälp av olika verktyg och parallellt med det är det inte bara det att vi tar hjälp av unika eller specialiserade verktyg för att lösa saker. Vi får också mer och mer av element inbyggda I de verktyg vi jobbar med. Allt det är webbanalys och det är markning och det innehålls kalendrar eller kollaborationsverktyg. Så det är ju transformerar hur vi jobbar dels genom direkta användning men också indirekt. Vi får in mer och mer av intelligenta assistenter eller lärande assistenter I jobbet.
Pontus Staunstrup [00:04:28]:
Och den senare delen tror jag är den som konkret kommer att göra mest skillnad. Det här att vi blir bättre på, jag vet inte om du delar den här uppfattningen, den här bilden jag har, utan många företag som köper in ganska dyrbara, låt oss ta markning automation som ett exempel, Det är jättelätt att skaffa sig en stor kostym. Ganska stor investering. Det är också väldigt lätt att utnyttja 10% av verktygens kapacitet. Till och med verktyg som är väldigt användarvänliga. Här tror jag att AI kan hjälpa oss att bli bättre på att använda verktyg. Vad de är till för, men också hur verktygen utvecklas för att kunna täcka ännu större delar.
Anders Hermansson [00:05:10]:
Ja, just det. En liten stickspår kring marknadsautomation och såna system. Det vanligaste är att man köper in ett jättekapabelt system men man använder det till det man gjorde redan innan.
Pontus Staunstrup [00:05:22]:
Ja, exakt.
Anders Hermansson [00:05:26]:
Man har inte ork att ta sig vidare kring alla nya möjligheter som man får.
Pontus Stanstrup [00:05:32]:
Det är en väldigt bra grej. Det är lätt att man… Det är det klassiska. Du tar in nya metoder och verktyg för att egentligen göra samma saker som du alltid har gjort. Men här är det också en möjlighet både att göra de saker vi redan gör I dag men kanske gör de snabbare eller enklare eller men också att titta på det här finns det ett annat sätt att göra. Måste du göra det. Vad är slutmålet. Vad är det vi vill uppnå.
Pontus Stanstrup [00:06:00]:
Vad är den bästa vägen dit. Här tror jag man kan ha en konversation med sina AI-verktyg. Det är det som gör det så unikt. Det är inte bara en sökruta där vi skriver in saker, utan det är faktiskt en på gott och ont samtalsplan.
Anders Hermansson [00:06:13]:
Ja, just det. Vi kommer hit lite grann på tillämpningar då. Vad skulle du säga är typiska saker man kan använda AI till idag? Uppenbara och kanske lite mindre uppenbara om det finns några.
Pontus Stanstrup [00:06:26]:
Ja, jag tror att de… Jag ska säga så här att När jag träffar marknadsförare I undervisning eller när jag träffar dem som representanter för företag så är väldigt många är på nivån man har börjat nosa på och man har börjat använda till exempel redigera texter eller för att översätta eller anpassa. Det är en del av det hela men det här att använda AI för att generera idéer eller komma på andra sätt som man kan jobba eller jobba med med ett program inom marknadsutmaning. Hur kan vi jobba med våra liv Magnets eller eller hur kan vi jobba med personalisering eller anpassning till det. Där tror jag är nästa steg. Att man inte bara använder det som en form av sofistikerat grammatikverktyg utan man använder det också för att titta på hur man skulle kunna jobba med att bli bättre på. Utmaningen när man jobbar med, Ta lead gen eller egentligen alla typer av… …Marknadsföring för att försöka dra in prospects.
Pontus Stanstrup [00:07:42]:
Metodiken är att man skapar innehåll som man kan använda I egna kanaler och köpavdelningar. Sen har vi lärt oss den hårda vägen, åtminstone jag lärt mig den hårda vägen, att man måste tillföra ett element, vad man kallar för ICP, att man inte bara gör det breda fiskandet när man gör nygen eller gör innehåll som drar till sig massa olika personer som aldrig kommer eller företag som aldrig kommer att köpa. Man har sin ideal customer profile och sen så kanske man har ett steg till, man kanske har olika personer eller liknande. Men hur ofta sätter vi verkligen, Vi vet vilka kunder vi egentligen vill sälja till och vi vet vilka roller I företaget. Men hur ofta tillämpar vi det egentligen på innehållet vi gör? Och här menar jag, det är en sån här konkret sak som AI skulle kunna hjälpa många företagare. Att man blir bättre på att anpassa och justera innehållet som vi vill använda för att fånga möjliga köpare.
Anders Hermansson [00:08:37]:
Just det, för det finns väl en stor ovana kring att använda datorer till att rådfråga om vad man ska göra. Vi är ju rätt vana vid att säga okej jag ska summera de här tolvtalen, ja men då går jag in I Excel såklart och använder Excel som en avancerad kalkylator. Det vill jag göra, men nu ska jag fundera ut hur jag bäst kan nå min målgrupp. Det är inte så instinktivt än så länge att jag går till min dator och skriver och frågar. Det är en jättebra grej. Det är riktigt som du säger att det kanske är första steget med chatgrupper till de här. Det är Hej, ge mig en bloggpost. Hej, fixa till grammatiken I den här texten.
Anders Hermansson [00:09:19]:
Det är en avancerad spelchecker. Men det är lite begränsat att använda till bara det.
Pontus Stanstrup [00:09:29]:
Jag är medveten om det här. Man kan inte lita på dem. Om jag går till chatten på GPT eller någon annan och säger att det här är de sakerna jag vill kommunicera, hjälpa mig att ta fram bra bloggposter, hjälpa mig att ta fram ett mer djupglodande innehåll, så kan jag inte bara ta det jag får och gå vidare med det, men man börjar en process där jag kan se att, eller för mig funkar det ofta så I den generativa delen, att jag ber min AI-kompis om, vad skulle jag kunna jobba med, vad finns det för utmaningar, Jag köper inte in alltid I den beskrivningen av hur vd’ar ser på någonting. Men det ger mig åtminstone en ingång till att det här kan jag känna igen. Det här låter trovärdigt. Låt oss fördjupa oss I det. Och sen kan jag börja en process fram och tillbaka. Och då tror jag också att man skulle kunna göra samma resa på mycket kortare tid med att man kan rikta sig mot vdn men man kan också rikta sig mot ekonomichefen eller vad det nu är.
Pontus Stanstrup [00:10:26]:
Det är egentligen en ganska intressant form av personaliseringen eller åtminstone rollifieringen av innehållet på kortare tid. Det är inte det att man inte har gjort det förut, men det har varit mer tidskrävande.
Anders Hermansson [00:10:40]:
Just det, det är intressant. Det kan man väl kanske säga utan att stiga ut taken allt för mycket, att marknad kan ibland hamna I ett hörn för sig själv. Man får inte tillgång till andra personer på företaget som eventuellt har pratat med kunder och kan mycket om köparna fast de inte riktigt har kommit på det. Marknad får inte tillgång till de här och kan inte ha en vettig diskussion med dem. Då får man en till möjlighet att bli kunnig kring sin målgrupp. Det är verkligen inte att underskatta.
Pontus Stanstrup [00:11:15]:
Du kan utveckla det här och säga att du har varit I den situationen. Jag vet att jag har varit där ett antal gånger. Du har dina snack med sälj. Man kommer överens om det här är viktigt. Det här är de sakerna som som som köpar vill ha reda på. Det här är det som är viktigt I den processen som befinner sig nu. Här har du en punktlista med grejer som vi kan gå för att förvandla. Innehåll.
Pontus Stanstrup [00:11:35]:
Det fixar jag. Det fixar de flesta marknadsförare. Men här har man möjlighet att komma med nån slags ingång redan från början. Man har gjort en del förarbete, få säljarna att reagera på det- och få produktexperter att reagera på det. Och så komma ännu längre I din process på din… Just det.
Anders Hermansson [00:11:51]:
Ja, ja men sant. Om man ska titta på det här med att komma igång, liksom implementera AI I organisationen, vad har du för tankar kring det?
Pontus Stanstrup [00:12:01]:
Det är några saker som, för det första så, det här låter också ganska självklart, men att man måste ta det här på allvar som det är just nu. Du känner igen det här. Jag har stött på det I flera fall. Du har många marknadsförare som har satt igång och jobbar med. Många har kommit betydligt längre än det här bara som en översattning eller eller koll spel. Men det sker ofta individuellt så det är inte någonting man har jobbat med på företags nivå eller I en helhet eller satt upp någon form av hur ska vi använda A och I vilka processer ska det finnas mer. Hur kan vi lita på informationen? Hur kan vi fylla på med information som helst. Så där det här ta det på allvar.
Pontus Stanstrup [00:12:51]:
Inte bara låta det vara någonting som någon gör, men någon annan väljer bort, utan att man sätter igång med här kanske då gemensamt mellan sälj och marknad. Därför är det här ju någonting som kan hjälpa en säljare också. Det är inte något som är unikt för marknadsförare. Bara att jag känner mig tryggare med marknadsföringsaspekten på det. Det andra är att faktiskt sätta igång. För att det är… Du sa det här… Du var inne lite på det här tidigare.
Pontus Stanstrup [00:13:18]:
En av de sakerna som jag upptäckt är att man många gånger ser sitt interface eller sitt prat med ett AI-verktyg som ChattGPT eller Copilot eller nåt annat. Lite som att man ser en sökgrupp I Google Och så skriver man in kommandon eller instruktioner. Men det är egentligen någonting helt annat som man vill ha här. Du vill ha en pågående dialog. Och det är ett jätteviktigt steg tror jag, att ta det här från att se det som någonstans man skriver in instruktioner eller jag vill ha en blogg som handlar om det här till att man faktiskt börjar föra en dialog. Man ger feedback man ger väldigt tydliga roller. Allt det här är det
Anders Hermansson [00:13:58]:
jag
Pontus Stanstrup [00:13:58]:
tror är en jätteviktig initial sak att få på plats så att Alla inom företaget man hittar det vimlar det finns ju hur många modeller som helst. Man ska jobba med prompter men de brukar nästan alltid falla ner I det. Ge det. Ge en roll. Ge den uppgift. Ge en kontext och en begränsning eller vad det nu kan vara. Och det här tror jag är jätteviktigt att man får på plats att alla I företaget, alla de som ska jobba med det här faktiskt börjar göra det. Så det är ett par konkreta saker.
Anders Hermansson [00:14:28]:
Jag brukar jämföra AI med en hyperintelligent, ADHD-diagnostiserad praktikant. Så kan man göra storverk, men också vara totalt fel ute.
Pontus Stanstrup [00:14:44]:
Så är det. Här kom vi in på en av de stora… Jag skulle säga utmaningarna för marknadsförare. Det är väldigt lätt att det blir det här att… Vad bra, nu kan vi ersätta inhållsproduktionen med olika AI-verktyg. Vi är jätteinredna att du har följt med det som Klarna har gått ut med och sagt på sista tiden. Hur mycket pengar de kommer att spara. Och jag tror att det finns mycket, det ligger mycket I vad de säger.
Pontus Stanstrup [00:15:12]:
Att de kan ha hela det här, vad de kallar för ideationsprocesserna. Så när de kommer på saker de ska göra och när de börjar göra ut det på olika ställen kan de svara miljoner kronor genom att sitta och göra det här I olika verktyg. Men det är därför Klarna har en så tydlig idé om vad de vill göra I en business och business kontext så är det inte lika självklart. Man måste man kan inte bara slänga ur sig de här bloggposterna som vi har genererade därför att det kommer inte att vara kvalitativt nog så att det inte en ersättning för innehållsproducenter. Det är ett sätt för innehållsproducenter eller marknadsförare att jobba jobba smartare och jobba bättre.
Anders Hermansson [00:15:50]:
Just det. Sen kommer tänka själv så är det också en. Man kanske måste släppa lite grann på egot här. Man kan nog känna sig lite illa till mods om det nu är så man tänker sig okej, förut så har datorerna gjort repetitiva enkla grejer som att summera tal till exempel, men the heavy lifting och strategi, det har jag gjort och nu bara, jaha, fast vänta nu. Vad ska jag göra då? Men man får nöja sig med att man fortfarande sitter vid ratten.
Pontus Stanstrup [00:16:26]:
Ja, och det kommer du att göra under överskådlig tid. Det är en ganska viktig ratt att hålla I. Men du har ju rätt, det finns både en oro generellt bland marknadsförare för Hur kommer framtidsutsikterna att se ut och det finns också en som du säger det här. Det kan vara svårt att släppa på det här har ändå varit mitt perspektiv min unika kunskap Men jag ser det också som att många marknadsförare har en unik möjlighet att bli experter på ett sätt inom sin organisation, som man blir den som går I bräschen för det här. Så har det ju varit tidigare, Det är inte nytt att marknadschefen har tagit på sig någon form av chief digital officer-roll. Ni ser här ytterligare bara en vända på det. Men det kan vara bra för marknadsförare att försöka omfamna och bli de som styr vad man gör med verktygen, inte överlåta åt en lycklig vd att komma in och säga så här, fajn, nu sparkar vi alla innehållsproducenter för vi har ett AI-verktyg. Och det är ju någonting som Klarna inte har gjort en förklarning, så de har en sån plåtkoll på vad det är de vill säga och vem de vill säga till.
Pontus Stanstrup [00:17:39]:
Det här behöver de inte. Jag tror inte de upplever det som ett hot. De upplever bara som att de kan få hjälp genom hela processen.
Anders Hermansson [00:17:47]:
Tänker på en personlig nivå så kan det vara så här om man går in I ett verktyg och så ber man om någonting och så lyckas verktyget inte riktigt och man blir glad då det är ett bevis på att man fortfarande är bättre själv. Då är man illa ute.
Pontus Stanstrup [00:18:06]:
Ja, det är lite… Det är lite det här med samma upplevelse. Man kan ha en praktikant. Den kan vara supersmart. Har man varit med så länge som jag har så möter man ju ständigt nya marknadsförare som kommer ut och jag undervisar I väldigt många av de som ska bli marknadsförare. Jag märker hur mycket bättre de hjälper en massa saker än vad jag gör men jag märker också att det finns väldigt mycket som jag på grund av att jag varit med så länge ser liksom andra eller tredje vågen av och där tror jag att man har en enorm fördel som då mänsklig marknadsförare. Du kan skilja det här. A.D.
Pontus Stanstrup [00:18:44]:
Eller A.I. Är otroligt entusiastiskt. Ja det är det. Det är det som är mest förtjusande egenskaperna och där tror jag man har jättemycket nytta av att verkligen utmanar oss. Är det det? Det vill att du hjälper mig. Vi måste fånga. Jag behöver företag, verkligen marknadsföring. Visst säger vi som sprutar ut en massa sådana argument man har hört 300 gånger där man tar det som en självklarhet att marknadsföring är viktigt men det kan man få den att borra lite djupare I det här verkligen vrida och vända på det.
Pontus Stanstrup [00:19:13]:
Då börjar det komma riktigt Man har en enorm fördel av att vara människa I det hela. Man kan vara både människa och expert.
Anders Hermansson [00:19:23]:
En annan erfarenhet jag har tagit till mig eller kommit på själv efter min AI-resa personligen var vad man ska använda AI till. Om man gör någon form av processkartläggning, så har jag märkt en tendens att om man ritar upp en process med boxar så här, först gör man det och sedan gör man det. Och emellan boxarna finns det en pil. Det är liksom, till min stora förvåning, så är det där AI kommer in. För det händer någonting på pilrackarn som man liksom inte, så här, ta fram någonting och sedan skriv in det här. Någonting händer på pilen där man lägger tid och energi, någon form av intellektuell process som man kan använda AI till. Så det kan vara ett bra tips till folk.
Pontus Stanstrup [00:20:12]:
Den där är väldigt intressant. Den är nästan värd en egen… Du får göra ett avsnitt till där du bara sitter och pratar processer. För det är I pilen och det är I… Jag kan tänka mig att många gånger så, för när man ritar upp processer så… Det ser ofta väldigt självklart ut. Först kommer det här och sen händer det här. Och så vet man att det inte är så självklart.
Pontus Stanstrup [00:20:40]:
Titta på bara en tangent här, men om man tittar på så här utveckling som man brukar kalla för no-code och low-code verktyg som hjälper till att lösa ofta utmaningar man har mellan att föra data fram och tillbaka mellan olika system. De har ju kommit till just därför att det där har varit. Pilen har representerat stora problem. Just det. Här kan du komma in och lösa det. Pilen får ett egenvärde I att du kan ta ut det, du kan förkasta, du kan pröva, du kan jobba igenom saker på ett annat sätt än att bara försöka skicka saker och ting vidare in I nästa box.
Anders Hermansson [00:21:19]:
Just det. Riktigt. Om man skulle försöka ta nästa steg med det är det säkert som absolut som du säger de absolut flesta har ju testat på något sätt
Pontus Stanstrup [00:21:30]:
men
Anders Hermansson [00:21:30]:
då blir det USA och det var att ta det på allvar så att säga. Att försöka göra det till någonting som man har fattat ett formellt beslut kring att man ska göra. Och sen så, som vi var inne lite grann på det här med släpp för sargen, Ta det inte som ett hot, utan som en möjlighet.
Pontus Stanstrup [00:21:51]:
Det är väl det mer individuella delen. Men om man går tillbaka till det du säger, att man måste ta ett beslut, då handlar det ofta om att Vi som företag måste ha ett förhållningssätt till hur vi jobbar med AI. Är det alltid okej att vi tar in AI I vår marknadsföring, försäljning och produktutveckling, sånt som ligger bortom min horisont? Vilka verktyg? Vem bestämmer vilka verktyg? Hur köper vi in verktyg? Ska vi utveckla våra egna GPT-er? Hur säker är informationen? Hur mycket vet vi om vad som händer om man bara lite okritiskt börjar gå loss I Copilot eller Gemini eller vad det kan vara för nånting? Vad får vi en del av de här verktygen med I ramverket tror jag är jätteviktigt också. Den här transparensen kring att man faktiskt har in som är väldigt mycket någonting som man testar på byråsidan. Jag vet att ni redan har fått den eller har den diskussionen med kunder men en del byråer har ju det här, de får höra från kunder att ingen AI överhuvudtaget, andra får höra, gör så mycket som, alltså det ligger I två väldigt polära utvecklingar.
Anders Hermansson [00:23:02]:
Ja, precis. Vi har ju egentligen, vi har ingen sån, inga sådana restriktioner när det gäller marknadsföringsmaterial eftersom det av sin natur är sånt som ska ut. Så det är väldigt få företagshemligheter som man föder in I den processen. Däremot så har vi ju ett par kunder som jobbar inom advokats skrået. Det vet jag, de har ju fått förhållningsordning internt naturligtvis om man inte håller på att ladda upp dokument och grejer innan man är helt säker på. Jag vet inte. Det finns ju en liten text där nere när man kör betal upp chattgrupper till. I alla fall det står att ingenting av det här kommer att liksom användas emot dig.
Pontus Stanstrup [00:23:44]:
Nej, det är jättebra att se. Man nu rätt ur produktions perspektiv då, om man är en byrå eller från en frilansare så gör också det här. Jag tror att Ni ligger ganska långt framme med att dra nytta av att du kan förstå hur olika kunder vill kommunicera och så bygger man lösningar. Det tror jag är nånting som många producenter och byråer fortfarande brottas med. Att faktiskt sätta upp egna, tydliga GPT-eller liknande som då anpassas till beroende på vilken kund man har att man inte bara jobbar med en och samma på form av öppet fönster inne I chatten. Eftersom det lägger in saker och sen så tar det utan man faktiskt då sätter upp det specialiserat. Det tror jag är ett väldigt bra steg att ta.
Anders Hermansson [00:24:31]:
Ja, just det. Om man skulle vända på perspektivet lite grann då, om man pratar om utmaningarna med att införa eller använda AI inom organisationen. Har du stött på något speciellt där? Några tankar kring det?
Pontus Stanstrup [00:24:49]:
Ja, dels så att det kan bli… I den ena änden kan det bli nån form av AI-lycka, som jag förstår. Jag låter som att allting kan lösas med AI. Sen är det ju också så att det finns en massa saker som man gör rätt inom organisationer där man inte behöver ta in. Man ska inte ta in det bara för sakens skull men någonting som är det också så är det det. Det är intressant att LinkedIn finns algoritm studier varje år på LinkedIn som bland annat kom fram till att artificiella eller agenererade bilder går sämre än vad man upplever som äkta bilder på människor. Sådana saker tror jag är bra att ta med sig. Hur använder vi det? Vad får det ersätta? Vad får det inte ersätta? Jag tror att vi kan göra väldigt mycket där.
Pontus Stanstrup [00:25:34]:
Men om man kommer in på riskerna, eller de konkreta utmaningarna… En väldigt tydlig del är att, för guds skull, ladda inte upp information. En annan saga är att lita inte på den informationen du får tillbaka. Man kan inte bara utgå från det. Om man går in på det som har med bild och video att göra, så finns det en massa… Börjar du göra bilder på människor som efterlitar verkliga människor. Börjar du inkryta på upphovsrätten genom att ta fram bilder som görs av som påminner om etablerade fotografer eller konstnärer. Så där har du ju en hel upphovsrättslig…
Pontus Stanstrup [00:26:16]:
Det pågår ju flera processer I USA just nu. Nu tar de så många andra mot OpenAI och Facebook eller Meta har ju sagt att de ska träna sina AI på allting som finns på Facebook och Instagram. Det är ju inte jättetur och Det är många som reagerar på det. Där har du en hel del utmaningar. Vad kommer att hända juridiskt? Här är en sak som jag märker att jag måste lära mig betydligt mer om ganska snabbt. Det är vad EUs nya direktiv kring AI egentligen får för konsekvenser- –i marknadsföringen. Än så länge är det ganska brett. Mera pratar om att man inte får kränka personlig integritet.
Pontus Stanstrup [00:26:56]:
Men om vi går tillbaka till hur det var med GDPR… Det är nånting som sex år senare många marknadsförare fortfarande kan känna en bubblande oro I magen.
Anders Hermansson [00:27:06]:
Ja, verkligen.
Pontus Stanstrup [00:27:08]:
Sen har du hela personaliserings- datasamlandet via olika typer av verktyg, data shields, överenskommelserna. Nu får du ett element till av det här där EU vill skydda individen med all rätt. Sådana saker tror jag är jätteviktiga att ha koll på I samma dag. För det kan få, tror jag, rätt rejäla, snabba konsekvenser ifall man inte ser vad som är på gång.
Anders Hermansson [00:27:34]:
Just det, det inträder ju en tveksamhet I hela grejen när man inte vet vad som och det är ju lika med GDPR, det känns som att 80% av skalan var gråzon. Det fanns vissa självklara grejer som man inte skulle göra men annars speciellt inom B2B med legitimate interest och sånt där känns det som att det är rätt stort spelrum men man vet inte riktigt. Man får liksom ta lite djupt andetag och köra.
Pontus Stanstrup [00:28:01]:
Ja men jag tror att det är bra att hålla sig att skjuta. Man ska inte låta det hindra utvecklingen, men man ska inte heller göra sig alltför beroende av. Sen är det jätteintressant, jag såg någon optimistisk person på LinkedIn som hävdade att nu när Apple rullar ut sin senaste, och här ska jag erkänna att jag inte tillräckligt cool läst om vad Apple verkligen kommer att göra. Det känns som att de gjorde inte så mycket. Men om vi tar Apple som exempel så menar den personen det kommer att ersätta en massa verktyg och det är kanske en sanning med modifikation. Det kommer inte att göra på samma sätt som det som Microsoft rullar ut på olika sätt kommer inte heller ersätta. Men det är också här som som som som marknadsförare så tror jag att det är väldigt lätt att man investerar I verktyg som sedan standalone verktyg kan vara bra att ha I vissa sammanhang, men det kan vara bättre att titta efter integrationer.
Anders Hermansson [00:28:53]:
Det är
Pontus Stanstrup [00:28:53]:
antingen befintliga verktyg att läta köpa, att man kanske håller sig inom Adobe-världen, där det händer väldigt mycket. Därför att då drar man in, man får inte den här oändliga tech stacken av saker som man ska jobba med. Det är väl också en konkret sak att många av de här verktygen gör… De överlappar varandra, men teknikutvecklingen I stort och verktygutvecklingen I stort, Alla kommer inte att överleva.
Anders Hermansson [00:29:20]:
Vi glider in lite grann på framtidstrender. Vilket naturligt att vi spelar in det här den 12 juni 2024. Det är det vi vet nu. Vi bara ser vad det var någon som sa så här, vi står på toppen av Mount Stupid och tittar ut, så vi vet egentligen ingenting. Men ändå, vad ska vi prata lite grann fram till?
Pontus Stanstrup [00:29:41]:
Det är bara ett sånt underbart citat, vi står på toppen av Mount Stupid. Allt vi säger är inte giltigt efter klockan 12 onsdag den 12 juni. En timme och 20 minuter. Martin Jönsson, som jag lyssnade på… Det finns ett jättebra seminarium från IAB som kom nu. Martin Jönsson jobbar inom Bonnier med utveckling av digitala tjänster. Så det vi ser I dag är långt från vad det kommer att bli. Så jag tar lite skydd bakom Martin där för att vi är framför Utvecklingen kommer aldrig gå så långsamt som det gör idag och så vidare.
Pontus Stanstrup [00:30:20]:
Men det ligger nog en hel del I det att vi är toppen av Mount Stupet. Allting som vi tror idag kommer att se väldigt annorlunda ut inom de närmaste åren. Det som jag tror kommer hända mest inom det korta perspektivet som gör mig väldigt intresserad av är möjligheten att jobba med bild och video och ljud. Jag visste det kommer att hända massa saker med text också men det är framför allt det och den för ungefär ett år sedan så jobbade jag med ett ganska stort svenskt företag som har gör affärer över hela världen och bland annat I Ungern och så behövde de jättesnabbt en anpassning av en film till ungerska, alltså ungersk undertextning. Det här involverade en översättningsbyrå och en produktionsbyrå. Vi gjorde det här, tyckte vi, rekordsnabbt på fyra dagar innan vi fick iväg det här. Idag hade jag kunnat göra det själv. Med tillräckligt mycket krediter på Heijan så hade jag kunnat få alla att prata ungerska I den filmen på nolltid.
Pontus Stanstrup [00:31:31]:
Det är helt otroligt. Helt otroligt.
Anders Hermansson [00:31:37]:
En sak som jag väntar på, som jag tror kommer komma ganska snart, jag vet inte vad jag har för faktunderlag men jag bara känner det, det är ju just det där med att vi får AI-assistenter, eller agenter kanske man kallar det för, som kan göra saker I andra system. För just idag är det mer så här, okej, jag går till min kära chatt och säger, kan jag få en bloggpost och sen så Får jag det och sen så ska den läggas upp I WordPress och då är det klipp och klistra, Circus och så vidare. Medans det kommer, som jag förstår, att komma då AI-agenter som förstår GUI som till exempel en extension I Chrome. Så att den kommer kunna gå in på LinkedIn och klicka på knappar och göra grejer. Det där tror jag kommer att ta ett rejält steg framåt. Frågan är hur svårt det blir att implementera. Det har funnits nån som heter RPR, Robot Process Automation. Det har visat sig vara alldeles för krångligt.
Anders Hermansson [00:32:33]:
Man måste mappa upp användargränssnitten. Vilket jag inte orkade göra. Men det här kanske möjliggör för en sån typ av automatisering.
Pontus Stanstrup [00:32:44]:
Ja, verkligen. Det är väl det som är det här. Det är egentligen, som jag sa tidigare, det är AIs ökade plats via agenter I system som vi redan jobbar med. Det är där som vi kommer att se den största utvecklingen. Havsbåt tycker jag har en väldigt spännande utveckling där, Dels med olika bottar som jag tror att man fortfarande underskattar lite. Jag säger att de är där än. Om man tittar på relationen till hur köplöser ser ut I dag- –med allt mer research och avstämning som görs internt hos köparen innan man sätter sig med en säljare? Då tror jag att bottar till exempel eller den här möjligheten som Havsbot pekar på med anpassning av innehåll att kunna göra, vad ska vi säga, vad heter det, när man gör förutsägelser kring hur kunder kommer reagera och så vidare. Allt det som sker inom marknadsautomationverktyg, alla HubSpot tror jag kommer vara jätteintressanta.
Anders Hermansson [00:33:49]:
Just det, Man samlar ju på sig en hel del data I marknadsautomationssystemen men den används ju väldigt spartanskt idag.
Pontus Stanstrup [00:33:58]:
Exakt.
Anders Hermansson [00:33:59]:
Där kan ju AI verkligen gå in och möjliggöra att man agerar på den data man samlar in.
Pontus Stanstrup [00:34:07]:
En annan sak de gör är att de introducerar det som de kallar för brand voice. Jag har hållit mig till chatty-pt och co-pilot och Gemini när det gäller textproduktion. Men det finns mer specialiserade verktyg som Jasper till exempel som har som har just haft den här ganska länge. Du kan definiera en brand. Nu kommer det som en del I din MA-arbete också. Det är också en konkret förbättring. Eller remixa befintligt innehåll. På samma sätt som du sa att det kan komma verktyg som kan gå in på LinkedIn och ta hand om, kanske sköta kommentarsbitar eller göra andra saker.
Anders Hermansson [00:34:48]:
Ja, exakt. En annan grej som jag tänkt på just det där med AI… Första steget blir lite grann Microsoft Copilot, att det finns en AI inne I Excel som kan hjälpa mig att göra formler I Excel. Men vad man ska tänka till rejält på, det är så här, varför existerar Excel-arket överhuvudtaget? Vad är det jag försöker göra? Jag kanske liksom helt och hållet kan ta bort det och istället ersätta det med en AI-steg I den processen. Så det är också just det där att frågasätta vad man överhuvudtaget håller på med för att åstadkomma något visst resultat eller värde. Det är väl nånting som man tänker… För framtiden kan det vara bra att ha den approachen till det man håller på med på dagarna.
Pontus Stanstrup [00:35:33]:
Jättebra. Väldigt bra poäng. Som du säger, annars blir det ju det här… Man fortsätter göra ungefär samma sak. Man tar bara hjälp av Copilot in I Excel-dokumenten. Då kan man jobba med det här på ett annat sätt. Vi har våra möten men har vi tagit hjälp av inklientassistenter som verkligen kan plocka ur all decent I inspiration istället för att helst falla mellan stolarna. Det är kanske mer intressant än mycket annat som kommer hända.
Anders Hermansson [00:35:58]:
Ja för det blir liksom att gå från skruvmejsel till skruvdragare. Det är ju för sig bra så att säga. Men man bör utvärdera om varför man skruvar ihop de här prylarna överhuvudtaget. Ska man ha dem?
Pontus Stanstrup [00:36:10]:
Egentligen så är det som du är inne på, om man drar upp perspektivet, det är ju alltid nyttigt att se över hur vi jobbar med processer. Men det är ännu mer relevant för marknadsförare att göra det nu- I den sorters konjunktur det är. Även om man kan ana ljusglimtar så tror jag att många- framför allt små och medelstora företag inom business-to-business- är väldigt återhållsamma med sina marknadsinvesteringar. Kanske till och med så återhållsamma att man skär ner på marknadsavdelningen. Och då tror jag det kan vara bra att istället för att det inträffar och försöka se kan vi ta hjälp av AI för att göra det. Att kartlägga processer är alltid en bra idé, men nu finns det ett ytterligare incitament.
Anders Hermansson [00:37:12]:
Jag tycker också det. Jämför det här med när vi fick elektricitet. Då har det läget att tänka till på vad vi gjorde förut, att Sluta jobba när solen gick ner. Nu finns det lite nya möjligheter. Det är samma sak här, på samma nivå.
Pontus Stanstrup [00:37:30]:
Du behöver inte lägga fabriken eller verksamheten I en flod. Du kan lägga den precis var du vill. Det ger jättestora möjligheter att både göra saker bättre och göra dem på helt nya sätt och släppa saker som inte är så viktiga.
Anders Hermansson [00:37:48]:
Exakt. Det kanske var nån form av sammanfattning av hela diskussionen.
Pontus Stanstrup [00:37:54]:
Jag tycker det. En sista grej som du frågade mig om lite innan, men jag tycker det är jätteviktigt, det är det här med hur håller man sig uppdaterad?
Anders Hermansson [00:38:08]:
Ah, just det!
Pontus Stanstrup [00:38:09]:
Alltså hur lär man sig mer om det här? För det här är ju någonting, jag jagar ju kunskap och försöker hitta exempel på företag som gör det här och hur man kan göra det. Det finns ju en massa olika. Jag hade turen för ett tag sedan att jag undervisade en del på Bergs. Jag körde en A I veckan där man hade massa kloka lärare och det finns några av dem som jag får göra lite. Kjallar bara så finns en kille som heter Anders Karlsson som är jätteduktig på det här med Sibbe Silvén och så finns det en som är väldigt bra på projekt arbete inom Daniel Karlsson och sedan om man är intresserad av mer I en hr eller en branding kontext så finns det. Han har varit med I massor med år. Han hamnar som heter Johan Sundblom som man kan följa på LinkedIn. Men jag får faktiskt ganska mycket kunskap via plattformar som X och TikTok.
Anders Hermansson [00:39:08]:
Ja, just det. TikTok har jag faktiskt lagt ner, för det har varit för mycket. Jag fick total overflow där.
Pontus Stanstrup [00:39:15]:
Jag vet. Jag är inte säker på att det är ett bra råd men jag vill bara vifta lite om att det är väldigt mycket AI som diskuteras på TikTok och det är väldigt mycket AI som diskuteras på X. Alla problem med de här två plattformarna har jag full respekt för om man vill gå dit. Men det kan också vara bra att se lite bortom LinkedIn. LinkedIn för många är den naturliga kärnan att gå dit. Man hittar jättemycket bra saker, de här namnen jag nämnde till exempel. Men det finns också bra saker att plocka upp på andra plattformar.
Anders Hermansson [00:39:44]:
Verkligen. Jag kan rekommendera ett ställe. Det finns en community som heter The AI Exchange. Det är en betalkommunity. Man blir medlem I den och betalar en liten summa per månad. Och då så de har nyhetsbrev och de har framför allt en jättestor slack community med massor av kanaler där man kan applicera A genom olika områden. Oerhört bjussig community där man delar med sig av och tyvärr är det så att det ju tar ju tid liksom att hålla sig I synk med den då för det bara öser in content där. Men men det är exchange har jag haft mycket nytta av Det är en kvinna som heter Rachel som har hon jobbade med AI på Facebook förut och startade den här exchange för länge sedan.
Pontus Stanstrup [00:40:39]:
Men det låter som ett kanontips. Jag följer olika Facebookgrupper men då på ganska konkret nivå kring prompting och mid-journey och så vidare. Men det här låter som ett bättre sätt att hålla sig I aktion med utvecklingen.
Anders Hermansson [00:40:54]:
Ja, precis. Man kommer in I ett kreativt gäng och det är både konsulter, men Det är inte bara att alla ska pitcha sin grej där, utan det finns speciella kanaler för det där man frågar om uppdrag och sådana saker. Men sen finns det också synnerligen generösa kanaler för vissa områden som till exempel du säger, employee branding eller marketing såklart och andra. Så det gillar jag verkligen.
Pontus Stanstrup [00:41:18]:
Toppen, bra tips.
Anders Hermansson [00:41:20]:
Men du Pontus, om det är någon som skulle känna för att snacka mer med dig. Hur skulle man få kontakt med dig då tycker du.
Pontus Stanstrup [00:41:26]:
LinkedIn tycker jag är en klockren ställe att försöka hitta mig hitta dig hitta hitta folk som vet saker Så jättegärna att man skjuter iväg en kontakt eller ett medlemmar eller nåt sånt.
Anders Hermansson [00:41:44]:
Grymt. Tack så jättemycket för att du var med I Sälj & Marknadspodden- och delade med dig av din erfarenhet. Du har ju faktiskt hållit på en hel del med det här nu. I just det här marknadsföringskontextet. Så superstort tack, Pontus.
Pontus Stanstrup [00:41:58]:
Tack för att jag fick vara med. Det är en fantastiskt kul podd att vara med I. Jag uppskattar det.
Anders Hermansson [00:42:05]:
Vad roligt. Tack snälla. Ha det så fint. Hej då.
Pontus Stanstrup [00:42:08]:
Tack. Hej.
Anders Hermansson [00:42:09]:
Det var allt jag hade att bjuda på från Sälj- och marknadspodden. Hoppas du blev inspirerad och får nya tankar kring AI- –och hur du ska utnyttja det på bästa sätt. Som sagt det är ju ett område som utvecklas extremt snabbt så följ Pontus Råberg och håll koll på de här personerna som han nämnde och se vad de har för sig på LinkedIn, vad de postar för någonting. Och sen även, som vi också var inne på faktiskt, om man vill ha vad ska jag säga, rykande färska kunskaper och mycket råd och tips så kan det vara bra att se hur man kan ordna sin algoritm på TikTok för man blir helt översköljd av AI där. Det kan vara lite stressande också I och för sig. Men värt att titta in på de där sociala kanalerna också. Men som alltid, med eller utan AI så handlar det egentligen bara om en sak. Både på personlig nivå och överhuvudtaget när man marknadsför.
Anders Hermansson [00:43:05]:
Vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Hej då!
The post Podd #227 – Referensförsäljning med Alexander Slotte appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
Idag diskuterar Anders Hermansson och Pontus Staunstrup, hur AI omformar marknadsföring. Från textredigering till att generera idéer och lösa utmaningar – vi utforskar hur företag kan använda AI för att anpassa och finslipa innehåll.
AI har förvandlat marknadsföringen från grundläggande textredigering till avancerade processer för att generera idéer och lösa komplexa utmaningar. Under samtalet utforskar vi hur företag av alla storlekar kan använda AI för att anpassa och förbättra sitt innehåll. Pontus belyser användningen av AI-verktyg som kan förstärka ett företags “brand voice” och tar upp innovativa produkter som Microsoft Copilot, som kan spela en kritisk roll i att forma framtida marknadsföringsstrategier.
Anders och Pontus diskuterar också hur små till medelstora företag specifikt kan dra nytta av AI för att effektivisera och optimera sina marknadsföringsprocesser. Dessutom berör vi framtida trender inom AI och de risker som följer med nya teknologier, inklusive aspekter som GDPR och kommande EU-direktiv som kan påverka hur företag använder AI-verktyg.
Gå inte miste om detta spännande avsnitt där vi utforskar AI!
Anders Hermansson [00:00:05]:
Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här som du vet är podcaster för dig som vill ha kunskap och inspiration kring vad man säljer och marknadsför till den digitala business- och businessköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi snacka AI. Det är ett kärt ämne för många, kanske ett skrämmande ämne för vissa, men vi kommer behöva snacka mycket om det här, för det är ju så genomgripande I våra jobb som marknadsförare och även som säljare. Hur vi ska utnyttja det här, fina nya möjligheten på bästa sätt, utan att göra bort oss helt enkelt. Vi ska prata mycket om det här, och idag till min hjälp så har jag en mycket kunnig gäst. Han heter Pontus Sandstrup och undervisar på Bergs I både marknadsföring och AI.
Anders Hermansson [00:00:53]:
Vi ska prata om nuläget och framtiden för marknadsföringen nu när AI gör sitt intåg på bred front. Så Häng med på intervjun med Pontus Staunstrup. Pontus Sandstrup, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden.
Pontus Staunstrup [00:01:09]:
Tack Anders, kul att få vara här igen.
Anders Hermansson [00:01:12]:
Exakt, för andra gången. Det är ett väldigt bra betyg. När man blir inbjuden igen, då har man gjort bra ifrån sig första gången.
Pontus Staunstrup [00:01:19]:
Jag är svickrad. Det är väldigt kul att få vara med här.
Anders Hermansson [00:01:23]:
Kul att ha dig här. Men om det eventuellt är nån I Sveriges långa land som inte riktigt vet vem du är, kan du inte Berätta lite grann om dig och hur det kom till att du kom in på det här med dagens ämne som nämnden är marknadsföring med AI.
Pontus Staunstrup [00:01:39]:
Jag har jobbat med marknadsföring långt innan AI och långt innan nätet faktiskt. Jag har jobbat nästa år blir 35 år sedan jag började men jag har jobbat mer och mer digitalt som jag tror de flesta och väldigt mycket digitalt under de senaste 25 åren. Framförallt inom business to business och då både på företag, olika storlekar, olika länder och byråer, olika storlekar, olika länder och idag så är jag mest lärare och föreläsare, men även konsult. Jag kom in på AI som de flesta andra. Man snubblade in och tyckte att det var spännande. Då började man leka loss lite på på på på kött, gpt och liknande. Men det som jag började fundera på ganska snabbt är det jag är väldigt avvänlig. Jag ser betydligt flera fördelar än en dom.
Pontus Staunstrup [00:02:32]:
De förstås risker och utmaningar som finns, Men det som jag tycker är spännande är att man kan skapa väldigt bra processer för de flesta företag. Inte minst inom business to business, där man ofta har ganska små marknadsavdelningar till och med I stora företag. De här marknadsavdelningarna är ofta överbelamrade med arbetet och olika saker. Man jagar mycket. Man försöker få till det, inte minst I resten av tiden. Liksom försöka få till det. Och här tror jag att vi kan göra mycket och då inte bara som vi pratade om idag som en innehållsmakare utan framförallt att det kan hjälpa de här marknadsföraren, det kan hjälpa oss som är marknadsförare att göra saker mera effektivt. Så det handlar mycket om att hitta en process.
Pontus Staunstrup [00:03:16]:
Vilka luckor finns det, var är vi överbelastade? Det Kan AI hjälpa oss på det sättet?
Anders Hermansson [00:03:21]:
Om vi tar ett steg tillbaka och pratar om marknadsföring och AI… Hur skulle du från din horisont vilja beskriva hur det här har förändrat förutsättningarna för marknadsföring?
Pontus Staunstrup [00:03:36]:
Det är lätt att man blir väldigt storslagen och säger att det har förändrats I grunden. Men jag tänkte säga det I alla fall. Vi håller på att förändra marknadsföring I grunden, både på ett bra och ett mindre sätt. Det är egentligen väldigt få saker där vi inte kan ta hjälp av olika verktyg och parallellt med det är det inte bara det att vi tar hjälp av unika eller specialiserade verktyg för att lösa saker. Vi får också mer och mer av element inbyggda I de verktyg vi jobbar med. Allt det är webbanalys och det är markning och det innehålls kalendrar eller kollaborationsverktyg. Så det är ju transformerar hur vi jobbar dels genom direkta användning men också indirekt. Vi får in mer och mer av intelligenta assistenter eller lärande assistenter I jobbet.
Pontus Staunstrup [00:04:28]:
Och den senare delen tror jag är den som konkret kommer att göra mest skillnad. Det här att vi blir bättre på, jag vet inte om du delar den här uppfattningen, den här bilden jag har, utan många företag som köper in ganska dyrbara, låt oss ta markning automation som ett exempel, Det är jättelätt att skaffa sig en stor kostym. Ganska stor investering. Det är också väldigt lätt att utnyttja 10% av verktygens kapacitet. Till och med verktyg som är väldigt användarvänliga. Här tror jag att AI kan hjälpa oss att bli bättre på att använda verktyg. Vad de är till för, men också hur verktygen utvecklas för att kunna täcka ännu större delar.
Anders Hermansson [00:05:10]:
Ja, just det. En liten stickspår kring marknadsautomation och såna system. Det vanligaste är att man köper in ett jättekapabelt system men man använder det till det man gjorde redan innan.
Pontus Staunstrup [00:05:22]:
Ja, exakt.
Anders Hermansson [00:05:26]:
Man har inte ork att ta sig vidare kring alla nya möjligheter som man får.
Pontus Stanstrup [00:05:32]:
Det är en väldigt bra grej. Det är lätt att man… Det är det klassiska. Du tar in nya metoder och verktyg för att egentligen göra samma saker som du alltid har gjort. Men här är det också en möjlighet både att göra de saker vi redan gör I dag men kanske gör de snabbare eller enklare eller men också att titta på det här finns det ett annat sätt att göra. Måste du göra det. Vad är slutmålet. Vad är det vi vill uppnå.
Pontus Stanstrup [00:06:00]:
Vad är den bästa vägen dit. Här tror jag man kan ha en konversation med sina AI-verktyg. Det är det som gör det så unikt. Det är inte bara en sökruta där vi skriver in saker, utan det är faktiskt en på gott och ont samtalsplan.
Anders Hermansson [00:06:13]:
Ja, just det. Vi kommer hit lite grann på tillämpningar då. Vad skulle du säga är typiska saker man kan använda AI till idag? Uppenbara och kanske lite mindre uppenbara om det finns några.
Pontus Stanstrup [00:06:26]:
Ja, jag tror att de… Jag ska säga så här att När jag träffar marknadsförare I undervisning eller när jag träffar dem som representanter för företag så är väldigt många är på nivån man har börjat nosa på och man har börjat använda till exempel redigera texter eller för att översätta eller anpassa. Det är en del av det hela men det här att använda AI för att generera idéer eller komma på andra sätt som man kan jobba eller jobba med med ett program inom marknadsutmaning. Hur kan vi jobba med våra liv Magnets eller eller hur kan vi jobba med personalisering eller anpassning till det. Där tror jag är nästa steg. Att man inte bara använder det som en form av sofistikerat grammatikverktyg utan man använder det också för att titta på hur man skulle kunna jobba med att bli bättre på. Utmaningen när man jobbar med, Ta lead gen eller egentligen alla typer av… …Marknadsföring för att försöka dra in prospects.
Pontus Stanstrup [00:07:42]:
Metodiken är att man skapar innehåll som man kan använda I egna kanaler och köpavdelningar. Sen har vi lärt oss den hårda vägen, åtminstone jag lärt mig den hårda vägen, att man måste tillföra ett element, vad man kallar för ICP, att man inte bara gör det breda fiskandet när man gör nygen eller gör innehåll som drar till sig massa olika personer som aldrig kommer eller företag som aldrig kommer att köpa. Man har sin ideal customer profile och sen så kanske man har ett steg till, man kanske har olika personer eller liknande. Men hur ofta sätter vi verkligen, Vi vet vilka kunder vi egentligen vill sälja till och vi vet vilka roller I företaget. Men hur ofta tillämpar vi det egentligen på innehållet vi gör? Och här menar jag, det är en sån här konkret sak som AI skulle kunna hjälpa många företagare. Att man blir bättre på att anpassa och justera innehållet som vi vill använda för att fånga möjliga köpare.
Anders Hermansson [00:08:37]:
Just det, för det finns väl en stor ovana kring att använda datorer till att rådfråga om vad man ska göra. Vi är ju rätt vana vid att säga okej jag ska summera de här tolvtalen, ja men då går jag in I Excel såklart och använder Excel som en avancerad kalkylator. Det vill jag göra, men nu ska jag fundera ut hur jag bäst kan nå min målgrupp. Det är inte så instinktivt än så länge att jag går till min dator och skriver och frågar. Det är en jättebra grej. Det är riktigt som du säger att det kanske är första steget med chatgrupper till de här. Det är Hej, ge mig en bloggpost. Hej, fixa till grammatiken I den här texten.
Anders Hermansson [00:09:19]:
Det är en avancerad spelchecker. Men det är lite begränsat att använda till bara det.
Pontus Stanstrup [00:09:29]:
Jag är medveten om det här. Man kan inte lita på dem. Om jag går till chatten på GPT eller någon annan och säger att det här är de sakerna jag vill kommunicera, hjälpa mig att ta fram bra bloggposter, hjälpa mig att ta fram ett mer djupglodande innehåll, så kan jag inte bara ta det jag får och gå vidare med det, men man börjar en process där jag kan se att, eller för mig funkar det ofta så I den generativa delen, att jag ber min AI-kompis om, vad skulle jag kunna jobba med, vad finns det för utmaningar, Jag köper inte in alltid I den beskrivningen av hur vd’ar ser på någonting. Men det ger mig åtminstone en ingång till att det här kan jag känna igen. Det här låter trovärdigt. Låt oss fördjupa oss I det. Och sen kan jag börja en process fram och tillbaka. Och då tror jag också att man skulle kunna göra samma resa på mycket kortare tid med att man kan rikta sig mot vdn men man kan också rikta sig mot ekonomichefen eller vad det nu är.
Pontus Stanstrup [00:10:26]:
Det är egentligen en ganska intressant form av personaliseringen eller åtminstone rollifieringen av innehållet på kortare tid. Det är inte det att man inte har gjort det förut, men det har varit mer tidskrävande.
Anders Hermansson [00:10:40]:
Just det, det är intressant. Det kan man väl kanske säga utan att stiga ut taken allt för mycket, att marknad kan ibland hamna I ett hörn för sig själv. Man får inte tillgång till andra personer på företaget som eventuellt har pratat med kunder och kan mycket om köparna fast de inte riktigt har kommit på det. Marknad får inte tillgång till de här och kan inte ha en vettig diskussion med dem. Då får man en till möjlighet att bli kunnig kring sin målgrupp. Det är verkligen inte att underskatta.
Pontus Stanstrup [00:11:15]:
Du kan utveckla det här och säga att du har varit I den situationen. Jag vet att jag har varit där ett antal gånger. Du har dina snack med sälj. Man kommer överens om det här är viktigt. Det här är de sakerna som som som köpar vill ha reda på. Det här är det som är viktigt I den processen som befinner sig nu. Här har du en punktlista med grejer som vi kan gå för att förvandla. Innehåll.
Pontus Stanstrup [00:11:35]:
Det fixar jag. Det fixar de flesta marknadsförare. Men här har man möjlighet att komma med nån slags ingång redan från början. Man har gjort en del förarbete, få säljarna att reagera på det- och få produktexperter att reagera på det. Och så komma ännu längre I din process på din… Just det.
Anders Hermansson [00:11:51]:
Ja, ja men sant. Om man ska titta på det här med att komma igång, liksom implementera AI I organisationen, vad har du för tankar kring det?
Pontus Stanstrup [00:12:01]:
Det är några saker som, för det första så, det här låter också ganska självklart, men att man måste ta det här på allvar som det är just nu. Du känner igen det här. Jag har stött på det I flera fall. Du har många marknadsförare som har satt igång och jobbar med. Många har kommit betydligt längre än det här bara som en översattning eller eller koll spel. Men det sker ofta individuellt så det är inte någonting man har jobbat med på företags nivå eller I en helhet eller satt upp någon form av hur ska vi använda A och I vilka processer ska det finnas mer. Hur kan vi lita på informationen? Hur kan vi fylla på med information som helst. Så där det här ta det på allvar.
Pontus Stanstrup [00:12:51]:
Inte bara låta det vara någonting som någon gör, men någon annan väljer bort, utan att man sätter igång med här kanske då gemensamt mellan sälj och marknad. Därför är det här ju någonting som kan hjälpa en säljare också. Det är inte något som är unikt för marknadsförare. Bara att jag känner mig tryggare med marknadsföringsaspekten på det. Det andra är att faktiskt sätta igång. För att det är… Du sa det här… Du var inne lite på det här tidigare.
Pontus Stanstrup [00:13:18]:
En av de sakerna som jag upptäckt är att man många gånger ser sitt interface eller sitt prat med ett AI-verktyg som ChattGPT eller Copilot eller nåt annat. Lite som att man ser en sökgrupp I Google Och så skriver man in kommandon eller instruktioner. Men det är egentligen någonting helt annat som man vill ha här. Du vill ha en pågående dialog. Och det är ett jätteviktigt steg tror jag, att ta det här från att se det som någonstans man skriver in instruktioner eller jag vill ha en blogg som handlar om det här till att man faktiskt börjar föra en dialog. Man ger feedback man ger väldigt tydliga roller. Allt det här är det
Anders Hermansson [00:13:58]:
jag
Pontus Stanstrup [00:13:58]:
tror är en jätteviktig initial sak att få på plats så att Alla inom företaget man hittar det vimlar det finns ju hur många modeller som helst. Man ska jobba med prompter men de brukar nästan alltid falla ner I det. Ge det. Ge en roll. Ge den uppgift. Ge en kontext och en begränsning eller vad det nu kan vara. Och det här tror jag är jätteviktigt att man får på plats att alla I företaget, alla de som ska jobba med det här faktiskt börjar göra det. Så det är ett par konkreta saker.
Anders Hermansson [00:14:28]:
Jag brukar jämföra AI med en hyperintelligent, ADHD-diagnostiserad praktikant. Så kan man göra storverk, men också vara totalt fel ute.
Pontus Stanstrup [00:14:44]:
Så är det. Här kom vi in på en av de stora… Jag skulle säga utmaningarna för marknadsförare. Det är väldigt lätt att det blir det här att… Vad bra, nu kan vi ersätta inhållsproduktionen med olika AI-verktyg. Vi är jätteinredna att du har följt med det som Klarna har gått ut med och sagt på sista tiden. Hur mycket pengar de kommer att spara. Och jag tror att det finns mycket, det ligger mycket I vad de säger.
Pontus Stanstrup [00:15:12]:
Att de kan ha hela det här, vad de kallar för ideationsprocesserna. Så när de kommer på saker de ska göra och när de börjar göra ut det på olika ställen kan de svara miljoner kronor genom att sitta och göra det här I olika verktyg. Men det är därför Klarna har en så tydlig idé om vad de vill göra I en business och business kontext så är det inte lika självklart. Man måste man kan inte bara slänga ur sig de här bloggposterna som vi har genererade därför att det kommer inte att vara kvalitativt nog så att det inte en ersättning för innehållsproducenter. Det är ett sätt för innehållsproducenter eller marknadsförare att jobba jobba smartare och jobba bättre.
Anders Hermansson [00:15:50]:
Just det. Sen kommer tänka själv så är det också en. Man kanske måste släppa lite grann på egot här. Man kan nog känna sig lite illa till mods om det nu är så man tänker sig okej, förut så har datorerna gjort repetitiva enkla grejer som att summera tal till exempel, men the heavy lifting och strategi, det har jag gjort och nu bara, jaha, fast vänta nu. Vad ska jag göra då? Men man får nöja sig med att man fortfarande sitter vid ratten.
Pontus Stanstrup [00:16:26]:
Ja, och det kommer du att göra under överskådlig tid. Det är en ganska viktig ratt att hålla I. Men du har ju rätt, det finns både en oro generellt bland marknadsförare för Hur kommer framtidsutsikterna att se ut och det finns också en som du säger det här. Det kan vara svårt att släppa på det här har ändå varit mitt perspektiv min unika kunskap Men jag ser det också som att många marknadsförare har en unik möjlighet att bli experter på ett sätt inom sin organisation, som man blir den som går I bräschen för det här. Så har det ju varit tidigare, Det är inte nytt att marknadschefen har tagit på sig någon form av chief digital officer-roll. Ni ser här ytterligare bara en vända på det. Men det kan vara bra för marknadsförare att försöka omfamna och bli de som styr vad man gör med verktygen, inte överlåta åt en lycklig vd att komma in och säga så här, fajn, nu sparkar vi alla innehållsproducenter för vi har ett AI-verktyg. Och det är ju någonting som Klarna inte har gjort en förklarning, så de har en sån plåtkoll på vad det är de vill säga och vem de vill säga till.
Pontus Stanstrup [00:17:39]:
Det här behöver de inte. Jag tror inte de upplever det som ett hot. De upplever bara som att de kan få hjälp genom hela processen.
Anders Hermansson [00:17:47]:
Tänker på en personlig nivå så kan det vara så här om man går in I ett verktyg och så ber man om någonting och så lyckas verktyget inte riktigt och man blir glad då det är ett bevis på att man fortfarande är bättre själv. Då är man illa ute.
Pontus Stanstrup [00:18:06]:
Ja, det är lite… Det är lite det här med samma upplevelse. Man kan ha en praktikant. Den kan vara supersmart. Har man varit med så länge som jag har så möter man ju ständigt nya marknadsförare som kommer ut och jag undervisar I väldigt många av de som ska bli marknadsförare. Jag märker hur mycket bättre de hjälper en massa saker än vad jag gör men jag märker också att det finns väldigt mycket som jag på grund av att jag varit med så länge ser liksom andra eller tredje vågen av och där tror jag att man har en enorm fördel som då mänsklig marknadsförare. Du kan skilja det här. A.D.
Pontus Stanstrup [00:18:44]:
Eller A.I. Är otroligt entusiastiskt. Ja det är det. Det är det som är mest förtjusande egenskaperna och där tror jag man har jättemycket nytta av att verkligen utmanar oss. Är det det? Det vill att du hjälper mig. Vi måste fånga. Jag behöver företag, verkligen marknadsföring. Visst säger vi som sprutar ut en massa sådana argument man har hört 300 gånger där man tar det som en självklarhet att marknadsföring är viktigt men det kan man få den att borra lite djupare I det här verkligen vrida och vända på det.
Pontus Stanstrup [00:19:13]:
Då börjar det komma riktigt Man har en enorm fördel av att vara människa I det hela. Man kan vara både människa och expert.
Anders Hermansson [00:19:23]:
En annan erfarenhet jag har tagit till mig eller kommit på själv efter min AI-resa personligen var vad man ska använda AI till. Om man gör någon form av processkartläggning, så har jag märkt en tendens att om man ritar upp en process med boxar så här, först gör man det och sedan gör man det. Och emellan boxarna finns det en pil. Det är liksom, till min stora förvåning, så är det där AI kommer in. För det händer någonting på pilrackarn som man liksom inte, så här, ta fram någonting och sedan skriv in det här. Någonting händer på pilen där man lägger tid och energi, någon form av intellektuell process som man kan använda AI till. Så det kan vara ett bra tips till folk.
Pontus Stanstrup [00:20:12]:
Den där är väldigt intressant. Den är nästan värd en egen… Du får göra ett avsnitt till där du bara sitter och pratar processer. För det är I pilen och det är I… Jag kan tänka mig att många gånger så, för när man ritar upp processer så… Det ser ofta väldigt självklart ut. Först kommer det här och sen händer det här. Och så vet man att det inte är så självklart.
Pontus Stanstrup [00:20:40]:
Titta på bara en tangent här, men om man tittar på så här utveckling som man brukar kalla för no-code och low-code verktyg som hjälper till att lösa ofta utmaningar man har mellan att föra data fram och tillbaka mellan olika system. De har ju kommit till just därför att det där har varit. Pilen har representerat stora problem. Just det. Här kan du komma in och lösa det. Pilen får ett egenvärde I att du kan ta ut det, du kan förkasta, du kan pröva, du kan jobba igenom saker på ett annat sätt än att bara försöka skicka saker och ting vidare in I nästa box.
Anders Hermansson [00:21:19]:
Just det. Riktigt. Om man skulle försöka ta nästa steg med det är det säkert som absolut som du säger de absolut flesta har ju testat på något sätt
Pontus Stanstrup [00:21:30]:
men
Anders Hermansson [00:21:30]:
då blir det USA och det var att ta det på allvar så att säga. Att försöka göra det till någonting som man har fattat ett formellt beslut kring att man ska göra. Och sen så, som vi var inne lite grann på det här med släpp för sargen, Ta det inte som ett hot, utan som en möjlighet.
Pontus Stanstrup [00:21:51]:
Det är väl det mer individuella delen. Men om man går tillbaka till det du säger, att man måste ta ett beslut, då handlar det ofta om att Vi som företag måste ha ett förhållningssätt till hur vi jobbar med AI. Är det alltid okej att vi tar in AI I vår marknadsföring, försäljning och produktutveckling, sånt som ligger bortom min horisont? Vilka verktyg? Vem bestämmer vilka verktyg? Hur köper vi in verktyg? Ska vi utveckla våra egna GPT-er? Hur säker är informationen? Hur mycket vet vi om vad som händer om man bara lite okritiskt börjar gå loss I Copilot eller Gemini eller vad det kan vara för nånting? Vad får vi en del av de här verktygen med I ramverket tror jag är jätteviktigt också. Den här transparensen kring att man faktiskt har in som är väldigt mycket någonting som man testar på byråsidan. Jag vet att ni redan har fått den eller har den diskussionen med kunder men en del byråer har ju det här, de får höra från kunder att ingen AI överhuvudtaget, andra får höra, gör så mycket som, alltså det ligger I två väldigt polära utvecklingar.
Anders Hermansson [00:23:02]:
Ja, precis. Vi har ju egentligen, vi har ingen sån, inga sådana restriktioner när det gäller marknadsföringsmaterial eftersom det av sin natur är sånt som ska ut. Så det är väldigt få företagshemligheter som man föder in I den processen. Däremot så har vi ju ett par kunder som jobbar inom advokats skrået. Det vet jag, de har ju fått förhållningsordning internt naturligtvis om man inte håller på att ladda upp dokument och grejer innan man är helt säker på. Jag vet inte. Det finns ju en liten text där nere när man kör betal upp chattgrupper till. I alla fall det står att ingenting av det här kommer att liksom användas emot dig.
Pontus Stanstrup [00:23:44]:
Nej, det är jättebra att se. Man nu rätt ur produktions perspektiv då, om man är en byrå eller från en frilansare så gör också det här. Jag tror att Ni ligger ganska långt framme med att dra nytta av att du kan förstå hur olika kunder vill kommunicera och så bygger man lösningar. Det tror jag är nånting som många producenter och byråer fortfarande brottas med. Att faktiskt sätta upp egna, tydliga GPT-eller liknande som då anpassas till beroende på vilken kund man har att man inte bara jobbar med en och samma på form av öppet fönster inne I chatten. Eftersom det lägger in saker och sen så tar det utan man faktiskt då sätter upp det specialiserat. Det tror jag är ett väldigt bra steg att ta.
Anders Hermansson [00:24:31]:
Ja, just det. Om man skulle vända på perspektivet lite grann då, om man pratar om utmaningarna med att införa eller använda AI inom organisationen. Har du stött på något speciellt där? Några tankar kring det?
Pontus Stanstrup [00:24:49]:
Ja, dels så att det kan bli… I den ena änden kan det bli nån form av AI-lycka, som jag förstår. Jag låter som att allting kan lösas med AI. Sen är det ju också så att det finns en massa saker som man gör rätt inom organisationer där man inte behöver ta in. Man ska inte ta in det bara för sakens skull men någonting som är det också så är det det. Det är intressant att LinkedIn finns algoritm studier varje år på LinkedIn som bland annat kom fram till att artificiella eller agenererade bilder går sämre än vad man upplever som äkta bilder på människor. Sådana saker tror jag är bra att ta med sig. Hur använder vi det? Vad får det ersätta? Vad får det inte ersätta? Jag tror att vi kan göra väldigt mycket där.
Pontus Stanstrup [00:25:34]:
Men om man kommer in på riskerna, eller de konkreta utmaningarna… En väldigt tydlig del är att, för guds skull, ladda inte upp information. En annan saga är att lita inte på den informationen du får tillbaka. Man kan inte bara utgå från det. Om man går in på det som har med bild och video att göra, så finns det en massa… Börjar du göra bilder på människor som efterlitar verkliga människor. Börjar du inkryta på upphovsrätten genom att ta fram bilder som görs av som påminner om etablerade fotografer eller konstnärer. Så där har du ju en hel upphovsrättslig…
Pontus Stanstrup [00:26:16]:
Det pågår ju flera processer I USA just nu. Nu tar de så många andra mot OpenAI och Facebook eller Meta har ju sagt att de ska träna sina AI på allting som finns på Facebook och Instagram. Det är ju inte jättetur och Det är många som reagerar på det. Där har du en hel del utmaningar. Vad kommer att hända juridiskt? Här är en sak som jag märker att jag måste lära mig betydligt mer om ganska snabbt. Det är vad EUs nya direktiv kring AI egentligen får för konsekvenser- –i marknadsföringen. Än så länge är det ganska brett. Mera pratar om att man inte får kränka personlig integritet.
Pontus Stanstrup [00:26:56]:
Men om vi går tillbaka till hur det var med GDPR… Det är nånting som sex år senare många marknadsförare fortfarande kan känna en bubblande oro I magen.
Anders Hermansson [00:27:06]:
Ja, verkligen.
Pontus Stanstrup [00:27:08]:
Sen har du hela personaliserings- datasamlandet via olika typer av verktyg, data shields, överenskommelserna. Nu får du ett element till av det här där EU vill skydda individen med all rätt. Sådana saker tror jag är jätteviktiga att ha koll på I samma dag. För det kan få, tror jag, rätt rejäla, snabba konsekvenser ifall man inte ser vad som är på gång.
Anders Hermansson [00:27:34]:
Just det, det inträder ju en tveksamhet I hela grejen när man inte vet vad som och det är ju lika med GDPR, det känns som att 80% av skalan var gråzon. Det fanns vissa självklara grejer som man inte skulle göra men annars speciellt inom B2B med legitimate interest och sånt där känns det som att det är rätt stort spelrum men man vet inte riktigt. Man får liksom ta lite djupt andetag och köra.
Pontus Stanstrup [00:28:01]:
Ja men jag tror att det är bra att hålla sig att skjuta. Man ska inte låta det hindra utvecklingen, men man ska inte heller göra sig alltför beroende av. Sen är det jätteintressant, jag såg någon optimistisk person på LinkedIn som hävdade att nu när Apple rullar ut sin senaste, och här ska jag erkänna att jag inte tillräckligt cool läst om vad Apple verkligen kommer att göra. Det känns som att de gjorde inte så mycket. Men om vi tar Apple som exempel så menar den personen det kommer att ersätta en massa verktyg och det är kanske en sanning med modifikation. Det kommer inte att göra på samma sätt som det som Microsoft rullar ut på olika sätt kommer inte heller ersätta. Men det är också här som som som som marknadsförare så tror jag att det är väldigt lätt att man investerar I verktyg som sedan standalone verktyg kan vara bra att ha I vissa sammanhang, men det kan vara bättre att titta efter integrationer.
Anders Hermansson [00:28:53]:
Det är
Pontus Stanstrup [00:28:53]:
antingen befintliga verktyg att läta köpa, att man kanske håller sig inom Adobe-världen, där det händer väldigt mycket. Därför att då drar man in, man får inte den här oändliga tech stacken av saker som man ska jobba med. Det är väl också en konkret sak att många av de här verktygen gör… De överlappar varandra, men teknikutvecklingen I stort och verktygutvecklingen I stort, Alla kommer inte att överleva.
Anders Hermansson [00:29:20]:
Vi glider in lite grann på framtidstrender. Vilket naturligt att vi spelar in det här den 12 juni 2024. Det är det vi vet nu. Vi bara ser vad det var någon som sa så här, vi står på toppen av Mount Stupid och tittar ut, så vi vet egentligen ingenting. Men ändå, vad ska vi prata lite grann fram till?
Pontus Stanstrup [00:29:41]:
Det är bara ett sånt underbart citat, vi står på toppen av Mount Stupid. Allt vi säger är inte giltigt efter klockan 12 onsdag den 12 juni. En timme och 20 minuter. Martin Jönsson, som jag lyssnade på… Det finns ett jättebra seminarium från IAB som kom nu. Martin Jönsson jobbar inom Bonnier med utveckling av digitala tjänster. Så det vi ser I dag är långt från vad det kommer att bli. Så jag tar lite skydd bakom Martin där för att vi är framför Utvecklingen kommer aldrig gå så långsamt som det gör idag och så vidare.
Pontus Stanstrup [00:30:20]:
Men det ligger nog en hel del I det att vi är toppen av Mount Stupet. Allting som vi tror idag kommer att se väldigt annorlunda ut inom de närmaste åren. Det som jag tror kommer hända mest inom det korta perspektivet som gör mig väldigt intresserad av är möjligheten att jobba med bild och video och ljud. Jag visste det kommer att hända massa saker med text också men det är framför allt det och den för ungefär ett år sedan så jobbade jag med ett ganska stort svenskt företag som har gör affärer över hela världen och bland annat I Ungern och så behövde de jättesnabbt en anpassning av en film till ungerska, alltså ungersk undertextning. Det här involverade en översättningsbyrå och en produktionsbyrå. Vi gjorde det här, tyckte vi, rekordsnabbt på fyra dagar innan vi fick iväg det här. Idag hade jag kunnat göra det själv. Med tillräckligt mycket krediter på Heijan så hade jag kunnat få alla att prata ungerska I den filmen på nolltid.
Pontus Stanstrup [00:31:31]:
Det är helt otroligt. Helt otroligt.
Anders Hermansson [00:31:37]:
En sak som jag väntar på, som jag tror kommer komma ganska snart, jag vet inte vad jag har för faktunderlag men jag bara känner det, det är ju just det där med att vi får AI-assistenter, eller agenter kanske man kallar det för, som kan göra saker I andra system. För just idag är det mer så här, okej, jag går till min kära chatt och säger, kan jag få en bloggpost och sen så Får jag det och sen så ska den läggas upp I WordPress och då är det klipp och klistra, Circus och så vidare. Medans det kommer, som jag förstår, att komma då AI-agenter som förstår GUI som till exempel en extension I Chrome. Så att den kommer kunna gå in på LinkedIn och klicka på knappar och göra grejer. Det där tror jag kommer att ta ett rejält steg framåt. Frågan är hur svårt det blir att implementera. Det har funnits nån som heter RPR, Robot Process Automation. Det har visat sig vara alldeles för krångligt.
Anders Hermansson [00:32:33]:
Man måste mappa upp användargränssnitten. Vilket jag inte orkade göra. Men det här kanske möjliggör för en sån typ av automatisering.
Pontus Stanstrup [00:32:44]:
Ja, verkligen. Det är väl det som är det här. Det är egentligen, som jag sa tidigare, det är AIs ökade plats via agenter I system som vi redan jobbar med. Det är där som vi kommer att se den största utvecklingen. Havsbåt tycker jag har en väldigt spännande utveckling där, Dels med olika bottar som jag tror att man fortfarande underskattar lite. Jag säger att de är där än. Om man tittar på relationen till hur köplöser ser ut I dag- –med allt mer research och avstämning som görs internt hos köparen innan man sätter sig med en säljare? Då tror jag att bottar till exempel eller den här möjligheten som Havsbot pekar på med anpassning av innehåll att kunna göra, vad ska vi säga, vad heter det, när man gör förutsägelser kring hur kunder kommer reagera och så vidare. Allt det som sker inom marknadsautomationverktyg, alla HubSpot tror jag kommer vara jätteintressanta.
Anders Hermansson [00:33:49]:
Just det, Man samlar ju på sig en hel del data I marknadsautomationssystemen men den används ju väldigt spartanskt idag.
Pontus Stanstrup [00:33:58]:
Exakt.
Anders Hermansson [00:33:59]:
Där kan ju AI verkligen gå in och möjliggöra att man agerar på den data man samlar in.
Pontus Stanstrup [00:34:07]:
En annan sak de gör är att de introducerar det som de kallar för brand voice. Jag har hållit mig till chatty-pt och co-pilot och Gemini när det gäller textproduktion. Men det finns mer specialiserade verktyg som Jasper till exempel som har som har just haft den här ganska länge. Du kan definiera en brand. Nu kommer det som en del I din MA-arbete också. Det är också en konkret förbättring. Eller remixa befintligt innehåll. På samma sätt som du sa att det kan komma verktyg som kan gå in på LinkedIn och ta hand om, kanske sköta kommentarsbitar eller göra andra saker.
Anders Hermansson [00:34:48]:
Ja, exakt. En annan grej som jag tänkt på just det där med AI… Första steget blir lite grann Microsoft Copilot, att det finns en AI inne I Excel som kan hjälpa mig att göra formler I Excel. Men vad man ska tänka till rejält på, det är så här, varför existerar Excel-arket överhuvudtaget? Vad är det jag försöker göra? Jag kanske liksom helt och hållet kan ta bort det och istället ersätta det med en AI-steg I den processen. Så det är också just det där att frågasätta vad man överhuvudtaget håller på med för att åstadkomma något visst resultat eller värde. Det är väl nånting som man tänker… För framtiden kan det vara bra att ha den approachen till det man håller på med på dagarna.
Pontus Stanstrup [00:35:33]:
Jättebra. Väldigt bra poäng. Som du säger, annars blir det ju det här… Man fortsätter göra ungefär samma sak. Man tar bara hjälp av Copilot in I Excel-dokumenten. Då kan man jobba med det här på ett annat sätt. Vi har våra möten men har vi tagit hjälp av inklientassistenter som verkligen kan plocka ur all decent I inspiration istället för att helst falla mellan stolarna. Det är kanske mer intressant än mycket annat som kommer hända.
Anders Hermansson [00:35:58]:
Ja för det blir liksom att gå från skruvmejsel till skruvdragare. Det är ju för sig bra så att säga. Men man bör utvärdera om varför man skruvar ihop de här prylarna överhuvudtaget. Ska man ha dem?
Pontus Stanstrup [00:36:10]:
Egentligen så är det som du är inne på, om man drar upp perspektivet, det är ju alltid nyttigt att se över hur vi jobbar med processer. Men det är ännu mer relevant för marknadsförare att göra det nu- I den sorters konjunktur det är. Även om man kan ana ljusglimtar så tror jag att många- framför allt små och medelstora företag inom business-to-business- är väldigt återhållsamma med sina marknadsinvesteringar. Kanske till och med så återhållsamma att man skär ner på marknadsavdelningen. Och då tror jag det kan vara bra att istället för att det inträffar och försöka se kan vi ta hjälp av AI för att göra det. Att kartlägga processer är alltid en bra idé, men nu finns det ett ytterligare incitament.
Anders Hermansson [00:37:12]:
Jag tycker också det. Jämför det här med när vi fick elektricitet. Då har det läget att tänka till på vad vi gjorde förut, att Sluta jobba när solen gick ner. Nu finns det lite nya möjligheter. Det är samma sak här, på samma nivå.
Pontus Stanstrup [00:37:30]:
Du behöver inte lägga fabriken eller verksamheten I en flod. Du kan lägga den precis var du vill. Det ger jättestora möjligheter att både göra saker bättre och göra dem på helt nya sätt och släppa saker som inte är så viktiga.
Anders Hermansson [00:37:48]:
Exakt. Det kanske var nån form av sammanfattning av hela diskussionen.
Pontus Stanstrup [00:37:54]:
Jag tycker det. En sista grej som du frågade mig om lite innan, men jag tycker det är jätteviktigt, det är det här med hur håller man sig uppdaterad?
Anders Hermansson [00:38:08]:
Ah, just det!
Pontus Stanstrup [00:38:09]:
Alltså hur lär man sig mer om det här? För det här är ju någonting, jag jagar ju kunskap och försöker hitta exempel på företag som gör det här och hur man kan göra det. Det finns ju en massa olika. Jag hade turen för ett tag sedan att jag undervisade en del på Bergs. Jag körde en A I veckan där man hade massa kloka lärare och det finns några av dem som jag får göra lite. Kjallar bara så finns en kille som heter Anders Karlsson som är jätteduktig på det här med Sibbe Silvén och så finns det en som är väldigt bra på projekt arbete inom Daniel Karlsson och sedan om man är intresserad av mer I en hr eller en branding kontext så finns det. Han har varit med I massor med år. Han hamnar som heter Johan Sundblom som man kan följa på LinkedIn. Men jag får faktiskt ganska mycket kunskap via plattformar som X och TikTok.
Anders Hermansson [00:39:08]:
Ja, just det. TikTok har jag faktiskt lagt ner, för det har varit för mycket. Jag fick total overflow där.
Pontus Stanstrup [00:39:15]:
Jag vet. Jag är inte säker på att det är ett bra råd men jag vill bara vifta lite om att det är väldigt mycket AI som diskuteras på TikTok och det är väldigt mycket AI som diskuteras på X. Alla problem med de här två plattformarna har jag full respekt för om man vill gå dit. Men det kan också vara bra att se lite bortom LinkedIn. LinkedIn för många är den naturliga kärnan att gå dit. Man hittar jättemycket bra saker, de här namnen jag nämnde till exempel. Men det finns också bra saker att plocka upp på andra plattformar.
Anders Hermansson [00:39:44]:
Verkligen. Jag kan rekommendera ett ställe. Det finns en community som heter The AI Exchange. Det är en betalkommunity. Man blir medlem I den och betalar en liten summa per månad. Och då så de har nyhetsbrev och de har framför allt en jättestor slack community med massor av kanaler där man kan applicera A genom olika områden. Oerhört bjussig community där man delar med sig av och tyvärr är det så att det ju tar ju tid liksom att hålla sig I synk med den då för det bara öser in content där. Men men det är exchange har jag haft mycket nytta av Det är en kvinna som heter Rachel som har hon jobbade med AI på Facebook förut och startade den här exchange för länge sedan.
Pontus Stanstrup [00:40:39]:
Men det låter som ett kanontips. Jag följer olika Facebookgrupper men då på ganska konkret nivå kring prompting och mid-journey och så vidare. Men det här låter som ett bättre sätt att hålla sig I aktion med utvecklingen.
Anders Hermansson [00:40:54]:
Ja, precis. Man kommer in I ett kreativt gäng och det är både konsulter, men Det är inte bara att alla ska pitcha sin grej där, utan det finns speciella kanaler för det där man frågar om uppdrag och sådana saker. Men sen finns det också synnerligen generösa kanaler för vissa områden som till exempel du säger, employee branding eller marketing såklart och andra. Så det gillar jag verkligen.
Pontus Stanstrup [00:41:18]:
Toppen, bra tips.
Anders Hermansson [00:41:20]:
Men du Pontus, om det är någon som skulle känna för att snacka mer med dig. Hur skulle man få kontakt med dig då tycker du.
Pontus Stanstrup [00:41:26]:
LinkedIn tycker jag är en klockren ställe att försöka hitta mig hitta dig hitta hitta folk som vet saker Så jättegärna att man skjuter iväg en kontakt eller ett medlemmar eller nåt sånt.
Anders Hermansson [00:41:44]:
Grymt. Tack så jättemycket för att du var med I Sälj & Marknadspodden- och delade med dig av din erfarenhet. Du har ju faktiskt hållit på en hel del med det här nu. I just det här marknadsföringskontextet. Så superstort tack, Pontus.
Pontus Stanstrup [00:41:58]:
Tack för att jag fick vara med. Det är en fantastiskt kul podd att vara med I. Jag uppskattar det.
Anders Hermansson [00:42:05]:
Vad roligt. Tack snälla. Ha det så fint. Hej då.
Pontus Stanstrup [00:42:08]:
Tack. Hej.
Anders Hermansson [00:42:09]:
Det var allt jag hade att bjuda på från Sälj- och marknadspodden. Hoppas du blev inspirerad och får nya tankar kring AI- –och hur du ska utnyttja det på bästa sätt. Som sagt det är ju ett område som utvecklas extremt snabbt så följ Pontus Råberg och håll koll på de här personerna som han nämnde och se vad de har för sig på LinkedIn, vad de postar för någonting. Och sen även, som vi också var inne på faktiskt, om man vill ha vad ska jag säga, rykande färska kunskaper och mycket råd och tips så kan det vara bra att se hur man kan ordna sin algoritm på TikTok för man blir helt översköljd av AI där. Det kan vara lite stressande också I och för sig. Men värt att titta in på de där sociala kanalerna också. Men som alltid, med eller utan AI så handlar det egentligen bara om en sak. Både på personlig nivå och överhuvudtaget när man marknadsför.
Anders Hermansson [00:43:05]:
Vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Hej då!
The post Podd #226 – AI med Pontus Staunstrup appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
Upptäck hemligheterna bakom framgångsrik försäljning i detta avsnitt med experterna Lars Dahlberg och Anders Hermansson! Lär dig förstå varför starka relationer är nyckeln till försäljningens framgång och hur effektiv marknadsföring kan bli det bästa stödet för ditt säljteam.
Vi avslöjar hur AI revolutionerar mötesuppföljning och delar kraftfulla tekniker för att bli mer relevant och lyhörd i din kundkommunikation. Dessutom får du ovärderliga boktips och insikter hur du kan lyfta din strategi till nästa nivå.
Missa inte detta fullspäckade avsnitt som hjälper dig att optimera din försäljningsstrategi.
Anders Hermansson [00:00:05]:
Hej och välkomna till Sälj och marknadspodden från Business Reflex. Det här är faktiskt podcasten för dig som vill ha kunskap och inspiration kring hur man säljer och marknadsför till den digitala business-to-business-köparen. Jag heter Anders Hermansson och du heter?
Lars Dahlberg [00:00:19]:
Lars Dahlberg. Tjena Anders, vi har ju kört en del poddar genom åren.
Anders Hermansson [00:00:23]:
Eller hur? Ytterligare en podd. Härligt att ha dig med. Du, vi ska ju snacka om sälj idag. Men vi tänkte, jag har funderat över det här lite grann, det är sälj och marknadspodden. Men om man nu skulle försöka hjälpa marknadsförare genom att prata om sälj, då tänker jag så här, men det är ju faktiskt, alla pratar om det här gapet mellan sälj och marknad, att man liksom, ingen förstår sig på och så där och då tänker jag ju mer man kan lära de här olika yrkesgrupperna om varann ju bättre måste det ju vara.
Lars Dahlberg [00:00:55]:
Ja, jag tycker det är en jätteintressant tanke med det här avsnittet att det kommer handla om Sälj, det senaste lite grann inom Sälj. Men jag tänker att vi förpackar det för marknadschefer eller marknadsförarna I det här avsnittet. Sälj snackar lite om det här och de läser lite de här böckerna och de upplever här lite I vardagen och så och känner nog igen sig en del av det här du jag kommer prata om I dag. Men se till liksom att marknaden verkligen fattar vad det är som händer inom sälj för det. Det är mycket och det är väldigt radikala grejer ändå som som händer här nu, liksom lite, och det finns ganska mycket konkreta fakta bakom de här trenderna. Och du är ju själva ju väldigt involverad I att uppleva det här med olika kunder och så här också. Så att så att Det är verkligen så att det har hänt något här nu.
Anders Hermansson [00:01:48]:
Jag tror också att ska man vara en riktigt bra marknadsförare, då ska man fatta sälj. Ja. Speciellt inom B2B som vi håller på och simmar runt I den namnen. Vi kommer
Lars Dahlberg [00:01:59]:
göra vårt bästa.
Anders Hermansson [00:02:00]:
Eller hur? Det gör vi alltid. Vi har alltid goda avsikter och gör vårt bästa. Sen får vi se hur relevant det blir I slutändan, men förhoppningsvis så. Hur ska vi inleda det här då? Vad är själva problemet?
Lars Dahlberg [00:02:12]:
Ja, vad är själva problemet? Vi babblar ju om det här, det är ju som om det har hänt någonting. Och då är det det att… Jag menar, sen köp… B2B-köparen blev typ, började bli jättedigital eller väldigt digital, enligt bevis I undersökningar 2013 någonstans där. Men det hade ju såklart hänt en hel del innan dess. Och sen så har det skrivits lite I böcker och det har gjorts en del undersökningar. Och så har det hänt saker I steg. Men nu har det hänt på relativt så där de senaste två åren, du vet, under efter pandemin, en hel del radikala saker.
Lars Dahlberg [00:02:47]:
Som det då finns lite fakta bakom. Men jag skulle säga så här att det som är på ett sätt ett nuläge fortfarande, trots att den här utvecklingen har pågått nu I så många år, I den här riktningen som det vi ska prata mer konkret om sedan undersökningarna visar. Så är det fortfarande så många som fortfarande är inne på det här med att snabbt försöka identifiera eller påstå problem, jobba jättemycket med att briljera med en lösning och skapar liksom någon sorts känsla om att det är lite brådis och löser det problemet. Om man ska förenkla det hela lite. Så du
Anders Hermansson [00:03:27]:
menar det är det när man säljer så är det det man försöker fixa?
Lars Dahlberg [00:03:30]:
Ja, så en del av problemet är det att sälja är fortfarande kvar väldigt mycket I ett relativt gammalt sätt att jobba, ett gammalt sätt att se på hur man ska ta hand om den här och få köparen att köpa.
Anders Hermansson [00:03:47]:
Okej, det är inget framgångsrikt sätt utifrån hur köparna vill ha det nu för tiden?
Lars Dahlberg [00:03:52]:
Nej, det är fortfarande, och det är väldigt många som inte tänker mer soft-skret än så, trots att det har hänt så mycket. Det ska jag säga, Det är en del av problemet. Den andra delen av problemet, den beskrivs framförallt väldigt tydligt I en bok som heter The Jolt Effect. Den är skriven av Matthew Dixon och Ted McKenna, jag glöttar lite på deras namn på boken. De här killarna var de första som gjorde större undersökningar på B2B-köpresor. De hade då ett undersökningsbolag som de jobbade på som heter CBE. Och sen blev det uppköpt.
Anders Hermansson [00:04:34]:
Corporate Executive Board.
Lars Dahlberg [00:04:36]:
Corporate Executive Board heter
Anders Hermansson [00:04:37]:
det, ja.
Lars Dahlberg [00:04:37]:
Just det. C-E-B var det.
Anders Hermansson [00:04:40]:
Just det.
Lars Dahlberg [00:04:42]:
Och de blev sen uppköpta av Gartner. Det har varit en lång historia runt det här men jag tror det är ganska viktigt för lyssnarna att hänga med här. Så de har skrivit böcker baserat på undersökningar tidigare som har varit ganska vällästa och välspridda och påverkat sälj väldigt mycket I hur de har tänkt genom åren. Och det är de som ligger också bakom den här Jolt-effekt.
Anders Hermansson [00:05:04]:
Och så
Lars Dahlberg [00:05:05]:
det är väldigt mycket fakta och research bakom det här och det tydliga faktan och researchen I den här Jolt-effekt-boken då som kom förra året handlar om, det är som två saker. Det ena kan man säga det är att om vi inte lyckas på ett tydligt sätt över förklara vad att lösa problemen kommer att innebära I konkreta värden för köparen I ett väldigt tidigt stadium I det som köpresan så är man liksom rökt. Det är mycket mer.
Anders Hermansson [00:05:38]:
Vad menar du med rökt? Rökt?
Lars Dahlberg [00:05:40]:
Det blir inget köp I alla fall, definitivt inte av dig om du inte lyckas liksom översätta problem till tydligt värde. Det har vi pratat så mycket om, värdebaserad försäljning
Anders Hermansson [00:05:53]:
och så vidare. Ja, det kan vi fatta.
Lars Dahlberg [00:05:55]:
Men det är väldigt tydligt att om man inte lyckas med det, då är det liksom, då går det inte alls bra. Men sen är det andra som är nästan mer revolutionerande skulle jag säga, det är att om man är duktig på att översätta problem till värde och att det verkligen finns ett stort värde I att ta ett beslut, så blir det inget beslut I alla fall. Det är den stora nyheten I den här boken och med den här undersökningsdata. Det som är grejen då är helt enkelt att det undersökningen visar är att många tycker att risken att ta ett beslut för att få någonting bättre är större än att leva kvar med något som inte är bra.
Anders Hermansson [00:06:36]:
Man vet vad man har, men man vet inte
Lars Dahlberg [00:06:37]:
riktigt vad man har. Det man har är inte bra, men man vill inte, man blir mycket mindre riskbenägen att ta ett beslut som skulle innebära någonting mycket bättre.
Anders Hermansson [00:06:47]:
Just det.
Lars Dahlberg [00:06:49]:
Än vad det var förr, helt enkelt.
Anders Hermansson [00:06:52]:
Ska det liksom vara tydligt att det är så här, det är otroligt mycket bättre? Eller hjälper inte det heller?
Lars Dahlberg [00:06:58]:
Ja, vi kommer komma in på lösningen sen lite mer när vi pratar, men det är I princip är det liksom att du måste förstå väldigt mycket mer tydligt vad vägen till att uppleva och få värdet är.
Anders Hermansson [00:07:14]:
Ja, jag fattar. Just det. För det är där I risk, den upplevda risken ligger. Hur ska det här gå till?
Lars Dahlberg [00:07:20]:
Bra, du fick en kondenserad svar på hur man ska tänka. Men det, om man sammanfattar det här så här långt då, så problem är att alldeles för många tänker fortfarande lite för oddsgorn när det gäller hur man säljer. Och det har hänt saker som innebär att vi måste ha ännu mycket mycket mer fokus på värde koppla ihop värde med problem som vi löser och framför allt då vi måste ha en väldigt stor respekt för det här med att det blir icke-beslut trots att det finns en jättefint ROI och jättefint värde och det känns helt naturligt att det här beslutet skulle tas så tas det inte I alla fall. Det måste vi ta på allvar. Vad gör vi av det?
Anders Hermansson [00:07:58]:
Just det. Ja, det är ju superfrustrerande. Det vet man ju själv när man tycker, men herregud, det här är ju uppenbart. Du förlorar pengar varenda sekund som du inte gör det här. Och ändå gör du det inte. Ja, det där är ju intressant psykologi.
Lars Dahlberg [00:08:11]:
Ja, och vad har hänt då, kopplat till det här köpabeteendet, om Man ska prata lite om det. Det är ju liksom generellt sett att köparna blir ännu, ännu mycket mer pålästa och smartare. Ännu mycket mer välinformerade. Ännu mycket mer otåliga. Det blir ännu fler som blir involverade I köpbeslut. Och det här var ju då en del av de här böckerna som de har skrivit tidigare då. Det har handlat en del om och så vidare. Men det är bara det att det här accelererar liksom.
Lars Dahlberg [00:08:42]:
Det blir mer och mer så helt enkelt. Att vi hamnade I baksätet.
Anders Hermansson [00:08:48]:
Och var det, om man tittar på de där äldre böckerna, om jag kommer ihåg rätt, var det 5,4 pers I genomsnitt I en beslutsprocess och lite större bit-to-bit-beslut. Men det kanske är ännu fler
Lars Dahlberg [00:09:00]:
nu då? Ja, precis. Så när de gjorde den undersökning och skrev den boken, så var det fyra, fem år sedan. Fem år sedan, då var det liksom, aha, är det så det är. Men utvecklingarna bara fortsatte bli mer och mer så, helt enkelt. Så att, och sen är det väl också så här att en annan grej som det pratas lite grann om I den här boken också det är ju att att något som kanske är lite också lite ny trend när det gäller köp av beteende är att köparna tenderar att bli mer hemliga. Man vill inte lika lätt dela med sig av sin situation och bjussa på vad man egentligen är ute efter och vem man egentligen är och så. Man vill liksom lite mer vara mer hemlig.
Anders Hermansson [00:09:51]:
Så det är svårare att göra bohusanalys helt enkelt?
Lars Dahlberg [00:09:54]:
Ja, det blir svårare
Anders Hermansson [00:09:55]:
att komma nära dem. De vill inte posta dig upp på bohusanalysen? Ja, att
Lars Dahlberg [00:09:59]:
komma nära dem och de vill inte avslöja lite grann att de faktiskt är rätt så intresserade och så vidare. De är mer hemlighetsfulla.
Anders Hermansson [00:10:06]:
Okej.
Lars Dahlberg [00:10:07]:
Det är väl med.
Anders Hermansson [00:10:09]:
Jag vet
Lars Dahlberg [00:10:09]:
inte om
Anders Hermansson [00:10:09]:
det finns något, finns det något, jag har ju personlig åsikt om att det är lättare nu för tiden för potentiella kunder att dra igång säljprocesser som inte sedan blir någonting. Ja, vi tyckte det var viktigt I onsdags, men nu är det fredag. Så att det var som säljare, bara nu du ligger liksom redan I min pipeline. Jag har den forecastat den här affären. Ja, här det var ingenting. Det kanske inte finns något belägg I den här datan. Hur tänker du kring det? Det är min egen personliga reflektion.
Lars Dahlberg [00:10:38]:
Det är intressant att du tog upp det Anders. Jag har ganska nyligen pratat med ett bolag som är ganska stora inom det här med softvara och SaaS-prövare och sådana saker och jobbar med marknadsföring och lidsgenerering inom det gebietet. Och den statistiken jag hör från dem det är just precis det du säger att man tenderar till att starta processer och bli intresserad och nyfiken väldigt tidigt och att det just också blir många kategorier med människor som blir involverade I att vara med på en sån där köpresa och vilja påverka beslutet I slutändan jämfört med vad det var för några år sedan. Så det är helt klart.
Anders Hermansson [00:11:21]:
Men också det där att man drar igång saker sen.
Lars Dahlberg [00:11:24]:
Ja, drar igång tidigt och så, ja, vi var lite nyfikna och vi tittade
Anders Hermansson [00:11:27]:
lite på det här.
Lars Dahlberg [00:11:28]:
Nej, gud det verkar jobbigt. Nej, visst
Anders Hermansson [00:11:29]:
var det inte det. Och Det där är frustrerande. Är det läge att nu diskutera någonting kring vad det här får för konsekvenser på marknadsföringen eller ska vi vänta med det tills vi snackar om lösningen lite mer?
Lars Dahlberg [00:11:42]:
Ja, vi kanske ska göra det tror jag. Vi kan knyta ihop marknadssäcken lite på slutet. För jag tänker så här att om man skulle försöka se på kanske att kondensera lite så här, vad är själva syftet med sälj 2024? Utifrån lite det här resonemanget och de här böckerna så jag gav mig på att försöka ringa in dig lite så vi ser lite vad du tror. Men skapa trovärdiga relationer är väldigt mycket ett väldigt, väldigt viktigt syfte. Och att hjälpa dem som är på köpresa tillsammans att förstå hur en försäljning, alltså att köpa, skulle ge dem och företaget fördelar, värde, så är vi inne på det här. Och att man vågar ta beslutet, men inte bara våga ta beslutet, mycket kopplat till det här med att se värdet och förstå hur värde skulle upprealiseras, men också att hjälpa dem, så att säga, att ta dessa beslut. Det blir någon sorts sådant här lite, det är typ syftet.
Anders Hermansson [00:12:55]:
Ja, jag fattar. Så att man, det är väl någon sån här, att man får en förtroendefull relation då. Och det får man ju då genom att bjuda på kunskap antar jag. Alltså, ja, jag är fortfarande, mycket av det vi säger har ju sagt förr såklart, men att man ska liksom leverera värde som säljare inte inte bara försöka borsa sin produkt och så där men men just det där då att konsekvensen nu för tiden är att det blir liksom ingen affär alls.
Lars Dahlberg [00:13:29]:
Nej.
Anders Hermansson [00:13:30]:
Inte kanske att man förlorar till en konkurrent, utan det är så här, nej de orkar inte köpa.
Lars Dahlberg [00:13:34]:
Nej, precis. Så man kan säga det att om man är fejlar då I det absolut första steget här, det här med att skapa trovärdiga relationer. Man måste verkligen ha en tydlig checkbox på det. Om vi inte har trovärdiga relationer, det finns ju marknader att lyssna på, så ni förstår nog vad det innebär för marknader också, men det är trovärdiga relationer. Check, check, check på det. Skynda inte förbi, utan det måste vara trovärdiga relationer. Och sen kommer nästa grej då, som också är verkligen det, så att vi ska inte tala om för dem vad problemet är, utan vi ska få dem själva att prata om saker och ting så att de själva verkligen beskriver problemet. De ska själva komma på vad problemet är.
Anders Hermansson [00:14:27]:
Alltså supersvårt ju, tänker jag, när de vill vara hemlighetsfulla och inte vill diskutera det där.
Lars Dahlberg [00:14:35]:
Och därför blir det här att de här trovärdiga relationerna är det som kan öppna upp för att få hjälpa dem att komma på vad problemet verkligen är.
Anders Hermansson [00:14:49]:
Det krävs, ja exakt, det går, ingenting blir bra utan det då.
Lars Dahlberg [00:14:53]:
Nej. Så jag tänkte om vi tar så här lite konkret någon form av steg för steg då så blir ungefär så här då. Först fokusera mycket på att skapa de här, förtroendet och relationen. Och bara fokusera på det.
Anders Hermansson [00:15:15]:
Hur gör man det då skulle du säga?
Lars Dahlberg [00:15:17]:
Ja, jag tänker mycket handlar ju om naturligtvis att dela på kunskap och utifrån värderingar och personlighet och allt möjligt sånt där. Men vi kan komma in lite mer på det sen längre fram, tänker jag. För med lite exempel på frågeteknik och sånt där som man använder för att ska öppna upp det där. Det går ju faktiskt att göra det. Man kan misslyckas med det ganska lätt om man gör fel. Man kan lyckas med det ganska bra.
Anders Hermansson [00:15:41]:
Jag tänker att det har ju att göra lite grann med värderingarna hos det säljande bolaget. Om det bolaget har schyssta värderingar där man verkligen går inför att hjälpa kunder och typ vägrar sälja till fel kunder.
Lars Dahlberg [00:15:57]:
Ja. För
Anders Hermansson [00:15:57]:
man är väldigt mån om att det ska vara en lång relation med där alla ska vara glada.
Lars Dahlberg [00:16:03]:
Det skapar bra relationer. Om jag ger dig värde då det skapar ju relation. Men om jag har också relativt rätt typer av värderingar och är en person som man känner för, det skapar ju relationer. Alltså Det är ju de här gamla klassikerna, när man värmer medmänsklighet, allra. Bryr sig, det är ju sånt som skapar relationer.
Anders Hermansson [00:16:21]:
Exakt.
Lars Dahlberg [00:16:22]:
Det är det man ska fokusera på och inte ta lätt på det, utan ta det på största allvar. Men syftet är ju att de ska bli intresserade av att vilja prata, men framför allt lyssna när vi CDMera ska försöka ställa mer frågor till dem så att de själva kan komma på vad som är deras problem. Då kommer man till nästa grej, det är att förstå deras läge och syn på djupet. Inte bara så här man får någonting att grabba tag I som känns intressant, utan fortsätta liksom att inte ge sig och förstå mer, verkligen visa det där genuina intresset kring deras problem, alltså försöka förstå det mer på djupet. Jag har ju mina svar, så att vi kommer in på frågetekniken sen kanske, men I alla fall och använda liksom smarta frågor så att de själva då börjar definiera vad det här problemet är på riktigt liksom. Vad är det man ska hälla vattnet någonstans för att elden ska slockna liksom och så. Och inte gå för fort på att säga, där har vi något och så drar man I det liksom och så har man lösning på det utan jobba sig
Anders Hermansson [00:17:36]:
ner. Det kan vara ett vanligt misstag att man blir så glad och får någonting att hugga på.
Lars Dahlberg [00:17:43]:
Jag kommer inte ihåg exakt detalj men jag tror det fanns något I undersökningen också som visar att om man lyckas komma till det där förtroendeläget och alltihopa, ja då går det ganska bra liksom. Men om man inte förbi det, då går det inte alls, mer eller mindre.
Anders Hermansson [00:18:01]:
Ja men jag fattar, det blir, om kunderna är lite så här hemliga av sig. De har ingen lust och delar med sig till vem som helst. Då behövs det ju förtroende. Helt klart.
Lars Dahlberg [00:18:15]:
Och då tror jag att om alla, ifall alltså säljare som sitter och tänker på det här och pratar om det så visst, ja men fast man kanske har fattat att det ska vara så där. Men det gör ju att göra så här, det är det som är grejen. Och sen så kommer vi då till nästa grej. Det är ju det här då att man får ju absolut inte liksom göra någon sorts pitch då på lösning och värde liksom för tidigt. Utan I principen är ungefär så här, när man kommer ner på djupet och så säger den potentiella köparen, verkligen har identifierat det själv, då kan man liksom komma med pitchen och det där vet man ju hur svårt det är.
Anders Hermansson [00:18:57]:
Ja, man vill ju gärna för det är väl det är väl en generell grej att man man vill ju visa hur fin lösning man har så fort det går. För det är det man tänker sig, bara de förstår hur bra det här är så löser det sig. Men det gör det absolut inte då.
Lars Dahlberg [00:19:14]:
Nej, jag uppfattar. Och Vad har man för brott om? Ja, vi kommer komma till det sen med det där. Då blir det jättestora problem med IC-besluten och det.
Anders Hermansson [00:19:24]:
Ja, just det.
Lars Dahlberg [00:19:24]:
För det man kommer till sen I nästa steg då, vi säger här nu att vi verkligen, de accentuerar sitt problem, kommer på det typ själva med vår hjälp och verkligen känner att det här är för mig och man levererar då den här värdepitchen till dem på lösningen och den är väldigt tydlig och intressant och spännande och sen så blir det liksom att jobba med att få engagemang kring viljan att så att säga gå vidare. Och får hon själva att börja prata om de steg de själva ser för att de så att säga skulle kunna ta ett beslut. Men inte bara det, utan även hur de själva ser att värdet av det vi nu har landat I finns ska realiseras.
Anders Hermansson [00:20:10]:
Ja just det, de ska själva beskriva vägen dit.
Lars Dahlberg [00:20:13]:
Vi har ju naturligtvis kanske en idé om det, Vi kanske har en metod för det som man kanske kan prata lite grann om, men det viktiga är att att det stämmer med deras värld, hur de ser att det ska gå till. Hjälpa dem på traven att landa I det. Det är så här jag måste göra för att ta beslut att det är så där vi kommer att behöva göra för att få värde. Det blir mycket, not invented here liksom annars.
Anders Hermansson [00:20:37]:
Ja just det, och man kan ju tänka sig om en ödmjuk säljare, då ska man ju tänka sig, men varje bolag är ju unikt på insidan I alla fall. Så de har väl sin approach till att göra saker, så vi kan inte bara komma dragandes med vår process.
Lars Dahlberg [00:20:52]:
Det viktiga är att det är köparen själv som får hjälp att identifiera hur processen till beslut ska gå till för dem. Men den kan ju baseras på, ja, vi är aktivt hjälpt från oss, men det ska kännas som deras process. Och det är samma sak med processen till att, så att säga, för att värdet ska uppstå, för det gör ju inte det när man köper. Det uppstår ju efter ett tag, alltid. Och hur ska det gå till, ser de. Men vi kan ju ha liksom en hjälpare på traven att förstå hur det ska gå till med någon sorts metod. Men inte vara för tydliga med det här. Gör så här så blir det ett beslut, gör så här så blir det värde.
Lars Dahlberg [00:21:26]:
Utan respektera att de ska komma på dig, hjälpa dem att komma på dig själv.
Anders Hermansson [00:21:30]:
Gud vad jobbigt.
Lars Dahlberg [00:21:33]:
Det känns så här, men varför har vi inte gjort så här I ett par år? Men nu är det så pass tuffa förutsättningar där ute, att vi måste komma hit nu. Komma dit hem. Det är förmodligen I de allra flesta B2B-solution-branscher. För det
Anders Hermansson [00:21:50]:
är lite läskigt, för samtidigt så känner jag ju själv att man ofta har jag personligen då velat visa att jag har receptet. Det här är liksom a smooth ride. Jag kan garantera dig ett och liksom, men då är det jag som står där och babblar. Och om då ser de inte själva det där, då kommer det inte bli något beslut.
Lars Dahlberg [00:22:14]:
Nej, precis. De måste själv komma på det. Och då kan man börja fundera på, okej, hur mycket tid ska man lägga på det ena och på det andra? Men man måste ju, det finns I boken lite så här, ja, du vet, 85% på kanske de här 1, 2, 3, och så är det så här 10% på pitchen och så är det som 5% kanske på slutet eller någonting I den stilen. Så det är väl tyngdpunkten på att börja.
Anders Hermansson [00:22:39]:
85% på att skapa förtroende, relation.
Lars Dahlberg [00:22:42]:
Ja och komma fram till pitchen nästan på något sätt. Så att det kanske är extremt men något åt det hållet I alla fall är det som man behöver börja röra sig mot och tänka kring.
Anders Hermansson [00:22:55]:
Alltså det är intressant för om man tänker att det är, man skulle kunna tänka sig, du vet där åsäljarna har två öron och en mun och du måste lyssna mer. Men grejen är den att om man approacherar till själva lyssnandet är att göra en behovsanalys.
Lars Dahlberg [00:23:13]:
Det är
Anders Hermansson [00:23:13]:
ingen stor skillnad mellan det och att säga att min approach till lyssnaren är att skapa en förtroendefull relation.
Lars Dahlberg [00:23:20]:
Och får hon själva komma på problemet.
Anders Hermansson [00:23:22]:
Det är en jäkla skillnad alltså.
Lars Dahlberg [00:23:24]:
Istället för att jag ska förstå, ja, ja, ja, jag tror alla fattar, det här är, det här blir rätt annorlunda liksom när man börjar prata om det. Och om du då kommer tillbaka till det här, framförallt det här med beslutsångesten, att det blir ett icke-beslut, även fast man kan se ett stort värde, så är det så att om man inte har gjort processen på rätt sätt så och gjort det så här som vi pratar om då blir det där progress större men man måste ta väldigt mycket på allvar just slutet I liksom processen så inte bara ge så att säga att ja de fattar värdet ja de fattar hur vi ska I hur de ska ta sitt beslut, de förstår att det ska bli en införandeprocess. Det är där man måste lägga mycket mer fokus och ha mycket mer respekt för att det finns en massa saker som uppstår. Även fast de själva kommer på det, så kan det uppstå det grejer. Det uppstår rädslor, det uppstår alternativ, det måste uppstå att man kan prata med varandra som inte nödvändigtvis sker
Anders Hermansson [00:24:33]:
inom ramen för
Lars Dahlberg [00:24:33]:
någon sorts kontroll som vi har tillsammans eller relation vi har tillsammans. Det finns en massa köphinder som kommer upp där och alla de där handlar om om man väger risker mellan alternativet att göra något som blir signifikant mycket bättre eller vara kvar I det här gamla och lida lite till typ. Ja. Och och en massa andra ifs and buts och och så som som uppstår. Det det ska jag aldrig säga, det kommer att vara så. Det är så varenda gång. Så man måste vara otroligt med där och lyhörd och förstå det och förstå den processen.
Anders Hermansson [00:25:10]:
Och det är verkligen ingen bra idé att försöka runda det och tänka sig att det löser sig utan man måste lägga mycket energi på det här då.
Lars Dahlberg [00:25:18]:
Så har man varit jätteduktig på värdegrejen och relationsgrejen och alla de här grejerna och man har varit jätteduktig på att de ska förstå själva hur de ska ta sitt köpbeslut och det räcker liksom inte ändå utan utan man måste ändå vara väldigt lyhörd I den här sluttampen för att hjälpa dem att risk minimera eller förstå alternativen på ett rimligt sätt. Att vara kvar innebär det här, att göra det här innebär det där. Det är där man måste ha mycket fokus och inte bara säga ja, nu är det klart, nu ska de bara ta sitt beslut och så köper de.
Anders Hermansson [00:25:50]:
Exakt, de ska bara ta beslutet.
Lars Dahlberg [00:25:55]:
Och sen finns det en annan grej som pratas faktiskt om I boken, det är ju det här att man vill ju gärna sätta lite press på dem. Okej. Men det kan finnas faror med det, att göra det för mycket. Det kan bli så här, na na na, mer så nu för tiden än vad det var kanske förr. Ja,
Anders Hermansson [00:26:18]:
men just det där med när behöver ni vara igång till exempel? Och då är ju den sån här minerat svar, det är ju så fort som möjligt. Absolut. Och vad är möjligt? Det har vi ingen aning om.
Lars Dahlberg [00:26:34]:
Så det
Anders Hermansson [00:26:35]:
kan ju vara nu eller om tre år. Nej, nu är det inte möjligt längre, för det har varit mycket att göra.
Lars Dahlberg [00:26:41]:
Allt måste kännas som hjälp att få ut värde. Inte kännas som press till beslut.
Anders Hermansson [00:26:48]:
Ja, exakt.
Lars Dahlberg [00:26:50]:
Ja, det är lite så.
Anders Hermansson [00:26:52]:
Men jag
Lars Dahlberg [00:26:52]:
tänkte att vi pratade lite om att vi kan skoja exemplifiera lite med lite frågor här och jag tror att det här också kan vara, Det här kanske är framförallt intressant om man är säljare, hur man ska ställa frågor här då och kopplat till det vi precis pratade om. Jag tror att här är det något för marknadsförare också att verkligen lyssna för. För det är ju sånt som marknadsförare också måste ta väldigt mycket hänsyn till utifrån marknadsförandet. Att det är den här typen av frågeställningar vi vi vill vi vill ställa oavsett om heter marknad eller sälj och får att besvara så att säga på olika sätt när de är på någon sorts köpresa så att den tror det kan vara intressant Och tänker om vi börjar lite så kan man säga så här. Det första då det här med frågor för att skapa relation då. Det är alla som lyssnar på avsnittet förstått. Det är jätteviktigt. Och då sätter de här liksom fokus på köparen.
Lars Dahlberg [00:27:47]:
Och de måste ju visa på ett genuint liksom intresse för deras situation. För dem och för deras situation. Och då kan man säga så här, jag kan ju ta något exempel. Jag tänker så här, vi får se hur det här går Anders nu. Men jag har jobbat med liknande situationer som er. Man visar att man har ett genuint intresse för dem och har en trovärdighet kopplat till dem. Och på det här sättet, och så förklarar man hur det är då. Och sen så har man den här frågan, hur ser det ut
Anders Hermansson [00:28:26]:
för dig? Ja just det.
Lars Dahlberg [00:28:30]:
Då blir det, Jag kan mycket om det som finns I din vardag. Jag har hållit på med det förr. Jag förstår hur du tänker och bevisar att jag har upplevt det. Öppna upp då till hur tänker du runt det? Hur ser det ut för dig? Och börja få en relation och dialog kopplat till att mötas liksom kring det.
Anders Hermansson [00:28:51]:
Just det, och vara nyfiken på riktigt. Ja. Och det där tänker jag så här, aktivt lyssnande och sådana där grejer. Just att man verkligen är intresserad av svaret, inte bara på sin nästa fråga, sin nästa replik, liksom.
Lars Dahlberg [00:29:05]:
Exakt. Det var så bra sagt. Jag tror att det är så svårt också.
Anders Hermansson [00:29:10]:
Ja, för man har ju liksom, man är på gång. Man vet hur man ska dribbla sig fram till mål, tror man.
Lars Dahlberg [00:29:17]:
Exakt. Då kommer vi till nästa då. Hur deras situation egentligen då ser ut då? Hur ser deras situation ut? De här frågorna ska ju då verkligen hjälpa oss att förstå deras situation och problem på djupet som ni alla är med på. Vad är deras mål, drivkrafter personligen, företaget? Så då tänker man hur man skulle kunna göra. Då skulle man kunna ge lite exempel på problem. Få dem att känna kanske jänse I dessa, men utveckla dessa från deras perspektiv. Jag ser att det här är ett normalt sätt ett problem men ni har nog inte exakt samma. Kanske något liknande kan utvecklas för att hjälpa dem att komma in I det som att beskriva sitt eget problem från sitt eget perspektiv.
Anders Hermansson [00:30:15]:
Just det och det är ju motsatsen till att påstå att jag kan sänka era kostnader med 50 procent.
Lars Dahlberg [00:30:23]:
Ja, och inte säga att det här är problemet, utan verkligen
Anders Hermansson [00:30:26]:
att jag
Lars Dahlberg [00:30:26]:
har upplevt liknande problem hos andra. Hur ser ni
Anders Hermansson [00:30:29]:
på det
Lars Dahlberg [00:30:29]:
hos er? Det går ju att börja tidigare, okej, vad är ditt problem? Men jag tror att det där kan vara ett ganska fint sätt att visa också på att man verkligen förstår dem och har upplevt liknande problem, fast inte just deras genuina intresset. Och sedan vill man ju då skapa lite mer då problemmedvetenhet att det här problemet verkligen är på riktigt och så vidare. Och de här frågorna handlar ju mer om då varför problemen liksom uppstod egentligen och vad som påverkar de här problemen. Det är den typen av grejer man vill prata om. Och så då går man liksom lite mer in på det här på djupet som vi sa. Ska se om vi kan ha någon form av, ja, jag vet inte, ha något så här jättebra exempel på det kanske, men.
Anders Hermansson [00:31:22]:
Vadå, en fråga som?
Lars Dahlberg [00:31:24]:
Ja, hur man skulle fråga då.
Anders Hermansson [00:31:26]:
Ja, för det där blir ju alltid så här, ja, Gud vad innebär det där för dig? Alltså sån här spinnteknik, Jag hatar ju det själv, att få sådana frågor. Det är ju så här fruktansvärt provocerande när någon ska säga så här ja, vad innebär det för dig?
Lars Dahlberg [00:31:40]:
Exakt, men du har liksom, du har börjat prata om problemet utifrån deras perspektiv. Så frågorna handlar om hur uppstod de till exempel, vad är det som påverkar dem och så vidare.
Anders Hermansson [00:31:54]:
Det är kanske lite mindre laddat. Vad intressant, hur länge har det varit så här? Alltså om man har den approachen mer och faktiskt återigen faktiskt intresserad av det.
Lars Dahlberg [00:32:05]:
Ja och man kanske har gjort för att lösa dem på olika sätt.
Anders Hermansson [00:32:08]:
Ja exakt och har ni försökt lösa det på något annat sätt förut?
Lars Dahlberg [00:32:12]:
Precis det är den typen som fungerar. Och sen kommer man liksom in på det här då, men det är att man vill ju skapa lite mer medvetenhet då kring att verkligen vilja lösa de här problemen då. Och då bör man komma in på det här mer känslomässiga. Att verkligen få dem att vilja lösa de här problemen då. Och vad som behövs för att göra det. Och hur det skulle vara att upplevas om problemet löses. Den typen av fråga istället. Sen bör man komma in på det här då, som vi touchade på tidigare.
Lars Dahlberg [00:32:53]:
Det här är lite vad blir konsekvenserna om du inte gör något för att, ja, lite hjälpa till då att att överbrygga det här med att vi fick beslut jämförare med att vara kvar, ha ett
Anders Hermansson [00:33:06]:
problem, få
Lars Dahlberg [00:33:09]:
en lösning, värde, men det finns risker.
Anders Hermansson [00:33:14]:
Men det låter som att det är, jag tolkar det som att det är viktigt att liksom gå lite varligt fram här. Absolut inte springa på för att man typ själv vet svaret och det kan ju vara så att man har varit I exakt samma situation förut och man vet vad kunden kommer att säga. Men då måste man absolut stoppa sig själv och inte trycka ner det I halsen på dem och säga, jag förstår dig bättre än dig själv.
Lars Dahlberg [00:33:40]:
Det kan ju hamna I situation såklart att de känner att man vet väldigt mycket och de frågar en om det. Ja då är det ju någon av femma. Men sen har man då det här med konsekvenserna, det är väl egentligen så här okej vad ska konsekvenserna bli och hur ser du på riskerna och så vidare, att inte göra någonting.
Anders Hermansson [00:34:00]:
Men intressant, exakt, jag tycker det är jätteintressant. Okej, att göra, man kan ju ta upp det, att göra en förändring är ju alltid en investering. Man måste ju över en puckel för att det ska bli bättre sen. Är det liksom, har ni diskuterat det internt? Hur ser ni på det egentligen? För det är ju så här, det är ingen snack om saken. Det kommer att vara ett projekt här som vi ska göra för att det ska uppstå någon form av förändring.
Lars Dahlberg [00:34:24]:
Ja, troligtvis. Många gånger med det här så är det ju ofta så att problemet som man har blir troligtvis bara större och större över tid antagligen. Ja, ja, det är ju ofta så. Ja, och sen.
Anders Hermansson [00:34:37]:
Men jag tror också, det är väl jätteviktigt då, att det är väl som, det måste ju vara bygga på en förtroendefull dialog mellan de som ska köpa och sälja den. Och just det där där man inte som säljare då försöker undvika att det kanske blir lite jobbigt att få värde av lösningen. Att inte vara rädd för att ta upp det, för det kommer de att komma på själva eller tycka att det är någonting som skaver här och så blir det icke-beslut. För att man inte pratar om det.
Lars Dahlberg [00:35:08]:
Jag tror att något som man många gånger kan vara lite rädd för då det är ju att prata om vad som måste hända efter beslutet för att värdet ska uppnås.
Anders Hermansson [00:35:21]:
Ja, det var det jag menade, exakt.
Lars Dahlberg [00:35:22]:
Och då hamnar man I den där situationen, för man är fokuserad på att hjälpa dem att köpa. De kommer få värde, titta det känns konkret här vid värsta listingscase. Men de kommer sen förmodligen prata mer om det där med vad som ska hända efteråt. De säger att vi ska göra det här och det här och det här och de där och de där behöver vi involvera och vi måste göra det här I CSO och sen
Anders Hermansson [00:35:44]:
kommer
Lars Dahlberg [00:35:45]:
vi få världens bästa värde.
Anders Hermansson [00:35:46]:
Ja, och så pratar man med andra stakeholders internt och de säger, vad du vet du hur mycket vi har att göra. Så ekonomiavdelningen bara, du det här det kommer aldrig gå. Vi håller på med det här nu och nu har vi fått nya, nu ska vi följa det här regelverket. Hur hade du tänkt att vi skulle byta systemet I det? Är du galen?
Lars Dahlberg [00:36:04]:
Så därför måste man fråga om hur de ser på det som vi pratade om tidigare. Hur ser de på den transformationen eller den processen, den som måste hända så att säga. Och det är mycket där det sitter då att det blir ett icke-beslut.
Anders Hermansson [00:36:21]:
Det är intressant. Så du behöver sälja, du måste få accept på två saker. Lösningen som sådan så kunde det här löser mitt problem och du måste få accept på vägen till lösningen också. De två grejerna, för lösningen, den kostar, kan man säga, I princip bara pengar. Men vägen till lösningen, den kostar ju tid och engagemang. Som de kanske inte har.
Lars Dahlberg [00:36:51]:
Nej. Så det är mycket mer… Man måste vara mycket mer noga. Lägga mycket mer krut där I början. Och lyckas man med det, då har man igen det I slutet. Lyckas man inte med det, då får man igen det I slutet, ungefär. Och slarva inte på slutet, om man ska sammanfatta det kort. Och vara otroligt ödmjuka med det här genuina intresset.
Lars Dahlberg [00:37:17]:
Och hjälpa dem fram med att uttrycka saker till sig själva, oavsett vilken del av fasen vi är I på något sätt. Så det blir ju liksom sammantaget så tror jag man lyckas liksom bygga en stark storytelling lite grann när man gör det på det här sättet. Som du pratade så mycket om, att man måste bygga en, de känns som en del av en stark story, liksom. Som har ett happy ending. Det är därför det landar lite grann.
Anders Hermansson [00:37:47]:
Vi får
Lars Dahlberg [00:37:48]:
bli vikingar och storytellers nu på riktigt igen allihopa.
Anders Hermansson [00:37:51]:
Då tänker jag så här, okej, vad är twisten då för marknadsföraren I det här? Förutom att man som marknadsförare nu när man lyssnar på det här får lite mer insikt I vad säljaren behöver göra, I alla fall enligt det här planen då. Men vad skulle kunna bli?
Lars Dahlberg [00:38:07]:
Kan vi spåna lite? En sak kan ju vara, kan jag tänka mig, att man verkligen får fram säljarna I marknadsföringen och att säljarna får vara med och skapa liksom förtroende, genuint intresse, liksom innan det huvud taget blir någon process som säljare blir liksom involverade I. De får vara med och skapa lite spännande, intressant content, får vara med och synas och visa att de har genuint intresse, visa att de är duktiga på att föra dialog och visa att de är nyfikna, intresserade och hjälpa på riktigt, liksom Att lyfta fram säljare som är som de här.
Anders Hermansson [00:38:49]:
Det är smart.
Lars Dahlberg [00:38:50]:
Och hjälpa säljarna att komma fram innan.
Anders Hermansson [00:38:53]:
En annan sak jag tänker på det är ju att tänka på det här sättet när man skapar kundcase. Exakt. Att man liksom lägger 85% av krutet I kundcaset på att prata om hur det uppstod en förtroendefull relation. Snarare än att säga problem, lösning, ROI, hej, tjofa drittan. För det kanske inte är det som är själva grejen utan just att få era befintliga kunder att uttrycka att det här var vi fick stort förtroende för bolaget. Nej och
Lars Dahlberg [00:39:30]:
sen tror jag om marknad kanske lite generellt så att ska tänka också så är att att hur vad kan vi bidra med för att få våra företag att att uppstå som Fort leaders och genuint intresserade av våra kunder generellt sett och genuint intresserade av det grundproblematik som vi faktiskt är med och är delaktiga I och löser.
Anders Hermansson [00:39:53]:
Just det.
Lars Dahlberg [00:39:54]:
Och ser lite utanför oss själva liksom på något sätt.
Anders Hermansson [00:39:56]:
Ja. Och och du vet det där är ju ett gammalt jag ska inte säga knep men det finns ju en att att göra en undersökning till exempel. Med den här attityden att vi Nu undersöker vi verkligen våra potentiella kunders verklighet. Inte för att hitta på någon PR pitch, den kanske kommer sen. Men att man skulle bry sig, man verkligen genuint bryr sig om att hjälpa de här människorna och ta reda på mer om deras utmaningar och vardag. Att ha den approachen när man ska hitta på vad man ska undersöka för någonting, Då är det ett sätt sen att, ett bevis på att vi bryr oss, även om de som inte har incell process nu.
Lars Dahlberg [00:40:39]:
Ja.
Anders Hermansson [00:40:39]:
Det skulle marknadsavdelningen kunna liksom göra.
Lars Dahlberg [00:40:42]:
Och då blir det lite också det att det är klart att vi måste på något sätt visa vad det är för problem vi typiskt löser, hur vi löser det, vad värdet är av det. Men se till att vi I vår kommunikation inte pitchar förrän vi på något sätt har en relation innan.
Anders Hermansson [00:41:01]:
Ja, intressant.
Lars Dahlberg [00:41:03]:
Ja, det är, det är, det kan få mycket konsekvenser. Men, men det kanske är ett helt eget avsnitt Anders.
Anders Hermansson [00:41:11]:
Det kan det också vara. Men jag tänker så här, vad, vad ska man som marknadsförare göra för att hjälpa till och stänga gapet mellan sälj och marknad? Då tänker jag så här, ja men jag har ju förslagit för att hänga på kundbesöker och lyssna in på säljsamtal och sånt och det är en grej men också kanske intressera sig för på allvar Vad har vi för säljmetodik på vårt företag? Hur tänker vi kring sälj?
Lars Dahlberg [00:41:40]:
Ja, hur går processen till idag egentligen?
Anders Hermansson [00:41:42]:
Ja,
Lars Dahlberg [00:41:43]:
exakt. Det är ju bra för sälj och verkligen grubbla lite annorlunda och jämföra med det vi sitter och snackar om nu, men det är någonting som marknader kan intressera sig för också. Ja, verkligen. Sen är det ju det här med det här med klassiska, hur man lägger upp de här mötena, om man tänker sig Sälj då, så man pratar ju om olika typer av möten man har I en säljprocess, Discovery Meeting och Solution Presentation Meeting, Skärpbarn har många namn. Men man måste ju verkligen fundera över Hur gör man det? Hur lägger man upp det? Och utifrån marknadsperspektiv så kan det ju vara saker som behövs för att säljarna ska kunna göra de mötena också på det här sättet som vi pratar om nu. Det kan vara grejer som vi inte riktigt har idag, så att marknaden kan hjälpa till med att ta fram.
Anders Hermansson [00:42:32]:
Ja, faktiskt. Och sen också att det är lätt att göra någonting efter mötet. Den här mötesuppföljningen. Så att det finns någonting att lämna över till kunden. Och sådär. Då har vi ju nya möjligheter också, som är en direkt konsekvens av AI. Att man spelar in mötet inte bara för sin egen skull utan för kundens skull också och skickar över en AI-summering av mötet. Har vi uppfattat saker på rätt sätt? Här är det vi sa I alla fall.
Lars Dahlberg [00:43:01]:
Ja, precis. En bra handfas till. Nej men jag tänker avslutningsvis om man tänker sig marknad och sälj tillsammans så är det ju att verkligen prata om det här, hur skapar vi de här relationerna?
Anders Hermansson [00:43:17]:
Och En annan grej, det är ju det som kanske är ett mantra inom account based marketing, just att med tanke på att säljaren kanske har en smal väg in på kontot, men det är många där bakom kulisserna som är med I beslutet I verkligheten. Men de kanske inte säljarna kommer åt. Kan man på något sätt hjälpa beslutsprocessen framåt genom att hitta flera kontaktytor på ett bolag med hjälp av marknadsföring? Då det kommer ju vara ytterligare en sak som hjälper till helt enkelt.
Lars Dahlberg [00:43:54]:
Jag tänkte också innan vi avrundar avsnittet tänker jag att man kan bara nämna de här böckerna som har pratats om. Satt ni med på det då? Den ena boken, den heter The Jolt Effect. Den är skriven av Matthew Dixon och Ted Kennan, The Jolt Effect, om ni har sett den på Twitter. Och den andra boken då, den heter The New Model of Selling. Den är skriven av två killar som heter Jeremy Akaf och Jeremy Minor. Jerry Akaf och Jeremy Minor heter det. Så New Model Selling, The Jolt Effect, Kan ni gräva lite på djupet om ni känner att ni vill göra mer research på det vi har pratat
Anders Hermansson [00:44:36]:
Anders Hermansson [00:45:09]:
Att man måste lägga till lite såna här sak som, aha, men du, bara av intresse, hur tänker ni kring det där? Det är så här mycket enklare att få svar på den frågan än att säga bra men vad blir det för konsekvenser? Alltså man just det. Hur man frågar. Hur man frågar och det är små små små förändringar I frågeställningen och det där är intressant också kan man tänka så kring sin marknadsföring? Hur kommunicerar vi på ett sätt som inte exkluderar mottagarna?
Lars Dahlberg [00:45:41]:
Ja, det är mindre formellt. Ja, exakt.
Anders Hermansson [00:45:44]:
Ja, lite så. Det är intressant.
Lars Dahlberg [00:45:47]:
Jaha, det var mycket prat om det här. Vi hoppas att marknadsföraren har uppskattat detta.
Anders Hermansson [00:45:54]:
Ja, och vet lite mer om sig.
Lars Dahlberg [00:45:55]:
Kliar sig I huvudet lite nu
Anders Hermansson [00:45:56]:
och så. Det är egentligen bara en sak kvar skulle jag säga. Det är det. Det är att vad man nu gör där ute så ska man ju vara relevant. Du får inte vänta in mailast, du ska bara säga det samtidigt. Jag tyckte det var ganska bra den där gången ändå. Du tycker det? Hördes det hos dig som att det var… Ja, det var ganska bra.
Lars Dahlberg [00:46:16]:
Vi får be om en lyssnare kan skicka in lite feedback såhär. Var det bra tajming? Ja, exakt.
Anders Hermansson [00:46:22]:
Det är det viktiga. Det är lättare att säga det tillsammans när man är på ett ställe. Ja men grymt då! Vi hörs snart igen! Hej då! Vi hörs snart igen. Ja det gör vi. Hej då.
The post Podd #225 – New model selling appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
I detta avsnitt diskuterar Lars Dahlberg och Anders Hermansson de stora utmaningarna många företag möter när deras marknadsföring inte levererar de önskade resultaten. De djupdyker i varför det ofta är svårt att få effekt av marknadsföringsinsatser och pekar på att det ofta beror på en bristfällig eller otydlig strategi. De delar med sig av insikter kring vikten av att ha en fokuserad strategi, att förstå sina kunder och vikten av samarbete mellan sälj och marknad.
Häng med när de utforskar hur ditt företag kan förbättra marknadsföringen och få bättre resultat!
Lars Dahlberg [00:00:04]:
Lars Dahlberg [00:00:14]:
Anders Hermansson [00:01:00]:
Lars Dahlberg [00:01:06]:
Anders Hermansson [00:01:22]:
Lars Dahlberg [00:01:24]:
Anders Hermansson [00:02:10]:
Anders Hermansson [00:02:11]:
Anders Hermansson [00:02:12]:
Lars Dahlberg [00:02:45]:
Anders Hermansson [00:02:49]:
Lars Dahlberg [00:02:51]:
Anders Hermansson [00:03:26]:
Lars Dahlberg [00:03:57]:
Anders Hermansson [00:04:07]:
Lars Dahlberg [00:04:11]:
Lars Dahlberg [00:05:13]:
Anders Hermansson [00:05:29]:
Anders Hermansson [00:05:51]:
Lars Dahlberg [00:06:00]:
Lars Dahlberg [00:06:33]:
Anders Hermansson [00:06:34]:
Lars Dahlberg [00:06:35]:
Anders Hermansson [00:06:46]:
Lars Dahlberg [00:06:46]:
Anders Hermansson [00:06:52]:
Lars Dahlberg [00:07:07]:
Anders Hermansson [00:07:08]:
Lars Dahlberg [00:07:14]:
Anders Hermansson [00:07:17]:
Lars Dahlberg [00:07:49]:
Anders Hermansson [00:08:40]:
Lars Dahlberg [00:09:03]:
Anders Hermansson [00:09:21]:
Anders Hermansson [00:10:02]:
Lars Dahlberg [00:10:04]:
Anders Hermansson [00:10:07]:
Lars Dahlberg [00:10:08]:
Anders Hermansson [00:10:23]:
Lars Dahlberg [00:10:24]:
Anders Hermansson [00:10:48]:
Lars Dahlberg [00:11:13]:
Anders Hermansson [00:11:15]:
Lars Dahlberg [00:11:17]:
Anders Hermansson [00:11:40]:
Lars Dahlberg [00:12:00]:
Anders Hermansson [00:12:01]:
Lars Dahlberg [00:12:04]:
Anders Hermansson [00:12:23]:
Anders Hermansson [00:12:57]:
Lars Dahlberg [00:13:02]:
Anders Hermansson [00:13:20]:
Lars Dahlberg [00:13:22]:
The post Podd #224 – Marknadsföringen ger ingen effekt appeared first on Business Reflex.
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!
I detta avsnitt utforskar Lars Dahlberg och Anders Hermansson de utmaningar som marknadschefer inom B2B ställs inför idag. De diskuterar det ökande ansvaret, behovet av att vara både strategisk och operationell, samt de svårigheter som följer med den snabba tekniska utvecklingen och implementeringen av AI.
Lars och Anders tar upp vikten av att ha en tydlig plan, att prioritera uppgifter och att skapa en strukturerad process för att driva arbetet effektivt. De delar även värdefulla råd för att navigera dessa utmaningar och skapa en effektiv marknadsföringsstrategi.
Lyssna på detta avsnitt för insikter, tips och inspiration för att ta itu med de utmaningar som marknadschefer står inför idag.
Anders Hermansson [00:00:04]:
Lars Dahlberg [00:00:07]:
Anders Hermansson [00:00:09]:
Lars Dahlberg [00:00:12]:
Anders Hermansson [00:00:19]:
Lars Dahlberg [00:00:27]:
Anders Hermansson [00:00:51]:
Lars Dahlberg [00:01:17]:
Anders Hermansson [00:01:35]:
Lars Dahlberg [00:01:41]:
Anders Hermansson [00:02:02]:
Lars Dahlberg [00:02:13]:
Anders Hermansson [00:02:15]:
Lars Dahlberg [00:02:16]:
Anders Hermansson [00:02:26]:
Lars Dahlberg [00:02:27]:
Anders Hermansson [00:02:49]:
Lars Dahlberg [00:03:00]:
Anders Hermansson [00:03:06]:
Lars Dahlberg [00:03:17]:
Anders Hermansson [00:03:42]:
Lars Dahlberg [00:04:31]:
Anders Hermansson [00:05:33]:
Anders Hermansson [00:06:14]:
Lars Dahlberg [00:06:32]:
Lars Dahlberg [00:07:26]:
Anders Hermansson [00:07:31]:
Lars Dahlberg [00:07:59]:
Anders Hermansson [00:08:03]:
Lars Dahlberg [00:08:06]:
Anders Hermansson [00:09:09]:
Anders Hermansson [00:09:43]:
Lars Dahlberg [00:09:55]:
Lars Dahlberg [00:10:38]:
Anders Hermansson [00:11:06]:
Lars Dahlberg [00:11:28]:
Anders Hermansson [00:12:08]:
Anders Hermansson [00:12:48]:
Lars Dahlberg [00:13:23]:
Anders Hermansson [00:13:49]:
Lars Dahlberg [00:14:07]:
Anders Hermansson [00:14:27]:
Anders Hermansson [00:15:05]:
Lars Dahlberg [00:15:37]:
Anders Hermansson [00:16:17]:
Lars Dahlberg [00:16:20]:
Anders Hermansson [00:16:21]:
Lars Dahlberg [00:16:42]:
Anders Hermansson [00:16:51]:
Lars Dahlberg [00:16:52]:
Anders Hermansson [00:17:10]:
Lars Dahlberg [00:17:30]:
Anders Hermansson [00:17:35]:
The post Podd #223 – Marknadschefens omöjliga jobb appeared first on Business Reflex.
Så lyckas företag med hållbart varumärkesbyggande
Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden där vi djupdyker i hållbarhetens värld och dess påverkan på varumärken. Med Erik Hedén från SB Insights utforskar vi hur företag kan förstärka sitt varumärke genom ansvarsfulla hållbarhetspraktiker. Vi diskuterar de största utmaningarna och erbjuder konkreta tips för att effektivt kommunicera hållbarhetsåtgärder till konsumenterna.
Dessutom tar vi upp vikten av att anpassa sig efter lagstiftning och konsumenternas förväntningar för att inte bara förbättra företagets hållbarhetsprofil men även stärka varumärkeslojaliteten.
Missa inte detta insiktsfulla samtal som belyser hållbarhetens roll i dagens affärsvärld. Tryck på play och låt oss tillsammans utforska hur vi kan skapa mer hållbara och attraktiva varumärken.
Anders Hermansson [00:00:05]:
Hej och välkomna till Sälj och marknadspodden från Business Reflex, podcasten för dig som vill ha kunskap och inspiration kring hur man säljer och marknadsför till den digitala business- och businessköparen. Jag heter Anders Hermansson. Idag ska vi prata om hållbarhet och hållbarhetens påverkan på varumärket. Det här är ju superintressant. Vi har ju stort behov av mer hållbara processer med tanke på den jorden vi lever på som håller på att konsumeras upp. Så det här är jätteintressant. Jag ska prata med en person som heter Erik Elvingsson Hedén från SB Insights för dem har nämligen precis släppt en undersökning som pekar på konsumenternas bild av olika varumärken när det kommer till hållbarhet. Det här är ju superintressant och vi kommer även in på bit by-aspekterna av det här också, även om jag tror många kan relatera till det här som konsumenter.
Anders Hermansson [00:00:56]:
Men häng med på intervjun med Erik så kör vi. Erik Elvinsson Hedén, hjärtligt välkommen till Cellu marknadspodden.
Erik Hedén [00:01:04]:
Tackar, tackar.
Anders Hermansson [00:01:05]:
Kul att ha dig här. Du jobbar på SB Insights och vi ska prata om hållbarhetsarbetets påverkan på varumärket, eller hur?
Erik Hedén [00:01:14]:
Stämmer bra det.
Anders Hermansson [00:01:16]:
Kan vi inte innan vi gör det, kan inte du berätta lite grann kort vem du är och hur du hamnar på den här platsen I världen?
Erik Hedén [00:01:22]:
Ja, men absolut. Det är väl en rimlig inledning så att säga. Nej men, som sagt, Erik Elvingsson igen och jag startade företaget SB Insight, står för Sustainable Brand Insight, för 14 år sen. Min bakgrund innan dess var mer inom marknadsföring och PR. Jag började jobba med klimatkompensation I Europa. Då var det lite mer okänt. Jag började jobba med det. Det var fruktansvärt tråkigt, för att vara helt ärlig.
Erik Hedén [00:01:54]:
Men jag fick väl in en fot I hållbarhetssvängen. Då började jag koppla an det här lite till mitt intresse som är varumärke– –och marknadsföring. Framför allt när jag började prata med företag– –så var de ganska oroliga för hur de uppfattade de här frågorna. Det var mycket risktänk. Man var orolig för att åka dit. På den tiden var det mycket Janne Josefsson. Man ville inte få besöka honom. Så nånstans I det, lång historia kort, började det här som I dag- -“Sustainable Brand Index”.
Erik Hedén [00:02:35]:
Den ranking som vi släpper och undersökningen som det är, den är ju väldigt mycket mer än en ranking. Men då började vi göra den för 14 år sedan. Sen har vi lanserat den I 7 andra länder. Så vi gör den I Norden, Nederländerna och Baltikum.
Anders Hermansson [00:02:55]:
Vilka är det ni gör undersökningen för, primärt?
Erik Hedén [00:03:01]:
Vi gör väl det primärt för… Det är en mycket bra fråga. Jag skulle nog säga väldigt mycket till marknadscheferna. För oss handlar det mycket om att… Vi brukar säga att syftet med Systema Brand Index från start har varit att belysa hållbarhet och driva agendan om hållbarhet och belysa hur viktigt hållbarhet är för varumärket. Då blir det relevant för marknad, sälj, kommunikation och så även många andra. Så de är ju också våra. Vår affär är att vi säljer ju insiktsrapporter från den här väldigt stora studien som vi genomför varje år I de här olika länderna så drar vi ut olika insikter och data till våra kunder som vill veta varför det ser ut så här och vad kan vi göra för att förstärka vår position etc.
Erik Hedén [00:03:55]:
Så vi jobbar ju mot mycket marknadschef, kommunikationschef, insiktsansvariga på bolagen men också hållbarhetschef absolut. Det är våra vanliga.
Anders Hermansson [00:04:06]:
Du vinner lite på det men hur skulle du säga att under den här 14 årsperioden, hur har synen på det på hållbarhet och koppling till varumärket? Synen på hållbarhet är intressant att diskutera, men kopplingen till varumärket?
Erik Hedén [00:04:20]:
Absolut. Vi kan väl ta både sidan på hållbarhet och på marknaden. Det har ändrats mycket under de här 14 åren. Det var kanske nånting som var mer reserverat för de som var tidiga– eller frontrunners, om man får kalla det. Ofta var det familjeföretag. Den typen av ägande var ofta ganska… Man ville lämna nåt efter sig. Nu är vi på en helt annan integrationsnivå vad gäller hållbarhet.
Erik Hedén [00:04:57]:
Vi pratar inte längre om om vi har en affärsstrategi och en hållbarhetsstrategi. Vi har en affärsstrategi som är hållbar. Det är en grund I det. Det har ändrats. Sen kopplat till varumärke och marknadsföring– –kan jag säga att när jag lyfte på luren för 14 år sen och sa att de gör den här studien och att de är med. De skulle gärna träffas och prata om hur vi jobbar och vad som kan vara relevant för er. Det gick bra I vissa fall, men I många fall var det så här… Varför ska vi ägna oss åt det här? Varför ska vi bry oss om våra kunder och tänka om hur vi jobbar med frågorna
Anders Hermansson [00:05:39]:
Man kanske inte hade insikt om att kunderna brydde sig alls.
Erik Hedén [00:05:42]:
Exakt. Den frågan möter man aldrig I dag. Nu är det mer vad man kan göra och hur fort det går. Där har det skett en jätteutveckling. På tal om det jag nämnde innan att det var mycket fokus på risk. Nu är det mycket mer fokus på möjlighet och hur kan vi använda hållbarhet och det vi gör som någon form av affärs byggande.
Anders Hermansson [00:06:05]:
För känner du att konsumenternas eller kundernas behov av det här med med leverantör att de leverantörerna har en hållbar process? Har det hållt I sig? Och jag tänker framför allt fråga I ljuset av lågkonjunkturen och så vi har varit inne I nu när det är lite kärvare tider. Är det fortfarande need här eller visar det sig vara nice det här eller hur?
Erik Hedén [00:06:30]:
Det är ju den frågan många tror jag går och tänker på. Jag måste säga att När vi jobbar med stora nationella och internationella varumärken– –Ikea till exempel, den typen… På den nivån kan jag uppleva att vi inte har haft lågkonjunktur de här 14 åren– –men vi har haft utmaningar I ekonomin. Det har varit lite upp och ner, så att säga, och olika saker som har hänt. Jag tycker ändå att den här gången, om jag får säga så, så står det pall, om man säger så. Jag upplever inte att det är så här att det har skärat ner nu. Det har vi inte möjlighet att prioritera. Jag upplever ändå att det är så pass integrerat också.
Erik Hedén [00:07:13]:
Även om man kanske vill, så är det svårare att skippa det.
Anders Hermansson [00:07:18]:
Ja, just det. Det är dålig investering I det I alla fall.
Erik Hedén [00:07:23]:
Ja, precis. Så pass integrerat I affären och erbjudandet. Jag upplever faktiskt… Det var nåt vi funderade på när vi började se tuffare tider för ett och ett halvt, två år sen. Det blir intressant att se nu. Kommer det att skadas bort eller så? Men jag är positivt överraskad.
Anders Hermansson [00:07:44]:
Ja, jag tänkte att nu plockar man upp anekdotisk data. För det var någonting som sa att försäljning av ekologisk mjölk hade gått ner under lågpåkningen. Folk väljer det billigare paketet och sådär.
Erik Hedén [00:07:57]:
Och det tror jag, och det är väl värt och viktigt att skilja på, det är såklart företag kontra konsumenter. Så Jag upplever när jag pratar med våra kunder att det är fullt fokus. Sen tittar vi på konsumentmönster. Vi mäter betalningsvilja I olika branscher. Den är låg I grunden. Det får man vara transparent med. Om man drar ett snitt av alla branscher– –brukar man mäta hur många är medvetna om hållbarhet– –och att det finns utmaningar. Det är 86 % I Sverige– –som känner att de förstår att det finns utmaningar kring det här med hållbarhet och hur vi behandlar jorden till exempel.
Erik Hedén [00:08:42]:
Den har du de som är bekymrade. Jag tycker det här måste vi åt inte bra, liksom om då. Då är vi på 67 procent och liksom så är det några som har fallit bort. De är medvetna, men de kanske inte bryr sig så mycket. Sen har vi de som agerar. Det är 28 %. Det är de som säger att allt annat är lika. Då väljer jag hållbar vara A framför vanlig vara B.
Erik Hedén [00:09:06]:
Och sen har du den här sista, hardcore, men med betalningsvilja. Jag kan tänka mig att betala lite mer, men det är 5 %. Den har gått ner från 9 % förra året. Den är tuff och kommer alltid att vara det. Och pris är alltid… Jag brukar säga det när vi började 14 år sen, att vi kan inte sätta pris och hållbarhet emot varandra. Pris är det vi alltid har. Pengar är den transaktionella värld vi lever I.
Erik Hedén [00:09:35]:
Det är rimligt att det är fokus på det. Jag skulle säga att det är lite tuffare utifrån gemene man idag. Man har inte möjlighet att göra de aktiva valen, även om man vill. Jag har diskuterat mycket ekologisk mjölk som ett uppmått exempel eller ekologiska produkter som vi ser gå ner och det är så klart en del I en prisfråga en annan del som vi ser när vi gräver lite I vår data det är att Folk har en väldigt bra bild av det konventionella utbudet idag. Innan var det så här. Här är konventionell mjölk och här har du Eko. Det är mycket bättre. Nu är det så här…
Anders Hermansson [00:10:12]:
Nivån är bra.
Erik Hedén [00:10:14]:
Exakt. Där har man liksom… Jag ska inte säga att man har skjutit sig själv I foten men men liksom anledningarna kanske till att välja Eko har minskat lite på det sättet.
Anders Hermansson [00:10:27]:
Ja men det är ju fantastiskt, det är
Erik Hedén [00:10:28]:
ju positivt ändå.
Anders Hermansson [00:10:30]:
Att man från början behöver ha en lapp på att det här är ekonomi. Sen så här, men allt är eko. Varför frågar du? Det vore ju fantastiskt.
Erik Hedén [00:10:36]:
Ja, men det är ju dit vi vill komma skulle jag säga. Att det liksom finns en trygghet I det utbudet. Att säga, men det här är en bra grej liksom. Vi behöver inte peka ut vissa.
Anders Hermansson [00:10:47]:
Och På vilket sätt skulle du säga att varumärken idag behöver eller påverkas med det här fokuset som fler och fler trots allt då har på hållbarhet?
Erik Hedén [00:10:57]:
Jag tror att det är viktigt att förstå varför hållbarhet är viktigt för Det är lätt att man bara tänker att folk bryr sig mer. Det stämmer inte riktigt. Det handlar om, om man tittar tillbaka I historien… Industrialiseringen brukar jag ta som en startpunkt. Då började kurvorna gå upp, energianvändning, Population, befolkningspopulationen… Produktion, distribution… Allt gick upp. Först fick vi se framsidan av det här.
Erik Hedén [00:11:31]:
Jag kan välja vad jag vill ha. Jag har möjlighet att få det jag vill. Man pratade mycket om lifestyles, framför allt för 15-20 år sen. Lifestyle, brands, hela den biten. Man såg mycket fördelar. Sen har digitalisering och informationssamhälle synliggjort baksidorna. Det är inte bara fantastiskt att vi kan välja hundra olika jeans. Det är problem med vatten, folk som tillverkar de här, kemikalier…
Erik Hedén [00:12:05]:
Det handlar mycket om att hållbarhet blir relevant I att det finns liksom en tillgång på information och även en delbarhet I det som gör att folk liksom just den kanske inte är så så bra, liksom att det handlar egentligen mycket om, liksom den här. Vi ser att det här påverkar vår överlevnad, tar man klimatet, även om vi agerar långsamt så kanske vi någonstans börjar känner att det här verkar lite riskfyllt för oss. Den vet vi också. Järnforskare brukar prata om att de gärna är också och reagerar gärna på orättvisa. Man tycker inte om att se att folk blir orättvist behandlade. Det är också nåt som triggas av att se att de har det sämre där borta. Bara för att jag ska kunna använda den här produkten till exempel. Mycket av det har gjort att det finns en transparens som är där.
Erik Hedén [00:12:54]:
Det påverkar jättemycket den här kravställningen från företag. Sen finns det ju. Sen finns det ju liksom en nummer som vi var inne på innan det finns en hygien nivån ökar hela tiden. Det är ju det som är en utmaning tror jag att det är som Det som jag brukar säga som tydligast just nu, om man tittar igen- för när vi börjar eller bara för fem, sex år sen… För några år sen, om man pratar utifrån ett varumärke och kommunikationsperspektiv, var det mycket fokus på vad vi ska prata om. Ska vi prata om den här frågan, det här området, eller ska vi ta position med det här? Vi ska prata om förnybar plast, eller vad det nu kan vara. Det är ju väldigt mycket utraderat för att alla alla de här ämnena är ju antingen kanske upptagna eller liksom särpositionen I positionerna är upptagna om man säger så. Alternativt så finns det väldigt högt förväntan på alla områden.
Erik Hedén [00:13:47]:
Det gör ju att liksom mycket handlar om hur rätt nu. Hur kommunicerar vi på ett sätt som gör att folk litar på oss och känner förtroende och att vi tar ansvar. Det var enklare för några år sen att säga att jag brukar ta villis, exempel som alla kan relatera till. Dagligvarubutiker. Villys för sex, sju år sen. De pratade mycket om matsvinn. Det här är vårt område. Matsvinn ska vi ha.
Erik Hedén [00:14:13]:
Man började prata mycket om det och göra insatser. Det gick väldigt bra. Vi såg väldigt tydligt I våra med I Sustainable Brand Index att man villig sticker ut på matsvinner. Coop, Ica, Lidl, de har inte en chans liksom. Men sen liksom ger det några år då så fram till för något år sedan eller två så såg vi liksom att den här fördelen var utraderad. Och Inte för att de har slutat med det– –utan för att Lidl pratar om matsvinn Ica och Cooper. Det går inte att inte prata matsvinn I den branschen. De där grejerna försvinner snabbt.
Erik Hedén [00:14:43]:
Då handlar det mer om varumärket. Det tror jag också kopplar an till en annan grej. Nu pratar jag på det bara. En annan grej som vi ser är att intresset för hållbarhet ökar över tid. En grej som inte går upp är vad företagen gör. Den är ganska flat. Vissa vet jättemycket, de är ganska få. Resten är så här, någon form av magkänsla.
Erik Hedén [00:15:11]:
Sen är det ganska många som också har ingen aning.
Anders Hermansson [00:15:14]:
Du menar vilka åtgärder de vidtar för att faktiskt minska matsvinnet till exempel.
Erik Hedén [00:15:19]:
Ja, men till exempel. Ja, men exakt. Eller liksom, vad vet du om företag X, liksom vad de gör inom miljöområdet till exempel? Så, ja, men vissa vet jättemycket, de är få som sagt. Vissa har lite särskilt känsla och andra vet ingenting. Och det där ligger ganska konstant om man tittar över långa trender. Därför tror jag också att det är mycket viktigare idag att ha förtroendet. Jag tror ändå att ni har rätt grejer. Jag kommer inte sätta mig in I allting.
Erik Hedén [00:15:46]:
Jag kommer inte granska, jag kommer inte liksom läsa, läsa, läsa. Men jag har en känsla av att ni verkar liksom göra det som är rätt och då väljer jag er så att säga. Och det tror jag väl är viktigt.
Anders Hermansson [00:15:56]:
Och det, nu, nu, vi har ju sagt ordet varumärke ganska många gånger. Och då tänkte jag, vad är det? Skulle man sammanfatta det som I det här fallet folks uppfattning om ett företag?
Erik Hedén [00:16:07]:
Absolut, ja men absolut. Precis. Och vi pratar ju om hållbara varumärken. Och det är liksom, ja men folks uppfattning om hur hållbart man arbetar eller hur så liksom.
Anders Hermansson [00:16:18]:
Ja, det kan vara att man fokuserar på billigt, liksom rusta billigt.
Erik Hedén [00:16:23]:
Absolut, ja precis. Ja, absolut. Ja, men precis. Exakt.
Anders Hermansson [00:16:27]:
Har du, har du, har ni några speciella insikter kring B2B-företag eller är det mycket konsument?
Erik Hedén [00:16:34]:
Nej, men vi har, Vi gör ju en del B2B-studier. Sustainable Brand Index idag är ju B2C. Den är ju liksom det vi har fokuserat på. Sen har vi faktiskt gjort en B2B-studie, gjorde vi under fyra år tror jag, Sustainable Brand Index B2B heter den. Bra namn. Och Den gör vi inte längre. Det är två huvudsakliga anledningar. Det är väldigt resurskrävande.
Erik Hedén [00:17:04]:
Det visar att vi vill intervjua det vi kallar för exekutivt ansvariga för inköp. Det är väldigt olika beroende på vad du köper. En konsument är en konsument. Det blev en otroligt maskineri. I kombination med… Det är väl en insikt I sig. Vi gjorde det I fyra år. Under de fyra åren var det…
Erik Hedén [00:17:27]:
Beroende på bransch, men I snitt 60-70 % av beslutsfattarna- -“vet inte vad våra leverantörer gör I de här frågorna. Så så att det var så här kommer vi inte längre just nu kände vi. Men vi gör gör det här liksom på beställning om man säger så. B2B kunder som vi har. Där kan vi ju se ändå dels att kunskapen eller både prioriteringen och kunskapen ökar och det är ju positivt.
Anders Hermansson [00:17:57]:
Jag kan tänka mig de som säljer mot offentlig sektor så kan jag tänka mig, det har blivit mer krav, business to government eller vad man nu kallar det för.
Erik Hedén [00:18:04]:
Ja men precis. Där borde det kanske
Anders Hermansson [00:18:06]:
finnas tydligare kravställningar då än vad det kanske gör I business to business. Även om jag menar hela supply chainen bakåt för H&M och de andra är ju business to business för att det ska komma en tröja I en butik till slut så att det borde ju vara någon som har absolut
Erik Hedén [00:18:20]:
och det var väl det vi såg som en eller ser ska jag säga när vi gör det I vissa I olika branscher då som vi gör det just nu att det ser vi ofta som det starkaste är ett av de starkaste argumenten för varför ska vi liksom prioritera hållbarhet på företaget eller Varför ska vi välja en hållbar leverantör? Vi behöver säkerställa vår värdekedja. Den är väldigt olika. En kund som vi jobbar med som har 90 % av deras värdekedja- –ligger utanför deras egen verksamhet. Då är det viktigt att man säger till att de sköter sig på ett bra sätt. Mycket handlar om det. För att kunna nå sina egna mål. För att vi ska nå vårt mål om att vara netto 0 I 2030 eller 0 Waste eller vad det nu kan vara. Då måste vi ha en leverantör som jobbar så och deras underleverantörer så att det är ju starkt argument.
Anders Hermansson [00:19:12]:
Ja precis för det för det finns ju en aspekt av det med hållbarhet som jag tänker på när du sa det där. Det finns ju då alltså EU regelverk och sånt där att man ska upp vissa branscher och fått vissa krav på sig, men det har ju. Ja, det är klart missar man det så är det klart det kommer att slå på varumärket också, men här pratar vi egentligen inte om kompliance delen, utan det är mer uppfattningen om varumärket då.
Erik Hedén [00:19:29]:
Ja, men precis exakt så uppfattningen exakt.
Anders Hermansson [00:19:33]:
Du Om man nu skulle försöka se om sitt hus här, även för den goda saken, för att det känns rätt, men även hur man ska bete sig, vad man ska fokusera på om Man ska bygga ett hållbart varumärke. Ett varumärke som står för hållbarhet, kanske man ska säga.
Erik Hedén [00:19:50]:
Ja, men precis. Det finns massor att göra. Men jag tror att det viktiga, steg nummer ett, är att inventera lite. Vad gör vi? Var har vi våra stora positiva påverkan? För den finns ju förhoppningsvis också, men också såklart. Vad har vi vår stora negativa påverkan? Liksom det genomformas är plus och till minusskala och så ser vi liksom. Men här har vi här. Det här är här är mycket påverkan på miljö eller klimat eller vad det nu kan vara. Närsamhälle för den delen.
Erik Hedén [00:20:21]:
Här har vi samtidigt bidragit väldigt mycket till här borta inom de här områdena. Det är väl basline att göra den typen av analys för att se… Här påverkar vi plus och minus, helt enkelt. Sen pratar man uppfattning och byggat varumärke kring det här. Men det handlar ju om att fokusera på de grejerna som är de största så att säga. Men vi har vi har liksom här lite vår stora påverkan. Men då är det där vi ska fokusera och liksom så. Och sen kan det vara positiv och negativ och det är lite olika I den positiv så kan du.
Erik Hedén [00:20:53]:
Det kan ju låta bra att den är positiv, men det är ofta lite svårare att engagera kring det. Liksom att samma när en nej blir som man vill kalla det för att samma vi. Vi har ju har väldigt mycket grejer som liksom bidrar till positiv utveckling. Det är lite svårare medan vi har stora utsläpp. Då vet du exakt hur vi ska prata och folk kommer att fatta direkt. Det där handlar lite om att… Där måste man vara duktig kreativt. Hur kan vi rama in det
Anders Hermansson [00:21:25]:
Jag tänker på, om jag nu säger så här, jag var med I ett varumärkesprojekt på ett stort bolag en gång. Då var det någon som sa att varumärket är skuggan av trädet. Så fixa trädet så kommer liksom varumärket att lösa sig. Men om man tänker på det är en sak men om ingen lägger märket I skuggan då spelar det liksom ingen roll så hur mycket du än har fixat I träd. Men hur skulle du säga att man ska kommunicera kring sitt hållbarhetsarbete utan att det blir såna här CSR-skryt och folk bara liksom.
Erik Hedén [00:21:50]:
Nej, precis. Ja, men det där blir svårare och svårare och det ser vi nu. Nu pratar jag om konsumenter och vi ser att intresset går ju väldigt mycket upp. Ja, man tycker att hållbarhetskommunikation från företag är bra. Att det fyller en funktion, man kan förstå att det kan liksom vara en positiv drivkraft. Det ökar jättemycket I år, det gick upp 27 procentenheter från förra året liksom så att det är såhär wow, typ en positiv trend. Däremot så ser vi att förtroendet, det vill säga, okej det du ser från företag idag, vad tycker du om det? Nej men det fortsätter ner I källaren liksom. Så att det finns en stor, Här finns en utmaning på tal om det du frågar.
Erik Hedén [00:22:25]:
Hur skapar man nån form av kvalitativ och engagerande hållbarhetskommunikation? Det är jättestort. Några grejer som jag kan nämna som nycklar på vägen… Det ena är att fundera mer på hur den på vad. Men vad måste ni ändå sätta? Vi ska prata om det här I vårt fokus och sedan lägga mycket tid på hur. Istället skapar vi intressant kommunikationer. Innan har det varit mycket att man väljer ett ämne och sen börjar man aktivera. Men så funkar det inte längre. Sen är det några grejer som håll fokus.
Erik Hedén [00:23:04]:
Det är ju klassiskt, men så här. Försök inte få ut tio budskap samtidigt, eller ens fem, eller nästan ens två. För hållbarhet är komplext. Försöka att vi ska prata lite det, lite det och lite det. Det blir jättesvårt. Sen är det enhetlighet, som jag alltid nämner. Det vill säga att se till att det här återkommer… Det är inte bara corporate communication.
Erik Hedén [00:23:29]:
Det återkommer I produkter. Det finns ett helhetstänk. Det handlar också om att vi inte kan signalera hållbarhet I det här segmentet. Du måste ha en överensställning. Det är ofta detaljerna som fäller en. Då skapar det en förtroendekris som gör att man inte ens kan fixa den här jättelilla grejen. Det kan vara så här basic I vissa fall som samer ni har fortfarande plastmuggare I konferensrummen. Den lilla grejen skickar en signal som gör att man har jättestort arbetet.
Erik Hedén [00:24:02]:
Ni har gjort att minska utsläppen med 73 procent. Har ni inte ens koll på den här lilla grejen så vet jag inte riktigt. Det är
Anders Hermansson [00:24:10]:
lite bra.
Erik Hedén [00:24:11]:
Men lite så här. Det kan fälla. Det är väl en annan grej. Enhetlighet och sedan tråkigt, men santa uthållighet. Det tar väldigt lång tid liksom. Och det gör det med kommunikation generellt sett. Men men just inom hållbarhet att få in det här liksom. Det är det är det är långa cykler och man behöver ha väldigt väldigt väldigt gott tålamod skulle jag
Anders Hermansson [00:24:31]:
säga. Du pratar om Billys företag som tog en position där tidigt kring Matsvinn som väldigt mycket har behållbarhet såklart och sen som håller de andra I kapp och man tänker att jag vet inte om det är så att att B2B bara ligger liksom lite efter eller om det inte är relevant. Jag vet inte, men vad skulle du säga? Finns det positioner att ta inom olika nischer inom B2B som skulle vara en fördel för varumärkesbygget och naturligtvis framgången för bolaget och för jorden? Det är ju jättebra. Bra kommentar.
Erik Hedén [00:25:04]:
Ja, precis. Win, win, win, så att säga. Jo, men det gör det. Jag skulle nog inte säga B2B efter. I många fall I B2B före. Där är man nästan bättre på integrerade affärer. Man kan inte heller prata om det som hållbarhet. Det här är en del innovation.
Erik Hedén [00:25:20]:
Det är väl nåt jag kan uppleva när jag jobbar med B2B och våra B2B kunder att de har ofta kommit nästan längre faktiskt men man har kanske inte samma sätt att prata om det och lyfta ut det. Nu ska vi prata om hållbarhet här utan det är ganska integrerat.
Anders Hermansson [00:25:36]:
Vad får man välja på två så skulle jag välja fler som gör saker utan att snacka om det är det talat men jag tänkte vi har lite varumärkes stug på det.
Erik Hedén [00:25:43]:
Ja precis. Nej men det är exakt. Nej men det är väl det. Men det är jag håller med dig. Det är väl ganska liksom det är väl lite på väg mer och mer skulle jag säga både B2B och B2C. Det här blir mer och mer integrerat. Det är en sammanflätning som sker. Då blir det naturligt att vi inte pratar om kommunikation och hållbarhetskommunikation– –utan det är kommunikation.
Erik Hedén [00:26:06]:
Eller varumärke, hållbart varumärke, varumärke. Jag tycker att B2B är ett intressant exempel. För flera år jobbar jag mycket med Prim– –när de är ute på sin resa. Men innan… De hade lite utmaningar kring lysekil 2019. Men innan dess hade de en väldigt positiv resa, både B2B och B2C. Det här var ett bra exempel inom båda delarna. B2B hade ett varumärke som Prime vill man jobba med
Erik Hedén [00:26:38]:
Prime är en hållbar leverantör. De investerar jättemycket. För företag som Scania, som skänker DHL… Det var ett sätt för dem att säkerställa sin värdekedja och verksamhet. Vi väljer den här leverantören. Det är där man vill hamna, som jag var inne på tidigare. Man har det varumärket som gör att vi väljer dem. Då vet vi att det kommer att vara säkert, det är mindre risk- och de kommer att göra att vi kan nå våra mål.
Erik Hedén [00:27:09]:
Det handlar mycket om B2B. Det ser vi just här. Vad är viktigast för de exekutiva beslutsfattarna? Det var tydligt när vi frågade varför det är viktigt att prioritera hållbarhet. Det ena var överlevnad. Det är ganska basic svar. Jag brukar säga att det är bra att ha överlevnad. Ingen vet vad det betyder, men det låter bra. Men sen var det tydligt att det var positiva varumärkeseffekter och förtroende.
Erik Hedén [00:27:37]:
Det är varför vi prioriterar det här. Och sen också kopplat till det här med positiva associationseffekter. Det vill säga att är vi en leverantör som upplevs som hållbar och förhoppningsvis är det så kommer han flera så kommer andra vilja vilja synas med oss och liksom så är det bra att prata om oss också inte minst liksom och sedan det här med att nå nå mål om vi ska nå våra mål så måste vi ha leverantörer som når sina mål. Det är väl de där starkaste B2B budskapen kan man väl säga.
Anders Hermansson [00:28:07]:
Ja just det. Det känns ju väldigt integrerat det här. Ja. Man hänger med rätt kompisar också.
Erik Hedén [00:28:14]:
Ja men exakt, det blir ju det. Det är ju en stor skillnad, B2B är ju, när du har en köpare inom B2B, du är ju ofta mer strategiskt än en konsument som ska gå och köpa en banan eller vad det nu är.
Anders Hermansson [00:28:30]:
Rapporten. Hur ser rankingen ut? Blir man intresserad av när det finns
Erik Hedén [00:28:34]:
en ranking? Ja precis. Rapporten visar, bara för att vara övertydlig, hur svenskar I det här fallet uppfattar de största varumärkena I Sverige vad gäller just hållbarhet. I år har vi tittat på 432 varumärken I Sverige. Det är en ganska stor lista. Änglamark kommer ju etta. För första gången har de alltid legat högt, men kommer etta. Grumme kommer tvåa. Vad heter det? Såpa och…
Erik Hedén [00:29:08]:
Folkhälsomyndigheten kommer trea. Den var lite surprising för mig. –Jaha, hur hållbar. –Ja, verkligen. De hade en uppswing under pandemin av naturliga skäl– –men har sen fört en lite mer diskret tillvaro. Men nu börjar det klättra lite. Sen kommer systembolaget. Jag kan bara dra systembolaget, Ikea, Polisen, Lantmännen, Skona, Coop…
Erik Hedén [00:29:34]:
Det är några grejer som vi ser tydligt, inte bara I topp 10, utan I toppvarumärken. Alternativt ligger det väldigt högt och kanske klättrar mer I år. Dels på tal om myndigheter, trygghet, säker, robust. Det söker man sig till jättemycket nu. Kopplat till oro I jobbvärlden och ekonomi. Polisen går bra, försvarsmakten går bra, folkhälsomyndigheten. Men det som är mest symptomatiskt för marknaden just nu- är att de varumärkena som går bäst är väldigt tydliga och distinkta. Änglarmark, Grumme, Salt och Kvarn, Kungmark…
Erik Hedén [00:30:16]:
Det ekor, det är bra. De vet inte varför riktigt. Det är bra, det är hållbart. Medan så här, varumärken som behöver förmedla lite mer komplexa budskap. Vi jobbar med det här, vi jobbar med det här. Det är svårare just nu, folk är så förvirrade. Nu ser vi att förvirringen är jättet bredd.
Anders Hermansson [00:30:37]:
För du har varit lite förvirrad helt plötsligt. Jag hade bestämt mig själv. Vi pratar om ekologisk hållbarhet, punkt, slut. Men Polisen har inte så mycket med ekologisk hållbarhet att göra. Det är mest samhällshållbarhet vi pratar om.
Erik Hedén [00:30:52]:
Absolut. Det var bra att du tog upp det. Tittar man på Sustainable Brand Index baseras det på två dimensioner. Det är miljömässig hållbarhet och social hållbarhet. De är lika tunga, om man säger så. Polisen är ett jättebra exempel på ett företag, ett varumärke I det här fallet och en myndighet som är tunga på socialt ansvar. Sen finns det en ganska stark spill-over-effekt, kanske inte just för polisen men för de flesta. Om man har en tydlig åsikt inom miljö, då antar man att de är nog bra på sociala frågor också.
Erik Hedén [00:31:29]:
Men det är intressant det här med förvirring, att folk är så pass förvirrade I dag. Det är svårt med hållbarhet. Det är där det är I sig självt. Men vi ser tydligt att det har gått till en sån nivå– –att folk blir nästan… Jag vet inte vad jag ska göra. De säger att jag ska si, de säger att jag ska så. Då söker man de här tydliga, här är en tydlig hållbar fördel. Är det eko? Okej, all right.
Erik Hedén [00:31:56]:
Eller liksom grumme. Det är så här klassiskt varumärke och det ska vara mindre kemikalier. Det är lätt medan så här kommer till andra varumärken och företag så blir det mycket svårare och då blir folk direkt så här. Det är svårt.
Anders Hermansson [00:32:10]:
Ja precis och jag tänker också när man nu ska äta rätt näringsmässigt. Jag ska äta ekologiskt också. Vänta det ska vara fair trade. Vänta nu ska vi se. Fast fair trade är där långt borta. Ska jag ta närodlad? Oj oj nu vart det jobbigt.
Erik Hedén [00:32:25]:
Exakt och det är det som är och det där har ju liksom bara byggts på hela tiden liksom och byggs på vilket gör att folk har väldigt svårt att liksom veta vad är viktigast att prioritera.
Anders Hermansson [00:32:38]:
Men då blir ju varumärket viktigt igen, för då vill man ha någonting så här, kan jag få bestämma mig för någonting? Frågar man inte varför, jag vill bara bestämma mig för något.
Erik Hedén [00:32:45]:
Exakt, och det tror jag oavsett B2B, B2C just att det där blir förtroendet där blir avgörande liksom att man man vill känna att så här men jag tror att ni har tagit rätt beslut. Ja. Därför liksom väljer jag er. Det
Anders Hermansson [00:32:59]:
tror jag tror jag faktiskt är ett generellt medskick till alla B2B-lyssnare här. Att tänk på ett varumärke mer än vad ni tror, för att det är väldigt mycket tekniska spesar och vi har den här toleransgraden på våra, vad det nu är för någonting och etc. Tekniska krav I uppfyllda check på den, men varumärket är lite så här, ja, ja, det får väl bli det det blir ungefär.
Erik Hedén [00:33:19]:
Precis.
Anders Hermansson [00:33:21]:
Om vi kommer till så här, vad skulle du säga, nu har vi liksom öppnat lite grann diskussionen kring den med varumärket och hållbarhetens vad heter det, påverkan på det då. Vad skulle du säga är liksom viktigt att tänka på för vad heter ledningspersoner inom, och jag skulle helst liksom B2B-bolag tror jag är den största delen av vår publik trots allt.
Erik Hedén [00:33:44]:
Absolut, men precis det viktigaste att tänka på skulle jag ändå säga det är väldigt viktigt. Gå inte över ån efter vatten. Gräva där vi står nu. Titta intakt. Framförallt om man börjar en resa. Vi måste titta på det här. Vi måste att man börjar titta utanför. Vad kan vi göra här ute? Nej, nej, utan här inne.
Erik Hedén [00:34:12]:
Vad kan vi göra här? Vad är det vi gör? Vad är det vi redan gör? Och det
Anders Hermansson [00:34:15]:
är det Vi ska inte sponsra återplantering av skog det första vi gör.
Erik Hedén [00:34:19]:
Exakt. Precis. Vad kan vi göra I verksamheten som är direkt kopplat till kärnan? Man kommer att kunna bygga värde och integrera det I verksamheten och hur ni jobbar och kanske till och med en del innovationsprocessen, liksom. Men också det kommer bli mycket mer trovärdigt och det är det som liksom I slutet namn på tal om varumärket som man liksom vill se att du liksom så börja börja inifrån. Håll inte på, liksom titta på vad. Vad kan vi göra där ute, liksom? Utan vi måste börja I kärnan av verksamheten och det är väl en så där process. Så var det ju på tal om när vi började så här för 14 år sedan men då var det mycket att titta på vad vad kan vi göra här ute liksom.
Anders Hermansson [00:34:59]:
Ja.
Erik Hedén [00:35:00]:
Medans nu är det mycket mer.
Anders Hermansson [00:35:02]:
Får jag fråga, en grej jag kom på, hur står det till med hållbarhetschefer? Har man det? För jag har fått fram att inom vissa områden som ploppar upp så har man en chef för det. Sen liksom, nej men nu är det som att prata om vatten med en fisk nu I det allting vi behöver en chef för vad är vi någonstans där.
Erik Hedén [00:35:20]:
Men det är en fråga jag skulle säga och det är någonting som inom hållbarhet ank dammen I Sverige framför allt så pratar man om det här till och från lite och jag håller med. Det är ju liksom Det brukar integreras och så behövs inte det.
Anders Hermansson [00:35:36]:
Det är
Erik Hedén [00:35:36]:
det vi vill komma. Det är de flesta eniga om. Men det är ganska långt kvar. De flesta stora bolag, och kanske också medelstora, har en hållbarhetsansvar. Nån som håller flaggan. Sen pratar de alltid om att deras uppdrag är att se till att arbetet görs av andra internt. Men att man behöver nån som visar vart vi ska och kanske också följer upp. Det handlar det om att se.
Erik Hedén [00:36:08]:
Jag känner nog spontant att vi är ganska långt ifrån att säga att vi inte behöver en hållbarhetschef längre. Om jag tittar på marknaden så är de vanliga och många skulle jag säga.
Anders Hermansson [00:36:20]:
Men nu med det här ESG-gjorda, nu har väl CFO-när blivit intresserade också tänker jag.
Erik Hedén [00:36:25]:
Absolut absolut. Siffror vd som klart som alltid bero på bolag. Men men men definitivt nu och nu har vi ju liksom det kommer ju mycket direktiv från EU inte minst liksom kring rapportering. Det där kommer ju liksom rullas ut och komma ner på liksom mindre nivåer för alla bolag liksom. Och då blir det ju en annan grej. Så det där är en stark drivare och då blir det ju också för CFO jätte relevant när det finns
Anders Hermansson [00:36:51]:
en
Erik Hedén [00:36:52]:
redovisningsaspekt I det.
Anders Hermansson [00:36:55]:
Ja men grymt, jag fick för mig att du kramade ur dig själv ett bra tips här, för vi vill ju alltid ha något konkret medskick och då är det liksom börja tänk inifrån istället för att köpa dig fri med någonting.
Erik Hedén [00:37:09]:
Exakt. Ja men det blir absolut där hamnar man lätt. Nej men det skulle jag säga är liksom kärntipset om man säger så. Sen tror jag också att många har väldigt mycket de gör på företaget internt som man inte tänker på som hållbarhet. Så här har vi alltid gjort. Man kan också se det. Det här är en jättebra process som vi har haft på plats I jättelänge och det visar sig att den minskar, sparas I så mycket, minskar alltså så.
Anders Hermansson [00:37:39]:
Svinn och sånt där är minimalt. Exakt. En annan drivkraft kanske från början men.
Erik Hedén [00:37:44]:
Ja precis, exakt, exakt. Så att mycket finns nog redan på plats liksom.
Anders Hermansson [00:37:49]:
Just det. Som
Erik Hedén [00:37:49]:
går att lyfta också om man pratar kommunikativt tänker jag då liksom.
Anders Hermansson [00:37:53]:
Just det. Ja men grymt Erik, vad intressant. Om någon vill snacka vidare om såna här saker med dig, hur får man kontakt med dig då?
Erik Hedén [00:38:01]:
Ja men Det är bara att höra av sig. Vi finns ju på sb-insight.com, det är hemsidan och där kan man också ladda ner de här gratisrapporterna som vi har från Sustainable Brand Index. Det finns en per land. Men där hittar man mig också. Så Det är bara att surfa in och
Anders Hermansson [00:38:19]:
kolla läget. Vad kul ämne vi har fått prata om. Roligt och motiverande att tänka mer på såna här grejer. Absolut. –Tack så jättemycket för att du var med.
Erik Hedén [00:38:31]:
–Tack själv. Jättekul, Anders.
Anders Hermansson [00:38:33]:
–Ha det bra. Hej då.
Erik Hedén [00:38:34]:
–Samma. Hej.
Anders Hermansson [00:38:39]:
Det var allt vi hade att bjuda på från Säljmarknadspodden. Hoppas du blev inspirerad av det här pratet med Erik. Hållbarhet är superviktigt I sig. Kan vi dra nytta av det hållbarhetsarbete vi gör I form av att det också uppfattas I vårt varumärke så är det jättebra naturligtvis. Då kan man lägga ännu mer resurser på hållbarhetsarbetet. Så jag som Erik tipsade om här börja internt och tänka på vad ni kan göra I er egen verksamhet eller vad ni redan gör som faktiskt har en positiv påverkan på hållbarheten. Och sen så hittar ni ett spår I er kommunikation som gör det här till en autentisk del av er kommunikation så kommer ert varumärke också att kunna dra nytta av det här hårda arbetet. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta.
Anders Hermansson [00:39:28]:
Hej då!
The post Podd #222 – Hållbarhet som konkurrensfördel – Ett samtal med Erik Hedén appeared first on Business Reflex.
Maximera försäljningseffektiviteten med framtidens CRM
Utforska kritiska aspekter av CRM-system, från att dokumentera säljarbete till att anpassa äldre system för dagens marknad. Anders delar fördelarna med AI i leadskvalificering, och vi diskuterar sömlös integration mellan marknadsföring och försäljning för ökad effektivitet.
I avsnittet belyser vi även hur vanliga undanflykter kan förvandlas till drivkrafter för framgång och varför datadrivenhet inte är en lyx, utan en nödvändighet. Upptäck hur plattformar som HubSpot kan lyfta hela försäljningsorganisationen med insikter från en av våra samarbetspartners.
Gör ditt CRM-system till en tillgång, inte ett hinder!
The post Podd #221 – Framtidens CRM – Optimering och AI med Anders och Lars appeared first on Business Reflex.
The podcast currently has 233 episodes available.
52 Listeners
154 Listeners
4 Listeners
0 Listeners
5 Listeners
106 Listeners
9 Listeners
22 Listeners
2 Listeners
58 Listeners
20 Listeners
0 Listeners
0 Listeners
0 Listeners