
Sign up to save your podcasts
Or


Fem roller som vinner komplexa affärer – Henrik Larsson Broman om studien Decision Code
87 procent av alla komplexa affärer går till leverantörer som var med redan före eller väldigt tidigt i köpprocessen. Ingen affär i studien gick till en leverantör som kom in sent. Hur ofta är ni med och ritar kartan?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Henrik Larsson Broman, researcher, författare och föreläsare på TrendBracer. På uppdrag av Mercuri International har Henrik analyserat ungefär 150 verkliga, komplexa B2B-inköp utifrån dem som satt på köparsidan.
Henrik sammanfattar resultatet i fem roller: investeraren som väljer rätt kunder, arkitekten som är med från start, dirigenten som får i snitt sju personer från 4,5 funktioner att enas, skräddaren som anpassar lösningen – det 78 procent anger som skälet till att de valde leverantören – och läkaren som tar kundens oro på allvar.
Avsnittet avslutas med en konkret fråga per roll att ta med till nästa säljmöte. Rapporten Decision Code kan laddas ner kostnadsfritt från Mercuri Internationals webbplats.
Henrik Larsson Broman
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Men det är sällan så vi tänker kring försäljning, även om många har blivit bättre på det. Det som visar sig både i studier och hos dem jag träffar är att man ofta fokuserar på att ha så många prospects i pipen som möjligt, snarare än att fokusera på dem som har störst potential. Vi ser dem alltså inte som en investering. Det är ofta ett problem, för det innebär att vi alltför ofta springer på fel kunder och fel affärer och använder vår dyrbara tid, kraft och resurser på fel sätt.
Det är därför vi behöver en säljstrategi. En säljstrategi ska tala om vilka affärer och kunder vi ska prioritera – men också vilka vi ska bortprioritera. Michael Porter sa: ”The essence of strategy is choosing what not to do.” Strategi handlar lika mycket om vad vi väljer bort. Det har en enorm effekt på om vår investering i kunder ger avkastning på sikt.
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Det här blir väldigt tydligt i resultatet från studien. Den visar nämligen att 87 procent av alla affärer går till leverantörer som var med redan före, eller väldigt tidigt i köpprocessen. Nio av tio affärer vinns alltså av de leverantörer och säljare som hjälper kunden att rita kartan. Kort och gott: arkitekten kammar hem allt. Och kanske ännu mer intressant: av alla inköp vi har studerat går ingen affär – noll procent – till en leverantör som bjudits in eller kommit in senare i köpprocessen, det vill säga när kunden närmar sig ett beslut.
Man kan lägga till en sak. 91 procent av de leverantörer som slutligen vann affären fanns på kundens shortlist redan från start. Med andra ord: om man inte är med i starten och bygger visionen och offerten tillsammans med kunden, är sannolikheten väldigt låg att man vinner. Men det betyder inte att man inte kan vinna nya affärer. Hälften av de leverantörer som slutligen valdes var nya och hälften var befintliga – men de fanns med på kundens shortlist från början. Normalt sett är det tre leverantörer på den listan. Så nya leverantörer kan absolut vinna, men sena leverantörer gör det sällan. Och det är därför vi måste planera som en arkitekt.
Lars Dahlberg
Men nu har vi täckt in två roller: investerare och arkitekt. Det är inte så lätt att vara båda, men det är viktigt. Den tredje är att man ska vara som en dirigent. Hur kommer det in, Henrik?
Henrik Larsson Broman
Det är precis så komplexa affärer fungerar. Det handlar inte bara om att få basisten eller pianisten att spela, utan om att få alla som är direkt eller indirekt involverade i inköpet att fatta ett kollektivt beslut. Det visar också den här studien, liksom många andra. I genomsnitt är sju personer involverade i ett beslut, och ofta betydligt fler. Nyckeln, precis som för en dirigent, är att få alla olika viljor, behov och intressen att samspela. De här sju personerna representerar i genomsnitt 4,5 olika funktioner i kundens organisation – i komplexa inköp ofta företagsledning, inköp, ekonomi och så vidare – och de måste samspela. Säljarens roll blir att orkestrera dem så att de förstår varandra och enas. För det är ofta där vi får ett nej: när olika viljor ska samköras.
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Det tycker jag är nyckeln. För att lyckas och verkligen kunna ta betalt måste vi ha något som är svårt att kopiera. Och det är också vad kunderna värderar högst. På frågan varför de valde just den leverantören svarar 78 procent att det var säljarens och leverantörens förmåga att anpassa lösningen efter deras specifika behov. Det är också det viktigaste inköpskriteriet i många av de inköp vi har tittat på. Säljare är generellt ganska duktiga på att göra behovsanalyser, men feedbacken är ofta att de ändå erbjuder samma lösning efteråt, oavsett vad man kommer fram till i behovsanalysen. Och det är ett problem.
Lars Dahlberg
Du, om vi hoppar in i den femte och sista rollen. Många kanske börjar känna sig lite svettiga nu – investerare, arkitekter, dirigenter och skräddare. Och femman är inte heller så himla lätt: att man ska fungera som en läkare, tro det eller ej.
Henrik Larsson Broman
Exakt samma sak gäller i komplexa affärer. Som säljare kan du inte bara visualisera eller beskriva nyttan med det du säljer – det fattar kunden ofta. Du måste också förstå vad som gör att kunden tvekar, vad kunden oroar sig för och vad som kan gå fel, så att vi kan hjälpa kunden med de orosmomenten. Precis som med min kompis. Det här är viktigare än vi tror. Studien visar att det finns ganska många saker som kunder grubblar över när de ska köpa in nya tjänster eller produkter. Vad händer om implementeringen tar längre tid? Vad händer om samarbetet inte fungerar? Vad händer om medarbetarna inte vill använda den nya lösningen? Eller om kundnöjdheten eller produktiviteten går ner i övergången från det gamla? Det är vanliga farhågor. Och om man inte känner sig trygg i att de går att lösa – att vi kan ta hand om riskerna – då är det bättre att sitta still i båten och göra som man alltid har gjort.
Andra studier visar att 60 procent av alla affärer idag landar i ett no decision. Inte för att kunden inte ser värdet, utan för att de är oroliga för vad som kan gå fel. Vi måste alltså agera som en läkare: ställa diagnosen, skapa trygghet i lösningen och minimera kundens upplevda risker. Och det är bättre att vara proaktiv och föregå farhågorna än att kunden ska gå omkring och grubbla själv inne i organisationen. Det är det jag menar med att man måste agera som en läkare.
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik, nu har vi fem roller: investerare, arkitekt, dirigent, skräddare och till sist läkare. Jag hoppas att det inspirerar och hjälper folk att sortera i hur man ska hantera de utmaningar som undersökningen täcker in. Vad skulle du säga till dem som lyssnar – vad ska man försöka ta tag i eller förbättra, som en sammanfattning om man vill röra sig framåt?
Henrik Larsson Broman
Den andra frågan handlar om arkitekten: är vi med och ritar kundens ritning? Här kan man gå tillbaka till gamla affärer och titta på hur ofta vi var involverade väldigt tidigt och byggde offerten och visionen tillsammans med kunden – eller om vi kom in senare och bara lade en offert på någon annans underlag. Det är ganska lätt att få svart på vitt hur det ser ut.
Den tredje frågan: om man tittar på de viktigaste, prioriterade kunderna – vet vi vilka som direkt eller indirekt påverkar beslutet? Och har vi etablerat relationer med dem för att förstå deras drivkrafter? Det kan man enkelt diskutera på säljmötet: i vilken utsträckning gör vi det här egentligen?
När det gäller skräddaren kan vi fråga oss: är vi där och anpassar lösningar, eller är vi där för att sälja standardiserade produkter eller tjänster? Det är inget fel, men det är en annan affärsmodell. Den typen av affärer kommer så småningom att automatiseras mer. Då är det bättre att titta på hur vi kan använda tekniken för att låta kunderna köpa på egen hand.
Och den sista: gör en enkel intern workshop. Vad är det som får våra kunder att uppleva risk, farhågor eller hinder – vad gör att de tvekar? Där kan man också gå till sina mest förtrogna kunder och ställa frågan. Det är aldrig fel att intervjua kunder; vi behöver inte alltid vara där för att sälja. Det hjälper oss att bättre kartlägga och samla data om varför vi vinner och förlorar affärer. Ställ de frågorna, så kan man jobba vidare och komma framåt.
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
Henrik Larsson Broman
Lars Dahlberg
The post Podd #256 – Henrik Larsson Broman om de fem rollerna som vinner komplexa affärer appeared first on Business Reflex.
Grundaren som inte kan släppa och vd:n som inte är säljare – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om varför bra säljare inte räcker
Du rekryterade säljare för att avlasta dig – men du är ändå inblandad i alla deras affärer. Känns det igen?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden går Lars Dahlberg och Anders Hermansson igenom två vanliga scenarier: grundaren som brinner för erbjudandet och inte kan låta bli att ta över säljarnas affärer, och den tillsatta vd:n som förväntas bli säljfokuserad och börjar jaga fel kunder när affärerna inte kommer in.
De pratar om varför grundarsälj inte skalar, varför sälj är disciplin och varför man måste bygga strukturen först och rekrytera säljare in i den. Tydlig ICP, ett erbjudande som passar och en säljprocess som hänger ihop med dem – och en leadprocess som ger säljarna rätt ingångsvärde.
Slutsatsen: utan tydlig ICP och en process att luta sig mot misslyckas man, även om man har bra säljare.
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Jag tänker så här, Anders. Jag ser två scenarier framför mig som jag tror att många känner igen sig i när det gäller det här.
Scenario ett: du är grundare och entreprenör. Du har varit med från början och var med och hittade på det bolaget gör. Du är inte säljare – du brinner för erbjudandet. Det kommer in säljare på bolaget, och de försöker driva försäljningen. De är ju säljare, du har rekryterat dem för det. Men som entreprenör kan du inte låta bli att lägga dig i. Du driver fokuset i affärerna mot erbjudandet, och inte mot köparens process och det värde köparen förväntar sig. Du trycker på med ditt fantastiska erbjudande som du har varit med och uppfunnit.
Säljarna blir frustrerade: ”Vänta nu lite grann, du tar över.” Du känner att du inte riktigt vågar släppa. Du känner att säljarna inte har tillräcklig kunskap om erbjudandet, att de inte är riktigt lika bra som du. Så du ger dem inte riktigt förtroendet. Och så blir det bara ineffektivt. Vad säger du, Anders?
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Det gör att det läggs en förväntan på dig. Du ska bli någon sorts marknads- och säljfokuserad vd. Men det är du egentligen inte. Du är bra på att bygga bolag och se till att det blir ett bra, stabilt bolag som funkar med kvalitet ur alla möjliga aspekter. Men du hamnar där ändå, för affärerna måste ju in. Och så blir du stressad, och ni börjar jaga fel kunder. Ni gör fel typ av avtal. Ni prutar på era terms and conditions. Eller så börjar ni sälja något ni inte kan leverera. ”Och jag är ju inte säljare egentligen, så jag har alltid lite dåligt samvete. Och process? Nej, vi har ingen riktig process. Och mäta? Nej, det hinner vi inte riktigt med. Vi bara jagar på.” Vad tror du om den då?
Anders Hermansson
Vi har pratat i många poddar om ICP:er, men kanske inte så mycket om varför och när det blir viktigt. I början, när man startar ett bolag och i princip säljer till friends and family, går de på förtroendet för dig som person, som grundare. Det håller ganska länge, men det skalar inte alls. Och när någon annan än du ska sälja, som i första scenariot, då måste man göra något helt annat. Man kan absolut inte ta det gamla receptet och försöka multiplicera det.
Om man inte har en tillräckligt tydlig ICP eller positionering, så att man springer åt samma håll hela tiden och blir bättre och bättre på att springa åt det hållet, då kommer säljarna att vara väldigt vilsna. Det är mycket psykologi i sälj – framgång föder framgång. Har man vunnit några affärer så vinner man några till. Men om man ständigt förlorar har man inte rätt energi, och då kan man bli lite desperat och springa åt alla möjliga håll. Har man ingen ICP, ingen idealkundsdefinition att hålla sig till och våga säga nej utifrån, då springer man på allt möjligt om pengarna inte rullar in.
Sedan har du säljprocessen. Om man inte har bestämt sig för att sälja enligt en viss process, då finns det ingenting att bli bättre på. Då gör man om samma misstag gång på gång och har inget att jämföra med. Man kan på sin höjd hoppas att man har haft tur och rekryterat någon som har en egen process, och då lyckas den personen. Men man kommer troligtvis inte ha samma tur i rekryteringen tre gånger i rad – att folk kommer in med en process som råkar passa ditt bolag. Du måste sätta strukturen först och rekrytera folk in i den. För sälj är disciplin.
Och det är jättesvårt att hålla det på banan om man är deltidssäljare. Det kan jag tala om av egen erfarenhet. Man har så mycket annat som pockar på. Det blir ännu svårare när man inte är renodlad säljare.
Sedan är det ICP och erbjudanden. Man måste specialisera sig i dag. Man måste lösa specifika problem för specifika typer av bolag och personer. Då är erbjudandets passform till ICP:n A och O. Annars har man en dålig konkurrensfördel, och då får man konkurrera med pris.
Lars Dahlberg
Det är kombinationen av ICP, persona, problem, erbjudande och positionering som är så extremt central. Man måste säkerställa att den sitter. Och att det finns något som säljarna kan hålla sig i när det gäller process, som hänger ihop med det. Inte en generell process, utan en process som sitter ihop med just det.
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Sedan är det den gamla vanliga: matchar budskapet kundens viktigaste problem? Pratar vi effekt och värde, eller pratar vi bara produkt? Det är så intressant – nästan alla bolag man träffar är fortfarande alldeles för fokuserade på erbjudandet, eller på produkten, i stället för att prata utifrån och in. Så det måste man bara bocka av: check, check, check.
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Vet du vad, Anders, det kom en intressant undersökning från Mercuri. Henrik Larsson Broman ligger bakom den. Den pratar också om att köparna gör allt mer av köpresan själva, och att det blir allt fler inblandade. Det är ingen ny trend, men nu är det väldigt mycket svart på vitt. Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt, men det har dragit iväg ordentligt de senaste två, tre åren. Så det sista tipset är: gör allt ni kan för att köparna ska kunna köpa själva, kopplat till ert värdeerbjudande.
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
The post Podd #255 – Du rekryterade säljare för att avlasta dig, men är ändå inblandad i alla affärer appeared first on Business Reflex.
Varför strategin inte blir verklighet – Anders Hermansson och Lars Dahlberg om synkroniserad exekvering
Ledningen har fattat beslutet: vi går mot segment A. Sex veckor senare kör marknad kampanjer mot tre lite olika segment, och säljarna prospekterar mot helt andra bolag. Känns det igen?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson och Lars Dahlberg från Business Reflex om varför sälj, marknad, produkt och ledning så ofta drar åt olika håll – trots att strategin finns.
De pratar om CRM-data som aldrig blir fullständig, mål och KPI:er som ingen delar och beslut som aldrig blir verkstad. Anders beskriver hur en rytm med tre loopar – strategi, kalibrering och puls – får alla att gå i takt. Lars berättar hur ett svenskt B2B-SaaS-bolag har fått ordning på sin go-to-market med tydliga ICP:er och personas, paketerade erbjudanden och en webb som är det som gäller.
Slutsatsen: problemet är sällan strategin, utan att den inte exekveras synkroniserat.
Anders Hermansson
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Sedan kommer man till nästa steg, och det är den kära CRM-datan. Den blir aldrig riktigt fullständig. Man går igenom sin pipeline en gång i månaden, därför att man måste få fram en prognos och förstå vad som kommer att levereras i slutänden. Så man tittar på den utifrån det perspektivet, och kanske hur man ska stänga de absolut hetaste affärerna.
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Lars Dahlberg
Sedan missar man disciplinen att mäta. Det har mycket med CRM-datan att göra, men inte enbart – det finns andra saker man behöver mäta också. Och det betyder att man kanske tar beslut på fel grunder. Men man tar beslut ändå. Problemet är bara att besluten inte får några konsekvenser. Man följer inte upp att beslutet faktiskt blir verkstad. Så exekveringen sker inte i linje med strategi och mål, och där står man. Och så fortsätter man jobba på.
Anders Hermansson
Och alla har saker att bidra med. Det är inte bara ledningen som säger top-down ”så här är det” och sedan kör man. Alla de här människorna får hela tiden kunskap om vad som funkar och inte funkar, så allas kunskap måste in i processen. Det är det luriga, och det är det det hela går ut på: att skapa en go-to-market-process som inkluderar de grejerna. Både feedbackloopar och tydligare styrning mot de mål man har satt.
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Vår erfarenhet är att om man skapar en rytm i bolaget – man kan kalla det loopar, tre nivåer av granskningar och beslut – då funkar det. På den strategiska nivån verifierar vi att vi går mot rätt målmarknader och rätt ICP:er. Går vi åt rätt håll? ”Nej, det här förslaget att gå in i Estland var inget bra.” Okej, då släcker vi det initiativet och talar om för alla att det gör vi inte längre. Nu fokuserar vi på vår närmarknad i Sverige, till exempel.
Sedan har vi en sorts kalibrering där man frågar: gör vi rätt saker för att nå våra mål, nu när vi har bestämt oss för att gå på den här marknaden? Har vi rätt funnels? Hänger det vi har bestämt att vi ska göra operativt ihop med de mål vi har satt upp? Får det konsekvenser för både sälj, marknad och produkt?
Lars Dahlberg
Anders Hermansson
Marknad säger kanske: ”Vi har märkt att vi får bättre click-through rate på artiklar som handlar om det här.” Säljarna säger: ”I mötena är kunderna plötsligt jätteoroade över compliance, för de här nya EU-reglerna har ploppat upp.” Och produkt säger att de kanske måste implementera något nytt – eller att produkten nu kan stå på huvudet, och då frågar man sig: vad är värdet med det, och hur ska vi ändra vårt erbjudande? Den diskussionen mellan de tre disciplinerna gör att man kalibrerar sig mot marknaden och kalibrerar sitt erbjudande och sin produkt mot verkligheten. Det är superviktigt.
Och sedan har du pulsen: man måste hela tiden göra grejer, exekvera. Gör vi saker på rätt sätt? Har vi effektiva call scripts? Gör vi rätt leadkvalificering, så att vi inte kastar bort tid på leads vi aldrig kommer att kunna sälja till? Har vi bra discovery-möten, och analyserar vi dem ordentligt? Har vi rätt annonstexter, gör vi rätt saker med SEO, ser webben ut som den ska i förhållande till våra erbjudanden? Alla de operativa grejerna är en ständig puls som man stämmer av och fattar beslut om varje vecka – vi måste tweaka det där och ändra det där. Och det gäller främst sälj och marknad, allt som görs inom de två disciplinerna. Har man strateginivån, kalibreringen och pulsen, då finns det ett ramverk för att det här ska funka.
Lars Dahlberg
Du, vet du vad, jag tänkte förklara ett litet scenario för hur det här kan se ut i verkligheten, baserat på ett verkligt case. Det är ett svenskt ingenjörsföretag, ett B2B-SaaS-bolag med en väldigt stor och intressant potentiell global marknad. De har ett tjänsteinnehåll i sin leverans tillsammans med programvarorna. Ibland kan kunden eller en downstream-partner arbeta med programvarorna själva, men oftast är det företaget självt som får vara med och jobba med sin egen programvara. Så det är en mixad affärsmodell.
De börjar få väldigt bra ordning på det här nu. Vad är det som har lett dit? För det första kom det tydliga direktiv från ägare och ledning – framför allt ägarna – om vad man förväntade sig kring fördelningen mellan licensintäkter och tjänsteintäkter, för att bolagets värde ska kunna öka betydligt mer än vad bolaget är värt i dag. Det var ett väldigt bra grundläggande rättesnöre att hålla sig till.
Det ledde till att något behövde hända med hela go-to-market-strategin. Att sätta alla människor som vi har pratat om – sälj, marknad, produkt och ledning – i samma båt för att tydligt definiera och prioritera ICP:n. Att definiera och prioritera personas tydligt, och att definiera erbjudandena utifrån och in väldigt tydligt, så att alla är med på det. Sätta ner foten och ha en riktigt tydlig ansats.
Nästa viktiga beslut var att det vi beskriver på webben är det som gäller. Så man lade verkligen mycket energi på att beskriva idealkunden, personas och erbjudandena på webben, så att köpresan blir tydlig där. Det är det som gäller, och sedan anpassar vi allt annat vi gör efter det. Ändrar vi något, då ändrar vi på webben direkt – så att det får konsekvenser på webben på en gång och inte tre månader senare.
Sedan kommer man in på GTM-strategin som du är inne på, och att se till att alla verkligen har den klar för sig. Inte bara de som är involverade i go-to-market, utan alla på bolaget. Så att alla kan backa det här, för downstream kan det leda till förändringar kopplat till leverans och hur affärer ska tas om hand. Alla måste känna sig stolta över det här på företaget. Och sedan köra looparna i princip som du har beskrivit dem.
Med en liten skillnad: eftersom det är ett så pass nytt erbjudande som måste säljas på ett relativt nytt sätt, finns det också regelbundna möten för att prata specifikt om hur vi säljer, och om erfarenheterna av att sälja de paketerade erbjudandena på det sätt vi har definierat – så att vi håller oss på den banan. Det har börjat leda till riktigt stor framgång. Och sedan handlar det om tålamod. Tålamod, tålamod, tålamod att jobba på med den ansats man har och våga hålla fast vid den. Det börjar verkligen landa för dem, och det är ungefär så det går till i verkligheten.
Anders Hermansson
Och om du är intresserad av att snacka mer om sådana här grejer, så kör vi igång Go-to-Market Clinics på LinkedIn. Vi testar livesändningar på LinkedIn och hoppas att du är med där, så kan vi tillsammans diskutera sådana här saker och bli klokare allihop, både vi själva och deltagarna. Gå in på Business Reflex LinkedIn-sida och boka dig på nästa Go-to-Market Clinic.
Men det måste jag faktiskt säga också: vad du än gör där ute, så ska du vara relevant. Hej då!
Lars Dahlberg
The post Podd #254 – Ledningen sa segment A. Sex veckor senare drar alla åt olika håll appeared first on Business Reflex.
Så tar sig svenska bolag ur AI-dimman – med Alexander Liljeblad från Loopia
Sju av tio svenska företag tror att AI förändrar hur kunderna hittar dem. Bara en av fyra känner sig redo. Vad gör man åt det gapet?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Alexander Liljeblad, Commercial Director på Loopia, som är en del av Team Blue. Samtalet utgår från rapporten State of European Business 2026, som bygger på svar från drygt 10 000 små och medelstora företag i Europa.
De pratar om vad AI-dimman är, varför 63 procent av de svenska bolagen inte mäter konverteringar alls och varför bara hälften har en mobilanpassad webbplats. De pratar också om varför Sverige ligger efter i AI-beredskap trots att vi ser oss som digitala föregångare, och varför ägda kanaler blir allt viktigare när det blir svårare att synas.
Alexander avslutar med konkreta första steg: fråga en AI vad den vet om ditt bolag, gå igenom hela kundresan på din webbplats i mobilen och ring dina tio senaste kunder och fråga hur de hittade er.
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
Alexander Liljeblad
Lars Dahlberg
The post Podd #253 – Alexander Liljeblad om AI-dimman appeared first on Business Reflex.
Så tänker en affärsängel om tidiga bolag – med Magnus Koch från Zero to Heaven
Vad avgör om ett tidigt tillväxtbolag lyckas? Och varför handlar det så ofta om fokus, team och tålamod snarare än om själva idén?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Lars Dahlberg med Magnus Koch, som efter 30 år på Volvo idag är en av delägarna i investeringsbolaget Zero to Heaven. Bolaget investerar i tidiga, skalbara bolag, främst inom SaaS och IT.
Samtalet handlar om vad Magnus tittar på när han utvärderar ett bolag, varför entreprenörer så ofta fastnar i att bygga mer istället för att sälja det som redan finns, och varför rätt team slår den bästa idén. De pratar också om att finansiering nästan alltid tar längre tid än man tror, om AI som är här för att stanna men går långsammare än hypen, och om läget för svenskt entreprenörskap.
The post Podd #252 – Magnus Koch om att investera i tidiga bolag appeared first on Business Reflex.
Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro
Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare?
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag.
Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder.
De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld.
Anders Hermansson (00:06)
Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån.
Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet.
Anders Hermansson (01:16)
Erik (01:20)
Anders Hermansson (01:22)
Erik (01:29)
Anders Hermansson (01:32)
Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag.
Erik (01:36)
Anders Hermansson (02:00)
Erik (02:10)
Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men.
Anders Hermansson (03:05)
Erik (03:08)
som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen.
Anders Hermansson (04:04)
Erik (04:05)
numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att…
att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation.
Anders Hermansson (04:47)
Erik (05:03)
Anders Hermansson (05:18)
Erik (05:31)
Anders Hermansson (05:41)
Erik (05:57)
Anders Hermansson (06:15)
Erik (06:26)
Anders Hermansson (06:35)
Erik (06:54)
Anders Hermansson (07:03)
Erik (07:23)
Anders Hermansson (07:36)
Erik (07:52)
För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om
var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014
Anders Hermansson (09:15)
Erik (09:20)
Anders Hermansson (09:23)
drivkraften att notera bolaget?
Erik (09:29)
så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö.
Anders Hermansson (10:14)
Erik (10:27)
Anders Hermansson (10:32)
Mm.
Jag fattar.
Erik (10:54)
Anders Hermansson (11:10)
Nej.
Erik (11:24)
Anders Hermansson (11:30)
Erik (11:54)
och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén.
Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här.
Anders Hermansson (13:02)
Erik (13:09)
Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder.
Anders Hermansson (13:23)
Erik (13:39)
Anders Hermansson (13:49)
Erik (14:09)
Anders Hermansson (14:11)
Just det.
Mm, exakt. Jag med.
Exakt.
Erik (14:38)
Anders Hermansson (14:48)
Så man får ta tag i det igen.
Mm.
Erik (15:05)
Så jag får inte likt.
Anders Hermansson (15:35)
är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje.
Erik (15:45)
Anders Hermansson (15:47)
det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom.
Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI?
Erik (16:34)
Anders Hermansson (16:37)
Erik (17:00)
Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet.
och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag
Anders Hermansson (18:11)
Hmm.
Erik (18:28)
Anders Hermansson (18:38)
Erik (18:53)
Anders Hermansson (19:08)
Mm.
Erik (19:22)
Anders Hermansson (19:30)
Jag har faktiskt,
jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B.
Erik (20:06)
och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år.
Anders Hermansson (20:18)
Erik (20:36)
Anders Hermansson (20:38)
Erik (21:05)
Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna.
Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag.
Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen.
Anders Hermansson (22:53)
Hur
är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar.
och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu?
Erik (23:33)
Anders Hermansson (23:39)
Erik (24:03)
Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden.
Anders Hermansson (24:51)
Erik (24:58)
Anders Hermansson (25:02)
Erik (25:25)
Anders Hermansson (25:36)
Erik (25:54)
Anders Hermansson (26:03)
Mm. Mm.
Erik (26:23)
Anders Hermansson (26:50)
väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart.
Erik (26:54)
så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är
Anders Hermansson (26:58)
⁓ Nej.
Erik (27:24)
Anders Hermansson (27:25)
Mm.
Erik (27:53)
Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt.
Anders Hermansson (28:22)
Ja, jag fattar. Det låter
som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det.
låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället.
Erik (28:52)
Anders Hermansson (28:57)
Mm.
Erik (29:22)
Anders Hermansson (29:29)
Just det.
Erik (29:52)
Anders Hermansson (30:17)
Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också,
Erik (30:29)
Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda.
Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI.
Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att
Anders Hermansson (32:14)
Erik (32:21)
Anders Hermansson (32:38)
man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer?
Erik (32:45)
från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det
Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan.
dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att
Anders Hermansson (34:09)
Mm. Mm.
Erik (34:37)
Anders Hermansson (35:02)
Erik (35:07)
Anders Hermansson (35:07)
Just det.
Erik (35:38)
Anders Hermansson (35:41)
Erik (36:02)
Anders Hermansson (36:29)
Erik (36:32)
Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att…
Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här.
att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up.
Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point.
Anders Hermansson (38:32)
Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon…
Erik (38:54)
Anders Hermansson (39:01)
Erik (39:04)
Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga.
Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd.
med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap.
Anders Hermansson (40:51)
Just det.
Erik (40:58)
Anders Hermansson (41:05)
Mm.
Erik (41:28)
Anders Hermansson (41:30)
Erik (41:46)
Anders Hermansson (42:01)
Erik (42:12)
Anders Hermansson (42:24)
Erik (42:41)
Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen.
På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent.
Anders Hermansson (43:50)
Erik (44:09)
Anders Hermansson (44:28)
Erik (44:39)
Anders Hermansson (44:50)
Jästän.
Mm. Ja.
Erik (45:07)
Anders Hermansson (45:10)
entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare.
Erik (45:50)
Anders Hermansson (46:08)
Erik (46:20)
Anders Hermansson (46:27)
Mm.
Erik (46:50)
Anders Hermansson (47:05)
Ja, ja.
Erik (47:20)
Anders Hermansson (47:35)
Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans.
Erik (47:58)
Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent.
Anders Hermansson (48:12)
Ja, exakt.
Erik (48:26)
så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på.
Anders Hermansson (48:32)
Mm. Mm.
Erik (48:56)
Anders Hermansson (49:01)
Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga.
Erik (49:17)
Anders Hermansson (49:26)
Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod.
Erik (50:19)
Anders Hermansson (50:46)
Erik (50:47)
Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi.
Anders Hermansson (51:26)
Erik (51:41)
Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation.
Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter.
Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot
Anders Hermansson (53:19)
Mm.
Hej då!
Erik (53:37)
Anders Hermansson (53:51)
Jastu.
Erik (54:06)
Anders Hermansson (54:10)
Erik (54:15)
typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag.
Anders Hermansson (54:24)
Erik (54:40)
Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag
Anders Hermansson (55:24)
Erik (55:36)
Anders Hermansson (55:48)
Erik (56:04)
Anders Hermansson (56:07)
Erik (56:10)
Anders Hermansson (56:11)
Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå!
The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.
Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI?
AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände.
I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt.
De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar:
Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera.
Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential.
Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera.
Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet.
Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder.
Anders Hermansson (00:03)
Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är…
hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som
verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun!
Anders Hermansson (01:01)
Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden!
Hanna Musie (01:05)
Tack så mycket, väldigt kul att här!
Anders Hermansson (01:07)
Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och…
Anders Hermansson (01:32)
utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt!
Hanna Musie (01:45)
Det är härligt att bidra med energi.
Anders Hermansson (01:47)
Ja, eller hur? Men
du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så.
Hanna Musie (01:56)
Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela
konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant.
Anders Hermansson (02:37)
Ja, spännande. Och det här
med Women in AI, vad är det för någonting?
Hanna Musie (02:42)
Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul.
Anders Hermansson (03:01)
Snyggt. Och bara
så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här.
Hanna Musie (03:06)
Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp.
Anders Hermansson (03:19)
Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig?
Hanna Musie (03:25)
Men
det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter.
Anders Hermansson (03:32)
Ja, exakt.
Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här?
Hanna Musie (03:43)
Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen…
Anders Hermansson (04:03)
Mm-hmm.
Hanna Musie (04:12)
Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen?
Anders Hermansson (04:18)
Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här.
Hanna Musie (04:27)
Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag.
Anders Hermansson (04:53)
Mm.
Hanna Musie (04:56)
och
vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter.
Anders Hermansson (05:01)
Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då.
Hanna Musie (05:11)
Mm, ja. Och det har man ju redan.
Jättemycket nytta.
Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå.
Anders Hermansson (05:26)
Mm. Mm.
Mm.
Ja, stä.
Hanna Musie (05:39)
Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för…
Anders Hermansson (05:46)
Mm.
Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu.
Hanna Musie (06:09)
Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor.
Anders Hermansson (06:12)
Mm.
Mm, mm.
Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande?
Hanna Musie (06:46)
Mm. Mm.
Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker.
Anders Hermansson (07:05)
Ja.
Jesta.
Hanna Musie (07:22)
och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt.
Anders Hermansson (07:29)
Hej då!
Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska
Hanna Musie (07:42)
Hej!
Prösters!
Anders Hermansson (07:50)
det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det?
Hanna Musie (07:58)
Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar.
Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner.
Anders Hermansson (08:34)
Ja.
Hanna Musie (08:35)
Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom.
Anders Hermansson (08:45)
Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår.
Hanna Musie (08:47)
Ja, så det
är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men…
Anders Hermansson (08:56)
Ja.
Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då…
Hanna Musie (09:26)
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (09:44)
inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag.
Hanna Musie (09:54)
Nej.
Ja,
och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare.
Anders Hermansson (10:21)
⁓ så klart.
Hanna Musie (10:22)
Så
när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut.
Anders Hermansson (10:31)
Mm.
Hanna Musie (10:31)
Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig?
Anders Hermansson (10:59)
Just det.
Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det…
Hanna Musie (11:21)
Mm.
Anders Hermansson (11:27)
Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra?
Hanna Musie (11:37)
Mm.
Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men…
Anders Hermansson (11:42)
Ja.
Mm.
Hanna Musie (11:49)
Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor.
Anders Hermansson (11:52)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (12:19)
Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta.
Anders Hermansson (12:20)
Jöster.
Så det är snarare positivt.
Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt.
Hanna Musie (12:36)
Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram.
Anders Hermansson (12:47)
Just det.
Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund.
Hanna Musie (13:01)
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (13:15)
Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt.
Hanna Musie (13:22)
Ja.
Ej då!
Anders Hermansson (13:43)
Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in
Hanna Musie (13:45)
Ja.
Anders Hermansson (13:46)
där den bara jajaja.
Hanna Musie (13:49)
Ja, men det
ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm.
Anders Hermansson (13:57)
Ja.
Jo just det exakt.
Hanna Musie (14:06)
Ja,
som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv.
Anders Hermansson (14:17)
Ja.
Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då.
Hanna Musie (14:37)
Ja.
Mm.
Anders Hermansson (14:56)
Ja,
men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet.
Hanna Musie (15:04)
Jo, absolut.
Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst
Anders Hermansson (15:23)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (15:35)
analysera
vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra.
Anders Hermansson (15:49)
Mm.
Mm.
Hanna Musie (16:00)
Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen.
Anders Hermansson (16:17)
Jag fattar.
Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra!
Hanna Musie (16:32)
Mm.
Mm.
Anders Hermansson (16:47)
Men
det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet.
Hanna Musie (16:53)
Mm. Ja.
Ja.
Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna.
Anders Hermansson (17:22)
Mm.
Mm. Mm.
Hanna Musie (17:44)
Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera.
Anders Hermansson (17:55)
Mm.
Just det.
Hanna Musie (17:58)
Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera.
Anders Hermansson (18:05)
Ja.
Hanna Musie (18:22)
För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt.
Anders Hermansson (18:33)
Nej just det exakt,
det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom.
Hanna Musie (18:42)
Mm.
Precis.
Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn.
Anders Hermansson (18:50)
Ja.
Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar
Hanna Musie (19:19)
Mm.
Anders Hermansson (19:31)
som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom.
Hanna Musie (19:47)
Tack
Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan.
Anders Hermansson (20:04)
Just det.
Hanna Musie (20:09)
Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra.
Anders Hermansson (20:30)
Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga…
verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål?
Hanna Musie (21:07)
Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom…
Anders Hermansson (21:11)
Hm?
Mm.
Hanna Musie (21:34)
Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man…
med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då
Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel.
Anders Hermansson (22:35)
Mm-hmm.
Jätte.
Hanna Musie (22:47)
Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom.
Anders Hermansson (23:07)
Gästa.
Hanna Musie (23:07)
Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action.
Anders Hermansson (23:21)
Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och
Hanna Musie (23:25)
Precis.
Anders Hermansson (23:48)
De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer.
En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat.
Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen…
Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte?
Hanna Musie (25:14)
Mm.
Det beror på om du har på minnet eller inte.
Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket.
Anders Hermansson (25:45)
Mm.
Hanna Musie (25:59)
PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på.
Anders Hermansson (26:02)
Just det.
Ja, just det.
Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house.
Hanna Musie (26:31)
Exakt. Precis. Så det är
ju viktigt att tänka på innan man delar allting.
Anders Hermansson (26:40)
Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för…
Hanna Musie (26:52)
Mm.
Mm.
Mm.
Anders Hermansson (27:05)
Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer.
Hanna Musie (27:08)
Nu.
Mm.
Ja.
Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart.
Anders Hermansson (27:55)
Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced.
Hanna Musie (28:06)
Ja, och det gör de ju redan idag.
Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag.
Anders Hermansson (28:13)
Mm.
Jaster.
Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in…
Hanna Musie (28:38)
Mm.
Mm.
just nu.
Mm.
Anders Hermansson (28:57)
Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man…
Hanna Musie (29:10)
Mm.
Spik sökt.
Anders Hermansson (29:24)
Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden!
Hanna Musie (29:36)
Mm.
Det är en jättebra poäng
Anders Hermansson (29:52)
Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara?
Hanna Musie (30:06)
Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter.
Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och
och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert.
Anders Hermansson (31:12)
Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan?
Hanna Musie (31:23)
Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer…
lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika…
Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga.
Anders Hermansson (31:56)
Mm.
Mm.
Just det.
Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa?
Hanna Musie (32:26)
Mm.
Pisses.
Anders Hermansson (32:41)
Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert.
Hanna Musie (32:50)
Men en annan grej som också
är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att…
AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan.
Anders Hermansson (33:04)
Mm.
Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för
Hanna Musie (33:33)
Precis.
Anders Hermansson (33:56)
Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom?
Hanna Musie (34:03)
Mm.
Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att…
Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju
mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor.
Anders Hermansson (35:00)
Just det, mycket bra.
Mm.
Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa!
Hanna Musie (35:12)
Ja men precis.
Ja,
men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad.
Anders Hermansson (35:59)
Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som…
Hanna Musie (36:02)
Ja.
Anders Hermansson (36:28)
Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte
expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle.
Hanna Musie (37:00)
Mm.
Mm.
Mm.
Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att…
Anders Hermansson (37:27)
Nej.
Hanna Musie (37:43)
Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är.
Anders Hermansson (37:50)
Exakt.
Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI.
Hanna Musie (38:10)
Mm.
Anders Hermansson (38:18)
Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att
Hanna Musie (38:39)
Pisses.
Anders Hermansson (38:46)
Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam
Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna?
Hanna Musie (39:24)
Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först.
Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt.
Anders Hermansson (39:40)
Mm? Ja?
Ja.
Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här…
Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer?
Ja då.
Hanna Musie (40:47)
…small till medium-sized. Så liksom, ja.
Anders Hermansson (40:52)
En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden.
Hanna Musie (40:56)
Som majoriteten av svenska bolag är.
Mm.
⁓
Precis.
Anders Hermansson (41:18)
Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa.
Hanna Musie (41:44)
Ja, precis. Och sen en CMO
eller motsvarande som håller ihop helheten.
Anders Hermansson (41:49)
Just det. Och som har bra budget för tokens.
Hanna Musie (41:52)
Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst.
Anders Hermansson (42:09)
Ja.
Ja exakt, de kan
aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är…
Hanna Musie (42:19)
Det var bra.
Anders Hermansson (42:43)
Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då.
Hanna Musie (42:53)
Och även vara trygg i att vara otrygg.
Anders Hermansson (42:57)
Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid.
Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra?
Hanna Musie (43:35)
Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O.
Anders Hermansson (43:59)
Hmm… Hmm…
Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då.
Hanna Musie (44:24)
Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt.
Anders Hermansson (44:32)
Mm.
Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja.
Hanna Musie (44:54)
Ja. Det ses. Där!
Mm.
Ja.
Anders Hermansson (45:10)
Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden.
Hanna Musie (45:14)
Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig.
Anders Hermansson (45:17)
Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej!
Hanna Musie (45:19)
Då sa man…
Hej!
Anders Hermansson (45:21)
Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen.
som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner.
Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå!
The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.
Signalbaserad försäljning – det nya svarta?
Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.
Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld.
Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin.
Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt.
Viktiga insikter:
Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen.
Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta.
Anders Hermansson (02:05.403)
Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden!
Niklas Gustavsson (02:09.742)
Ja men tack så mycket!
Anders Hermansson (02:11.739)
Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning.
Niklas Gustavsson (02:23.918)
Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen.
Anders Hermansson (02:33.371)
Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret?
Niklas Gustavsson (02:50.798)
Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation.
Anders Hermansson (03:13.561)
Okej.
Niklas Gustavsson (03:19.63)
Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte.
Anders Hermansson (03:42.105)
Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir.
Niklas Gustavsson (03:47.886)
Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation.
Anders Hermansson (03:59.257)
Exakt.
Niklas Gustavsson (04:17.454)
funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång.
I samband med det så hittade vi också Play.
Anders Hermansson (04:54.873)
Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan?
Niklas Gustavsson (05:18.126)
Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel.
eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller
agenter som agerar på de signaler som kommer in.
Anders Hermansson (06:20.568)
Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för.
Niklas Gustavsson (06:51.214)
Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant…
på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist.
och prata med kunderna senare i beslutsprocessen.
Anders Hermansson (07:54.072)
Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt.
Niklas Gustavsson (08:25.102)
Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra
Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller
Anders Hermansson (08:57.494)
Jag fattar.
Niklas Gustavsson (09:24.302)
Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo.
Anders Hermansson (09:28.95)
Nej.
Anders Hermansson (09:33.75)
Ha!
Niklas Gustavsson (09:53.998)
Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor.
Anders Hermansson (09:56.822)
Och ställ dig ut på mässor.
Niklas Gustavsson (10:23.854)
är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP.
Anders Hermansson (10:28.054)
Fattar.
Anders Hermansson (10:37.462)
Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på.
Niklas Gustavsson (11:06.51)
Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de
Anders Hermansson (11:15.446)
Ja, just det.
Anders Hermansson (11:26.869)
Just det.
Niklas Gustavsson (11:35.022)
de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM.
Anders Hermansson (11:45.142)
Mm.
Anders Hermansson (12:03.253)
Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna?
Niklas Gustavsson (12:14.19)
Ja, dels så…
Niklas Gustavsson (12:20.622)
Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej.
Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån.
Anders Hermansson (12:56.245)
Mm-hmm.
Anders Hermansson (13:14.389)
Mm.
Niklas Gustavsson (13:16.686)
Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här.
Anders Hermansson (13:25.013)
Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM?
Niklas Gustavsson (13:43.534)
Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att…
Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns.
Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram.
Anders Hermansson (14:35.157)
okay.
Anders Hermansson (14:43.381)
Just det.
Niklas Gustavsson (15:03.598)
eller på dem som man redan har.
Anders Hermansson (15:05.972)
Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar.
Niklas Gustavsson (15:24.398)
Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden.
Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom…
Anders Hermansson (16:11.604)
Ja.
Niklas Gustavsson (16:20.75)
Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt.
Anders Hermansson (16:24.02)
Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här?
Niklas Gustavsson (16:36.654)
Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det.
Anders Hermansson (16:45.78)
Mm? Mm?
Niklas Gustavsson (17:06.574)
som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte…
De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan
Anders Hermansson (17:47.924)
Mm.
Niklas Gustavsson (17:55.47)
Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som
De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker.
Anders Hermansson (18:26.802)
Nej jag fattar.
Niklas Gustavsson (18:52.366)
Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting
Anders Hermansson (18:56.914)
Mm-hmm. Mm.
Anders Hermansson (19:09.841)
Jästa.
Niklas Gustavsson (19:21.294)
i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning.
Anders Hermansson (19:28.177)
Hysta.
Anders Hermansson (19:44.146)
Mm.
Anders Hermansson (19:49.841)
Ja, exakt.
Niklas Gustavsson (19:50.446)
Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation.
Anders Hermansson (20:12.369)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (20:17.902)
Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text.
Anders Hermansson (20:42.961)
Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer?
Niklas Gustavsson (20:55.342)
Mm.
Niklas Gustavsson (21:10.926)
Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb.
Anders Hermansson (21:17.552)
Mm.
Anders Hermansson (21:22.576)
Ja, exakt.
Niklas Gustavsson (21:40.366)
Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en.
Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden.
om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster.
Anders Hermansson (22:40.079)
Hej då!
Anders Hermansson (22:51.023)
Han fattar, okej.
Anders Hermansson (23:02.927)
Ja, det det.
Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är…
Niklas Gustavsson (23:25.006)
Nu.
Anders Hermansson (23:35.503)
Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det?
Niklas Gustavsson (23:39.598)
Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen.
Anders Hermansson (23:44.464)
Mm.
Anders Hermansson (23:54.255)
Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte.
Niklas Gustavsson (23:59.726)
Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med.
och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den.
Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport
omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag.
Anders Hermansson (25:28.398)
Mm.
Anders Hermansson (25:46.509)
Mm.
Niklas Gustavsson (25:47.822)
Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y.
Anders Hermansson (25:56.237)
Jästa.
Anders Hermansson (26:03.117)
Mm-hmm.
Anders Hermansson (26:11.661)
Ja, det.
Niklas Gustavsson (26:13.006)
Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela
Anders Hermansson (26:21.901)
Hej.
Niklas Gustavsson (26:40.494)
Allt har skapats utifrån promptningen.
Anders Hermansson (26:44.365)
Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen?
Niklas Gustavsson (26:54.286)
Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre.
Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail.
Anders Hermansson (27:25.741)
Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för.
Niklas Gustavsson (27:49.326)
Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det.
Anders Hermansson (28:07.916)
Ja.
Anders Hermansson (28:15.948)
Mm.
Niklas Gustavsson (28:19.534)
Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak.
Anders Hermansson (28:35.629)
Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej.
Niklas Gustavsson (28:38.446)
Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot.
Anders Hermansson (28:52.044)
mer statiska.
Niklas Gustavsson (28:52.43)
Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna.
Anders Hermansson (29:11.532)
Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga?
Niklas Gustavsson (29:30.606)
Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att…
Anders Hermansson (29:36.204)
Exakt.
Niklas Gustavsson (29:58.03)
bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man.
Anders Hermansson (30:11.148)
Mm, exakt.
Anders Hermansson (30:19.372)
Åh, åh.
Anders Hermansson (30:26.764)
Exakt.
Niklas Gustavsson (30:27.534)
att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är.
Anders Hermansson (30:35.98)
Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet?
Niklas Gustavsson (30:48.334)
Ja, alltså…
Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt.
Anders Hermansson (31:06.251)
Mm.
Niklas Gustavsson (31:26.158)
Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att
Anders Hermansson (31:32.107)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (31:55.79)
att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att
Anders Hermansson (32:04.971)
Mm.
Anders Hermansson (32:18.986)
Alla öster.
Niklas Gustavsson (32:24.814)
Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet.
Anders Hermansson (32:52.202)
Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så.
Niklas Gustavsson (32:57.934)
Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att
Anders Hermansson (33:06.218)
Just det.
Anders Hermansson (33:25.739)
Öster.
Niklas Gustavsson (33:27.822)
att informera om möjligheter.
Anders Hermansson (33:32.522)
Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information.
Niklas Gustavsson (33:46.446)
Ja.
Anders Hermansson (34:02.218)
som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här?
Niklas Gustavsson (34:03.47)
Nej. Nej precis.
Niklas Gustavsson (34:15.726)
Så är det absolut.
Niklas Gustavsson (34:33.773)
Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat.
Anders Hermansson (35:02.473)
Mm-hmm.
Niklas Gustavsson (35:02.862)
En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast.
Anders Hermansson (35:11.209)
Ja.
Niklas Gustavsson (35:31.246)
Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att
Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet.
slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul.
Anders Hermansson (36:57.32)
Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den.
Niklas Gustavsson (37:20.814)
Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul.
Anders Hermansson (37:45.831)
Just det. Så är det ju.
Niklas Gustavsson (37:48.494)
Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren.
Anders Hermansson (37:52.039)
Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial.
Niklas Gustavsson (37:55.694)
Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg
tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag.
Anders Hermansson (38:37.927)
Just det.
Niklas Gustavsson (38:49.71)
Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet.
Anders Hermansson (38:59.751)
Ja, just det.
Anders Hermansson (39:04.616)
Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att…
ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här.
Niklas Gustavsson (39:36.27)
Vad är det för smut?
Niklas Gustavsson (39:42.894)
Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100
Anders Hermansson (39:51.783)
Exakt.
Anders Hermansson (39:59.111)
Just det.
Niklas Gustavsson (40:11.758)
100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt.
Anders Hermansson (40:13.511)
Ja, just det.
Niklas Gustavsson (40:41.422)
att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler.
Anders Hermansson (40:47.014)
Exakt.
Anders Hermansson (40:51.046)
Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna.
Niklas Gustavsson (40:58.99)
Mm.
Niklas Gustavsson (41:18.126)
Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg.
Anders Hermansson (41:31.75)
Ja, exakt.
Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte?
Niklas Gustavsson (42:00.43)
Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu.
Anders Hermansson (42:08.902)
Gör något.
Niklas Gustavsson (42:27.694)
Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster.
Anders Hermansson (42:39.301)
Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis?
Niklas Gustavsson (42:58.094)
Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om.
Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter.
Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna?
Anders Hermansson (43:59.14)
Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig?
Niklas Gustavsson (44:20.974)
Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans.
Anders Hermansson (44:24.164)
Hallå?
Det där vi hänger.
Anders Hermansson (44:35.524)
Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden!
Niklas Gustavsson (44:41.774)
Hallå?
Niklas Gustavsson (44:47.758)
Ja, men tack själv.
Anders Hermansson (44:49.764)
Hejdå!
Niklas Gustavsson (44:51.246)
Hejdå!
The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.
Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt
I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt.
Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin ”utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering.
Lyssna om du vill få grepp om…
Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig!
Du når Petter Anders enklast via LinkedIn
Lars Dahlberg [00:00:11]:
Lars Dahlberg [00:01:18]:
Petter Andersson [00:01:27]:
Lars Dahlberg [00:01:30]:
Petter Andersson [00:01:49]:
Lars Dahlberg [00:01:50]:
Petter Andersson [00:02:07]:
Lars Dahlberg [00:02:09]:
Petter Andersson [00:02:19]:
Lars Dahlberg [00:03:20]:
Petter Andersson [00:03:55]:
Lars Dahlberg [00:04:48]:
Petter Andersson [00:05:31]:
Lars Dahlberg [00:06:49]:
Petter Andersson [00:06:59]:
Lars Dahlberg [00:07:00]:
Petter Andersson [00:07:12]:
Petter Andersson [00:07:51]:
Petter Andersson [00:08:27]:
Lars Dahlberg [00:09:01]:
Petter Andersson [00:09:19]:
Lars Dahlberg [00:10:05]:
Petter Andersson [00:10:25]:
Petter Andersson [00:11:10]:
Lars Dahlberg [00:11:40]:
Petter Andersson [00:11:51]:
Lars Dahlberg [00:11:51]:
Petter Andersson [00:11:56]:
Lars Dahlberg [00:12:53]:
Petter Andersson [00:13:02]:
Lars Dahlberg [00:14:04]:
Petter Andersson [00:14:10]:
Lars Dahlberg [00:15:04]:
Petter Andersson [00:15:38]:
Lars Dahlberg [00:16:10]:
Petter Andersson [00:16:35]:
Lars Dahlberg [00:17:04]:
Petter Andersson [00:17:12]:
Lars Dahlberg [00:18:37]:
Petter Andersson [00:18:56]:
Petter Andersson [00:19:46]:
Lars Dahlberg [00:20:29]:
Petter Andersson [00:20:40]:
Lars Dahlberg [00:21:13]:
Lars Dahlberg [00:21:56]:
Petter Andersson [00:22:00]:
Petter Andersson [00:22:53]:
Lars Dahlberg [00:22:58]:
Petter Andersson [00:23:14]:
Lars Dahlberg [00:24:07]:
Petter Andersson [00:24:08]:
Lars Dahlberg [00:24:55]:
Petter Andersson [00:25:07]:
Petter Andersson [00:26:08]:
Petter Andersson [00:27:03]:
Lars Dahlberg [00:27:24]:
Petter Andersson [00:27:34]:
Lars Dahlberg [00:28:40]:
Petter Andersson [00:29:13]:
Lars Dahlberg [00:29:33]:
Petter Andersson [00:29:56]:
Lars Dahlberg [00:29:59]:
The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.
Podd #247: Tillväxtmodellen
I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem.
Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta.
Lyssna om du vill få grepp om…
Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig!
Boka ett möte för en GAP-analys.
Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta!
Lars Dahlberg [00:00:06]:
Anders Hermansson [00:00:26]:
Lars Dahlberg [00:00:28]:
Anders Hermansson [00:00:36]:
Lars Dahlberg [00:00:49]:
Lars Dahlberg [00:02:03]:
Anders Hermansson [00:02:15]:
Lars Dahlberg [00:02:55]:
Anders Hermansson [00:03:13]:
Anders Hermansson [00:03:41]:
Lars Dahlberg [00:03:54]:
Anders Hermansson [00:04:22]:
Lars Dahlberg [00:04:41]:
Anders Hermansson [00:05:08]:
Lars Dahlberg [00:05:21]:
Anders Hermansson [00:05:50]:
Anders Hermansson [00:07:02]:
Lars Dahlberg [00:07:29]:
Anders Hermansson [00:08:10]:
Anders Hermansson [00:08:36]:
Lars Dahlberg [00:08:47]:
Anders Hermansson [00:09:14]:
Lars Dahlberg [00:09:54]:
Anders Hermansson [00:11:24]:
Lars Dahlberg [00:11:47]:
Anders Hermansson [00:12:24]:
Lars Dahlberg [00:12:25]:
Anders Hermansson [00:12:45]:
Lars Dahlberg [00:12:47]:
Anders Hermansson [00:13:37]:
Anders Hermansson [00:14:09]:
Lars Dahlberg [00:14:34]:
Anders Hermansson [00:15:14]:
Lars Dahlberg [00:15:34]:
Anders Hermansson [00:16:29]:
Lars Dahlberg [00:17:07]:
Anders Hermansson [00:17:58]:
Lars Dahlberg [00:18:14]:
Anders Hermansson [00:18:40]:
Lars Dahlberg [00:19:07]:
Anders Hermansson [00:19:21]:
Lars Dahlberg [00:19:41]:
Anders Hermansson [00:20:01]:
Lars Dahlberg [00:20:04]:
Anders Hermansson [00:20:08]:
Lars Dahlberg [00:20:47]:
Anders Hermansson [00:21:23]:
Anders Hermansson [00:22:09]:
Lars Dahlberg [00:22:15]:
Anders Hermansson [00:23:02]:
Lars Dahlberg [00:23:39]:
Anders Hermansson [00:23:48]:
Anders Hermansson [00:25:10]:
Lars Dahlberg [00:25:25]:
Anders Hermansson [00:25:40]:
Lars Dahlberg [00:25:41]:
Anders Hermansson [00:25:56]:
Lars Dahlberg [00:26:36]:
Anders Hermansson [00:27:29]:
Lars Dahlberg [00:28:23]:
Anders Hermansson [00:29:31]:
Anders Hermansson [00:30:05]:
Lars Dahlberg [00:30:13]:
Anders Hermansson [00:30:28]:
Lars Dahlberg [00:30:35]:
Anders Hermansson [00:31:45]:
Lars Dahlberg [00:32:10]:
Anders Hermansson [00:32:31]:
Lars Dahlberg [00:33:26]:
Anders Hermansson [00:34:10]:
Lars Dahlberg [00:34:33]:
Anders Hermansson [00:34:57]:
Lars Dahlberg [00:35:32]:
Anders Hermansson [00:35:56]:
Lars Dahlberg [00:36:20]:
Anders Hermansson [00:36:58]:
Lars Dahlberg [00:37:20]:
Anders Hermansson [00:37:48]:
Lars Dahlberg [00:38:06]:
Anders Hermansson [00:38:31]:
Anders Hermansson [00:39:08]:
Lars Dahlberg [00:39:17]:
Anders Hermansson [00:39:48]:
Lars Dahlberg [00:40:12]:
Anders Hermansson [00:40:43]:
Lars Dahlberg [00:41:08]:
Anders Hermansson [00:41:24]:
Lars Dahlberg [00:41:27]:
Anders Hermansson [00:41:34]:
The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.
From the publisher's feed

38 Listeners

62 Listeners

22 Listeners

91 Listeners

145 Listeners

8 Listeners

0 Listeners

38 Listeners

6 Listeners